etableringen av köpcentra i Malmö har medfört en ökad konkurrens gentemot handeln i stadskärnan. För fem år sedan utsågs Malmö stadskärna till årets stadskärna, idag står flertalet butikslokaler tomma längs gågatan. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är betydande för handeln i Malmö stadskärna samt hur fastighetsägare och butiker resonerar kring vakanserna. Studien genomfördes därför med hjälp av en kvalitativ metod där totalt nio intervjuer med både fastighetsägare och butiker gjordes, för att båda parters resonemang kring den rådande situationen i stadskärnan skulle framgå. Studien har presenterat teorier kring rumslig konkurrens, tillgänglighet, utbud, förvaltning och hyror samt samordning och Citysamverkan. Resultatet av studien visade att stadskärnans attraktivitet avgör om köpcentra är ett hot eller inte mot stadskärnan. Det räcker inte att stadskärnan utvecklar de egenskaper som gör ett köpcentra starkt utan stadskärnan måste skapa något som är svårt för andra marknadsplatser att kopiera. För att skapa något unikt kan stadskärnan använda strategin produktdifferentiering genom att exempelvis införa nattekonomi. Att ta tillvara på ankare och att fastighetsägarna tar ansvar för förvaltningen av utemiljön i stadskärnan är även satsningar som bör göra stadskärnan mer attraktiv. Studien visade på att det finns ett samarbetsproblem i Malmö stadskärna. Båda parter anger att de vill samarbeta, och anordna olika event, men anser att den andra parten är ovillig att samarbeta. För att lösa samordningsproblemet måste någon part vara villig att ta första steget och stå för de kostnaderna som krävs för att ett samarbete ska uppstå. Studien visade även att butikerna ansåg att en hyressänkning i stadskärnan bör genomföras, vilket fastighetsägarna inte höll med om. Det finns teorier som säger att hyressänkningar inte är en lösning men det finns även teorier som säger att hyressänkningar kan vara en lösning för att behålla butiker i stadskärnan.Nyckelord: Stadskärna, centrumutveckling, handel, externhandel, detaljhande / The establishment of out-of-town shopping centers in Malmo has increased competition amongst retail in the city center. Five years ago, Malmo city center was selected city center of the year; today there are several vacancies along the high street. The purpose of the study is to investigate significant factors that play a key role for retail in Malmo city center and landlords and boutiques opinions towards the vacancies. The study was therefore conducted using a qualitative method in order to gather the opinion of both parties on the current situation in the city center. The study has shed light upon theories as spatial competition, availability, supply, management and rents as well as coordination and Citysamverkan. The study came to the conclusion that it's the attraction of the City center that decides if shopping malls are a threat or not. The city center cannot solely rest on the same ideas that we normally would encounter in a shopping mall. The city center must distinct itself from the others in a way that is hard for others to copy. In order to create something unique the city center can adapt strategies such as product differentiation, for example introducing night-time economy. Efforts that can make a big difference is main attractions and management of the surrounding environment. Looking back at the interviews held with landlords and boutiques it was discovered that they have lack of proper communication. Both parties declare that they are willing to cooperate, at the same time both parties blame each other’s for lack of will to cooperate. In order to solve the issue one of the two will have to willingly take the first step and finance the initial costs in order to get going and make progress. The study displayed the fact that most of the boutiques wanted reduced rents within the city center, the landlords do not agree on this. There are theories that support the landlords’ opinion on the other hand there is also theories that agree that cutting down on rents could mean that boutiques could be kept in the city center. Keywords: City center, city center development, trade, out-of- town shopping, retail

