Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ”Hitta Ord” kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt.   Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning. Flash-cardsträningen utfördes i en-till-en-undervisning i 20 minuters långa arbetspass vid 10 tillfällen. Träningen planerades utifrån elevens närmaste utvecklingszon för att läraren skulle kunna stötta och motivera eleven att nå det uppsatta målet för lästräningen. Vid varje övningstillfälle utvärderade eleven och läraren elevens koncentration och motivation. Elevens resultat skrevs in i ett stapeldiagram för att eleven skulle kunna jämföra sina resultat och se sina framsteg.   Resultat: Alla eleverna förbättrade sin läshastighet på lästestet H4. Elevernas läshastighet på datorövningarna med flash-cardsträning visade också på ökad läshastighet. Elevernas avkodningsstrategi har förändrats väldigt olika. Några elever har fått en mer ortografisk läsning när det gäller ord med två och tre grafem och några till ord med fyra grafem.   Elevernas koncentration har ökat under interventionen enligt både elevens och lärarens utvärdering av varje träningstillfälle. Elevernas motivation har varit hög men varierat för någon enstaka elev vid några övningstillfällen.   Vårt resultat pekar på att datorlästräning med flash-cardsträning, som anpassas efter elevens läsnivå, kan utveckla elevens avkodningsstrategi från en långsam ordavkodning till en mer ortografisk läsning.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

The aim of the study was to investigate if an intensive, repeated, paired reading intervention consisting of three minutes of reading three times a day could improve student decoding skills of all students, including those in language difficulty. In 2016, Hylén Landström showed that a reading intervention of two minutes twice a day did not result in an improvement in student decoding skills. Following Hylén Landström, the students in the present study read in pairs for three minutes each, three times a day for six weeks. Thus, the students read for five minutes more each day than the students in Hylén Landström’s study. The results show an improvement in decoding skills for most students after the intervention. To assess the sustainability of teaching method, the students completed questionnaires and teachers participated in interviews. All the students were positive to the method, and all teachers saw the benefits of the teaching and learning approach. Clear classroom routines surrounding the method are necessary for maximum sustainability. In sum, by increasing the length and number of reading sessions per day produced improvements in decoding skills, particularly for younger students, those in difficulty, and second language speakers.

This essay aims to give an overview of the function and incorporation of English into the Swedish language in the present day. To do this I have compiled previous studies from the last few years about the presence of English in Sweden, code switching between the languages and the purpose it serves as well as loanwords and their formal integration into Swedish structures and written conventions. It also includes an empirical study exploring the Swedish orthographical adaptation of loans with English origin and the usage frequency of the foreign versus the adapted form of the same words in informal writing on the internet. The words chosen for the study have a Swedish orthographically adapted form on Språkrådets “new-word-lists” between 1986 and 2020, and the search itself was done using Språkbankens Korps large social media based corpus. The majority of the words included in the study were more frequently used with the foreign spelling of the word stem even when they were used with Swedish suffixes, showing that English is often incorporated and accepted into Swedish morphosyntax.  Overall English can be concluded to play a significant role in the Swedish speaking community and is in practice more like a second language than a foreign one. In multiple language domains it is used parallel to Swedish and code switching is quite common among young people and in less formal or structured settings. It is mostly used as a stylistic tool and an act of identity creation, but also as a linguistic resource for complementing Swedish. Loanwords are often morphologically adapted but still used together with word stems with English spelling, showing that English language features can be accepted and quite frequently used inside a Swedish grammatical frame.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.</p><p> </p><p>Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.</p><p> </p><p>Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.</p><p> </p><p>Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.</p><p> </p><p>Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.</p><p> </p><p>Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.</p><p> </p>

Sammanfattning   Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.   Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.   Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.   Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning. / Abstract Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.   Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.   Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.   Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

Det ställs stora krav på elevers språkliga förmågor gällande läsning, ordförråd och förståelse iskolan. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i skolan när läsningen blir merbetydelsefull för att lära.Syftet med studien var att belysa ett antal lärares arbete med att främja alla eleversordförrådsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten var The four language knowledge ofblocks och The Golden Triangle of Skill. Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare somundervisar i åk 4 - 9 med läsning för att lära. En kvalitativ tematisk analys användes föranalysen av intervjuerna. Studien visade att lärarna arbetade mycket med att förebygga ochmöta språklig sårbarhet genom att de skapade engagemang för läsning i det inkluderandeklassrummet. Lärarna framhöll att ordförrådet främjades genom arbete med läsning ochgenom diskussioner om begrepp och texters innehåll. Arbetet med texter var fokuserat påläsförståelse och lässtrategier. Slutligen visade studien att lärarnas arbete fokuserade påförståelse men inte på avkodning och djuparbete med ordförråd.

I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

Studiens syfte var att undersöka stavningen i 20 elevtexter skrivna av elever som antingen var i eller utan lässvårigheter när de gick i årskurs 2. Undersökningen fokuserade på stavningens korrekthet och olika typer av stavfel samt jämförde likheter och skillnader mellan texterna skrivna av elever i och utan lässvårigheter. Materialet bestod av elevtexter som skrevs under den fria narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3. Tio av elevtexterna var skrivna av elever som var i lässvårigheter i årskurs 2 och tio texter var skrivna av elever utan lässvårigheter i årskurs 2. För att kunna besvara studiens första forskningsfråga skapades frekvenslistor som presenterade antalet korrekt och inkorrekt stavade ord. För att kunna besvara studiens andra forskningsfråga användes analysmetoden Spelling Sensitivity Score (Masterson &amp; Apel, 2010) där varje ord i elevtexterna analyserades med avseende på korrektheten i fonem-grafem-korrespondensen genom poängsättning från 3–0. Ett korrekt stavat fonem fick 3 poäng. Fonologiska stavfel tilldelades 2 poäng, ortografiska stavfel 1 poäng och utelämnade/tillagda grafem 0 poäng. Resultaten visade att eleverna utan lässvårigheter skrev texter med en signifikant större andel korrekt stavade ord än eleverna i lässvårigheter och att eleverna i lässvårigheter skrev texter som innehöll en signifikant större andel fonologiska stavfel än eleverna utan lässvårigheter. Vidare visade resultaten att texterna skrivna av eleverna utan lässvårigheter uppvisade en marginellt större andel ortografiska stavfel och utelämnade eller extra tillagda grafem än texterna skrivna av elever i lässvårigheter. Sammantaget antyder våra resultat att det är viktigt att stärka den fonologiska medvetenheten hos elever i lässvårigheter för att utveckla deras stavningsförmåga.

<p>I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4to^x, Cod. Holm. 55 fol^x, och Lbs 222 fol^x. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (<em>namnreplikation</em>, <em>namnanpassning</em>, <em>ortografisk namnanpassning</em> o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. <em>ursprungliga former</em>, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 fol^x. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.</p>