This paper examines the effects of Ikea store establishment in Kalmar and Karlstad on the trade and retail inside the two cities, and as well on the trade and retail in the close neighboring municipalities and in further peripheral municipalities in both regions. After the establishment of Ikea store, Kalmar and Karlstad have experienced significant growth in trade and retail. The question, however, is how big this growth is in both cities? And how different locations on different distances from Ikea have been affected? What impact there was on different segments of the retail? How different business branches have been affected? How large the catchment area for the emerging new large-scale retail locations is? These questions, in addition to few others, are investigated in this paper. The thesis starts with an introduction chapter containing a background of the topic, problem description, the investigated questions, the purpose, and the outline of the paper. The next chapter includes the frame of reference which consists of literature review and theoretical framework about the external shopping centers and their impact on retail and regional trade development. It includes also information gathered from previous studies technical reports and other available sources about the subject. The third chapter includes description for the methods used to collect the primary and secondary data needed for the purpose of this study. Then the empirical framework which demonstrates the results of the conducted research followed by analysis and concluded in discussion and conclusion. Mixed methods are used as research strategy in this thesis, and the method to conduct the research is based on telephone interviews for the primary (qualitative) data, and documents and desk research for the secondary (quantitative) data. The gathered data is analyzed and designed in a way that allows the usage of comparative analysis technique to present the findings and draw conclusions. The results showed that new established Ikea retail store outside the city boundaries results with many effects on the city center and on the neighboring municipalities as well. The city center seems not to be affected negatively, but on the contrary positive effects were witnessed in both regions, these positive effects are linked to the increase inflow of customers from the external retail area which is known as spillover effect. III On the other hand, the neighboring towns and municipalities are more negatively affected especially with the trade of con-convenience goods as the consumers in these towns and municipalities start to go to the area of Ikea and the large external retail center to do their purchasing, the substitution effect is then said to be occurred. Moreover, the further far municipalities do not seem to be significantly affected by the establishment of Ikea. These effects whether positive or negative could be monitored by looking to few trade parameters such as the turnover, the sales index, and the consumers’ expenditure, these parameters can be very useful to measure the developments and changes in the trade and retail in a given place.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner. Från dessa aktörer intervjuas ett antal informanter: etableringschefer på Axfood, Coop och Ica, samt kommunalråd och kommuntjänstemän från Borlänge, Säter och Örnsköldsviks kommuner. Dessutom intervjuas ett antal personer från en lokal intresseförening i Husum. Materialet visar att dagligvaruföretagen är aktiva och trendsättare, medan kommunerna är relativt passiva och försöker klara sig så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. I slutändan finner uppsatsen att det är handeln snarare än kommunerna som bestämmer över utvecklingen med externalisering och koncentration av handel. Detta aktualiserar bland annat frågan om framtida samarbete över kommungränserna i detaljhandelsfrågor kan bli nödvändigt. / This paper deals with municipal planning, with special focus on retail localisation issues. The paper takes its inspiration from the process of externalising and concentration that has characterised the past few decades of the retail industry. This development is both local and regional, and has meant that retailers have concentrated their localisations to the important city centers and out-of-town shopping centres. The purpose of this paper is to explore which agent that controls this development. The agents examined are the retail grocery industry and municipalities. From these agents a few people are interviewed: managers at Axfood, Coop and ICA, as well as municipal politicians and officials from Borlänge, Säter and Örnsköldsvik municipalities. Furthermore, a number of people from a local interest group in Husum are interviewed. The material shows that retail grocery companies are active and trendsetting, while the municipalities are relatively passive and trying to cope as well as possible based on their current situations. In the end, the paper finds that retail rather than the municipalities are in charge of the process of externalisation and concentration. Amongst other things, this raises the question of whether future cooperation in retail policy may be necessary across municipal borders.

Sverige står idag inför utmaningar för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Bilen har länge varit en planeringsnorm i Sverige. Till följd av satsningar för hållbar utveckling har en omställning till mer hållbara transporter som kollektivtrafik blivit aktuell. Örebro och Västerås är två medelstora kommuner som har uttryckt ambitioner om att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Respektive kommun har ett externt handelsområde som är viktigt både för den kommunala och regionala handeln. Arbetet syftar till att analysera planering och effektivisering av kollektivtrafik till och från externa handelsområden. I studien har kvalitativa intervjuer med planerare och politiker, samt dokumentanalys av olika plandokument genomförts. Vidare har planeringshandboken Kol-TRAST och teorier om Stigberoende använts som verktyg i analysen. Resultatet visar på att externa handelsområden ofta bortprioriteras i planering för kollektivtrafik, dels på grund av stigberoende, dels på grund av bristande politisk förankring. Trots goda ambitioner i plandokument finns det ofta en brist på praktiskt initiativtagande inom planeringen. / Today Sweden is facing challenges in reducing carbon dioxide emissions in the transport sector. Planning for car traffic has long been a norm in Sweden. As a result of initiatives for sustainable development, a shift to more sustainable transport such as public transport has become necessary. Örebro and Västerås are two medium-sized Swedish municipalities that have expressed ambitions to develop public transport on a local level. Each municipality has an out-of-town shopping area that is considered important for both municipal and regional trade. This study is based on qualitative interviews, as well as document analysis. The planning manual Kol-TRAST and theories of path dependency have been used to analyze the results. The results show that out-of-town shopping areas often are de-prioritized in planning for public transport, partly due to path dependence and partly due to a lack of political support. Despite ambitious planning documents, there is often a lack of practical initiative in planning.

<p>We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres. It also examines how changes in the public transport system influence this choice. More specifically it looks into the effects and attitudes to direct busses and free home deliverance of large articles.</p><p>The study was made up of two questionnaires and some statistical observations. The first questionnaire was sent out to 400 dwellers in Sätra, an urban district on the outskirts of the town Gävle. The respondents were asked about their attitudes to choice of transport modes. Thereafter a direct bus route was arranged during one Saturday, with free home deliverance of large articles from certain shops. The number of travelers for the direct bus route and for the competing bus routes was surveyed. A survey of the corresponding day the year before was also carried out. The second questionnaire was handed out on the direct busses. The respondents were asked to evaluate the tryout of the direct bus and the free home deliverance.</p><p>The results of the first questionnaire showed that the supply of different shops was the main argument why respondents traveled to Valbo instead of Gävle or Sätra centrum. The main factors for the respondents to choose to go by bus to Valbo were lower bus ticket price, short travel time and the thought of a better environment. 77 percent did not think that a buss stop nearer their residence would make them go by bus to Valbo more often. A major portion of the respondents considered that a direct bus to Valbo and free home deliverance would make them choose bus as transport mode more often.</p><p>The observations of the number of bus travelers showed that 152 persons did travel with the direct bus during the tryout-day. It also showed that the competing bus routes had a slightly greater number of travelers on the day of the tryout compared to the corresponding day the year before.</p><p>The results of the second questionnaire showed that the majority of the respondents got to know about the tryout through a dispatch in their mailboxes. Most of the respondents experienced the tryout direct bus ride as “very good”. If there had been no tryout direct bus that day 22 percent of the respondents reported that they still would have chosen bus as transport mode, 8 percent would have gone by car and another 22 percent would have gone to Gävle centrum instead. A major portion of the respondents wished to travel with the direct bus on either workdays or weekends in the future. Short travel time was considered to be the chief factor for a successful direct bus route. Though there were few respondents who used the free home deliverance of large articles many of them believed that they would use it in the future if more shops would participate. Comfort and safety on the busses and home deliverance of articles were considered to be things that could be improved.</p><p>When studying choice of transport modes you should consider the starting point of the shopping trip; it is not always the same as the residency but are rather more complex (Ibrahim, 2003). Furthermore a longer period of time could have been considered to carry out the surveys. The car travelers’ positive attitudes to a direct bus route may partly be explained by the short travel time that comes with a direct bus; which also means that the probability increases for car travelers to change transport mode (Nurdeen et al., 2007).</p><p>Free home deliverance of large articles may work as a “surplus value”, which also may have long-lasting impact on the choice of transport mode (Taniguchi & Fujii, 2006). A co-ordinate system for home deliverance of articles could moreover contribute in counteracting the habit of car travelers to use the car as a “convenient shopping trolley” (Dieleman et al., 2002, s.525) as a purpose of its own.</p><p>The study has showed that direct bus routes between urban districts on the outskirts of towns and out-of-town shopping centres probably will make more shoppers choose bus as transport mode. This is possible even without affecting the competing bus routes to decrease in number of travelers. However it will be necessary with further surveys on how direct bus routes do affect foot and bicycle traffic to city centres and urban district centres. In additition the study of Valbo showed that free home deliverance of articles could make more shoppers choose bus more often as transport mode.</p> / <p>Vi reser allt mer och med det ökar utsläppen av växthusgaser som i ett långt perspektiv orsakar naturkatastrofer. Trafiken, och särskilt biltrafiken, bidrar med en stor del till detta. Externa köpcentra är historiskt sett attraktioner som är lättillgängliga för bilresenärer. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av färdmedel till externa köpcentra för boende i ytterstadsdelar samt hur förändringar inom kollektivtrafiken påverkar detta val. Mer specifikt undersöker studien effekterna av och attityderna till en direktbusslinje och gratis hemkörning av större varor för bussresenärer.</p><p>Studien utgjordes av två enkätundersökningar samt statistiska observationer. Den första enkätundersökningen skickades ut till 400 personer bosatta i ytterstadsdelen Sätra, Gävle. Respondenterna tillfrågades om attityder till val av färdmedel. Därefter ordnades en direktbusslinje mellan Sätra och det externa köpcentret Valbo köpcentrum under en lördag, med gratis hemkörning av varor från vissa butiker. Antalet resenärer uppmättes för direktbusslinjen samt för de konkurrerande busslinjerna under lördagen och två andra närliggande lördagar. Dessutom jämfördes dessa lördagar med motsvarande lördagar året innan. Den andra enkätundersökningen genomfördes på direktbussarna, där resenärerna blev tillfrågade att utvärdera försöket med direktbussarna och den fria hemkörningen.</p><p>Resultaten av den första enkätundersökningen visade att utbudet av butiker var den största orsaken till varför respondenter åkte till Valbo köpcentrum istället för Gävle/Sätra centrum. De viktigaste faktorerna för att respondenter skulle välja buss till Valbo var lägre biljettpris, kort restid samt tanken på en bättre miljö. 77 procent ansåg inte att en busshållplats närmare deras bostad skulle göra att de valde buss oftare. En stor del av respondenterna menade att en direktbuss till Valbo köpcentrum respektive gratis hemkörning skulle kunna göra att de oftare valde buss som färdmedel.</p><p>Observationerna av antal bussresenärer visade att 152 personer valde att åka med direktbussen under försöksdagen. De konkurrerande busslinjerna hade ett något högre antal resenärer på försöksdagen jämfört med motsvarande dag året innan.</p><p>Resultaten av den andra enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna hade fått reda på försöksdagen genom ett utskick i brevlådan. De flesta upplevde färden med direktbussen som ”mycket bra”. Om direktbussen inte hade gått hade 22 procent ändå valt buss som färdmedel, 8 procent hade valt bil medan 22 procent hade åkt till Gävle centrum istället. En stor del av respondenter önskade resa med direktbussen på både vardagar och helger. Kort restid ansågs vara den viktigaste faktorn för en lyckad direktbusslinje. Trots ett lågt utnyttjande av den fria hemkörningen av större varor menade en stor del av respondenterna att de skulle utnyttja det i framtiden om fler butiker deltog. Hemkörning av varor samt komfort och säkerhet på bussarna ansågs vara saker som kunde förbättras.</p><p>För studier av val av färdmedel bör hänsyn tas till shoppingresans startpunkt, vilket inte alltid är hemmet (Ibrahim, 2003). Vidare kunde en längre studieperiod ha gett bättre resultat. Bilresenärernas positiva inställning till en direktbusslinje kan delvis förklaras med att direktbussen förkortar restiden med buss, vilket i sig ökar sannolikheten för bilresenärer att byta färdmedel (Nurdeen et al., 2007).</p><p>Gratis hemkörning av varor fungerar som ett slags mervärde, som även kan ha bestående inverkan på valet av färdmedel (Taniguchi & Fujii, 2006). En samordnad hemkörning av varor skulle dessutom kunna bidra till att minska bilresenärers vana att som självändamål använda bilen som transportvagn för varor (Dieleman et al., 2002).</p><p>Studien visade på att direktbusslinjer mellan ytterstadsdelar och externa köpcentra förmodligen kommer att göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel. Detta är möjligt utan att konkurrerande busslinjer förlorar resenärer. Däremot krävs vidare studier om hur direktbusslinjer påverkar gång- och cykeltrafiken till stadsdelscentra och stadskärnors centra. Vidare visade studien att gratis hemkörning av varor kan tänkas göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel.</p>

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres. It also examines how changes in the public transport system influence this choice. More specifically it looks into the effects and attitudes to direct busses and free home deliverance of large articles. The study was made up of two questionnaires and some statistical observations. The first questionnaire was sent out to 400 dwellers in Sätra, an urban district on the outskirts of the town Gävle. The respondents were asked about their attitudes to choice of transport modes. Thereafter a direct bus route was arranged during one Saturday, with free home deliverance of large articles from certain shops. The number of travelers for the direct bus route and for the competing bus routes was surveyed. A survey of the corresponding day the year before was also carried out. The second questionnaire was handed out on the direct busses. The respondents were asked to evaluate the tryout of the direct bus and the free home deliverance. The results of the first questionnaire showed that the supply of different shops was the main argument why respondents traveled to Valbo instead of Gävle or Sätra centrum. The main factors for the respondents to choose to go by bus to Valbo were lower bus ticket price, short travel time and the thought of a better environment. 77 percent did not think that a buss stop nearer their residence would make them go by bus to Valbo more often. A major portion of the respondents considered that a direct bus to Valbo and free home deliverance would make them choose bus as transport mode more often. The observations of the number of bus travelers showed that 152 persons did travel with the direct bus during the tryout-day. It also showed that the competing bus routes had a slightly greater number of travelers on the day of the tryout compared to the corresponding day the year before. The results of the second questionnaire showed that the majority of the respondents got to know about the tryout through a dispatch in their mailboxes. Most of the respondents experienced the tryout direct bus ride as “very good”. If there had been no tryout direct bus that day 22 percent of the respondents reported that they still would have chosen bus as transport mode, 8 percent would have gone by car and another 22 percent would have gone to Gävle centrum instead. A major portion of the respondents wished to travel with the direct bus on either workdays or weekends in the future. Short travel time was considered to be the chief factor for a successful direct bus route. Though there were few respondents who used the free home deliverance of large articles many of them believed that they would use it in the future if more shops would participate. Comfort and safety on the busses and home deliverance of articles were considered to be things that could be improved. When studying choice of transport modes you should consider the starting point of the shopping trip; it is not always the same as the residency but are rather more complex (Ibrahim, 2003). Furthermore a longer period of time could have been considered to carry out the surveys. The car travelers’ positive attitudes to a direct bus route may partly be explained by the short travel time that comes with a direct bus; which also means that the probability increases for car travelers to change transport mode (Nurdeen et al., 2007). Free home deliverance of large articles may work as a “surplus value”, which also may have long-lasting impact on the choice of transport mode (Taniguchi &amp; Fujii, 2006). A co-ordinate system for home deliverance of articles could moreover contribute in counteracting the habit of car travelers to use the car as a “convenient shopping trolley” (Dieleman et al., 2002, s.525) as a purpose of its own. The study has showed that direct bus routes between urban districts on the outskirts of towns and out-of-town shopping centres probably will make more shoppers choose bus as transport mode. This is possible even without affecting the competing bus routes to decrease in number of travelers. However it will be necessary with further surveys on how direct bus routes do affect foot and bicycle traffic to city centres and urban district centres. In additition the study of Valbo showed that free home deliverance of articles could make more shoppers choose bus more often as transport mode. / Vi reser allt mer och med det ökar utsläppen av växthusgaser som i ett långt perspektiv orsakar naturkatastrofer. Trafiken, och särskilt biltrafiken, bidrar med en stor del till detta. Externa köpcentra är historiskt sett attraktioner som är lättillgängliga för bilresenärer. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av färdmedel till externa köpcentra för boende i ytterstadsdelar samt hur förändringar inom kollektivtrafiken påverkar detta val. Mer specifikt undersöker studien effekterna av och attityderna till en direktbusslinje och gratis hemkörning av större varor för bussresenärer. Studien utgjordes av två enkätundersökningar samt statistiska observationer. Den första enkätundersökningen skickades ut till 400 personer bosatta i ytterstadsdelen Sätra, Gävle. Respondenterna tillfrågades om attityder till val av färdmedel. Därefter ordnades en direktbusslinje mellan Sätra och det externa köpcentret Valbo köpcentrum under en lördag, med gratis hemkörning av varor från vissa butiker. Antalet resenärer uppmättes för direktbusslinjen samt för de konkurrerande busslinjerna under lördagen och två andra närliggande lördagar. Dessutom jämfördes dessa lördagar med motsvarande lördagar året innan. Den andra enkätundersökningen genomfördes på direktbussarna, där resenärerna blev tillfrågade att utvärdera försöket med direktbussarna och den fria hemkörningen. Resultaten av den första enkätundersökningen visade att utbudet av butiker var den största orsaken till varför respondenter åkte till Valbo köpcentrum istället för Gävle/Sätra centrum. De viktigaste faktorerna för att respondenter skulle välja buss till Valbo var lägre biljettpris, kort restid samt tanken på en bättre miljö. 77 procent ansåg inte att en busshållplats närmare deras bostad skulle göra att de valde buss oftare. En stor del av respondenterna menade att en direktbuss till Valbo köpcentrum respektive gratis hemkörning skulle kunna göra att de oftare valde buss som färdmedel. Observationerna av antal bussresenärer visade att 152 personer valde att åka med direktbussen under försöksdagen. De konkurrerande busslinjerna hade ett något högre antal resenärer på försöksdagen jämfört med motsvarande dag året innan. Resultaten av den andra enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna hade fått reda på försöksdagen genom ett utskick i brevlådan. De flesta upplevde färden med direktbussen som ”mycket bra”. Om direktbussen inte hade gått hade 22 procent ändå valt buss som färdmedel, 8 procent hade valt bil medan 22 procent hade åkt till Gävle centrum istället. En stor del av respondenter önskade resa med direktbussen på både vardagar och helger. Kort restid ansågs vara den viktigaste faktorn för en lyckad direktbusslinje. Trots ett lågt utnyttjande av den fria hemkörningen av större varor menade en stor del av respondenterna att de skulle utnyttja det i framtiden om fler butiker deltog. Hemkörning av varor samt komfort och säkerhet på bussarna ansågs vara saker som kunde förbättras. För studier av val av färdmedel bör hänsyn tas till shoppingresans startpunkt, vilket inte alltid är hemmet (Ibrahim, 2003). Vidare kunde en längre studieperiod ha gett bättre resultat. Bilresenärernas positiva inställning till en direktbusslinje kan delvis förklaras med att direktbussen förkortar restiden med buss, vilket i sig ökar sannolikheten för bilresenärer att byta färdmedel (Nurdeen et al., 2007). Gratis hemkörning av varor fungerar som ett slags mervärde, som även kan ha bestående inverkan på valet av färdmedel (Taniguchi &amp; Fujii, 2006). En samordnad hemkörning av varor skulle dessutom kunna bidra till att minska bilresenärers vana att som självändamål använda bilen som transportvagn för varor (Dieleman et al., 2002). Studien visade på att direktbusslinjer mellan ytterstadsdelar och externa köpcentra förmodligen kommer att göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel. Detta är möjligt utan att konkurrerande busslinjer förlorar resenärer. Däremot krävs vidare studier om hur direktbusslinjer påverkar gång- och cykeltrafiken till stadsdelscentra och stadskärnors centra. Vidare visade studien att gratis hemkörning av varor kan tänkas göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel.