Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kunskapskravet i psykologi, som säger att eleven ska koppla kunskap till den egna erfarenheten, har för betydelse för elevens inlärning och förståelse av ny teoretisk kunskap. Syftet var även att undersöka vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för vad eleven väljer att dela med sig av utifrån den egna erfarenheten och vad eleven upplever att det är som bedöms i uppgiften. För denna studie antogs en kvalitativ ansats där materialet samlades in genom intervjuer med sex elever som läst psykologi 1 på gymnasiet. Resultatet visade att eleverna tyckte det var tydligt vad det var som bedömdes i uppgiften. Vad gäller att koppla kunskap till den egna erfarenheten visade resultatet att alla intervjuade elever ansåg att det var lättare att förstå den teoretiska kunskapen när den kopplades till den egna erfarenheten. Relationen mellan lärare och elev visade sig också ha betydelse för vad eleven väljer att dela med sig av. Resultatet visade även att vissa elever som väljer att skriva om något personligt och känslomässigt jobbigt kan behöva stöd under processens gång och att det som lärare är viktigt att vara lyhörd inför det. / The aim of this study was to explore to what degree the knowledge claim in psychology, that says that the student is to relate knowledge to own experience, has meaning to the learning and understanding of new theoretical knowledge. The object was also to explore what meaning the relation between teacher and student has when it comes to what the student chooses to share out of own experience and what the student thinks is sized up in the assignment. In this study I used a qualitative onset where the material was collected through interviews with six students who studied Psychology 1 in senior high school. The result showed that the students found it clear what was sized up in the assignment. When it comes to relate knowledge to own experience the result showed that all the interviewed students thought it was easier to understand the theoretical knowledge when it was related to own experience. The relation between teacher and student also had significance to what the student chose to share. Furthermore the result showed that certain students who chose to write something personal and emotional could need support in the process and that it is important as a teacher to be responsive to that.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

Studien handlar om patienters upplevelse av vilka fördelar och nackdelar det finns med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar som en resurs i vårdarbetet. Insamlingen av empirin genomfördes i form av åtta stycken kvalitativa intervjuer där forskaren intervjuade patienter som går i behandling för ätstörningar. Samtliga intervjupersoner hade varit i kontakt med personal som har egna erfarenheter av ätstörningar. Ämnet analysers utifrån teoretiska begrepp som erfarenhetskunskap, förståelse, bemötande, identifikation och att vara en förebild respektive överidentifikation, motöverföring samt självexponering. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar. Denna personal kan bland annat tillhandahålla en särskild resurs inom vårdarbetet, nämligen erfarenhetskunskap, vilket är en typ av kunskap som inte går att läsa sig till och som övrig personal därför inte kan bistå med. Patienterna upplever även att personal med egna erfarenheter av ätstörningar har en ökad förståelse för deras sjukdomssituation och kan hjälpa patienterna att förstå sig själva bättre genom att förklara varför de tänker, känner eller agerar på att visst sätt. Patienterna beskriver även att denna personal har ett bättre bemötande gentemot dem på så sätt att de får patienterna att inte känna sig lika utsatta i den hjälpsökande positionen samt har förmågan att se sjukdomen utifrån ett individuellt perspektiv istället för att enbart utgå ifrån diagnosens kännetecken. Deltagarna upplever att de kan identifiera sig med personalens sjukdomsupplevelse och resa till att bli frisk vilket leder till att patienterna lättare tar till sig denna personals budskap. Patienterna kan se anställda med egna erfarenheter av ätstörningar som förebilder eftersom att de lyckades bli friska och stå emot ätstörningen. Denna personal har även en förmåga att reducera patientens känsla av skam kring sjukdomen eftersom att den anställde själv har varit sjuk tidigare. Studiens resultat visar även att det finns nackdelar med att personal använder sig av sina egna erfarenheter av ätstörningar i vårdarbetet. En nackdel är när personalens arbete påverkas av överidentifikation vilket ges i uttryck när personalen antar saker som inte stämmer om patienters sjukdomstillstånd baserat på deras egna sjukdomsupplevelser, vilket skapar frustration hos patienten. Personalens motöverföring kan även påverka hur de utformar behandlingen eftersom att denna personal har en känslomässig koppling till sjukdomen vilket kan resultera i att det är svårare att ställa krav på patienterna. Patienterna beskriver även att personalens självexponering kan påverkar deras behandling negativt om personalen berättar något om sin tidigare sjukdomsupplevelse som kan ge patienten nya ätstörda idéer eller vara triggande. Alternativt om personalen fokuserar för mycket på att berätta om sina egna erfarenheter istället för att fokusera på patientens behandling. Om personalens självexponering uppfattas vara oprofessionell i patientens ögon kan det få vårdtagaren att tveka på den professionellas kompetens. / The study is about patients' experience of the advantages and disadvantages of staff using their own experience of eating disorders as a resource in the care work. The gathering if empiric was conducted in the form of eight qualitative interviews where the researcher interviewed patients undergoing treatment for eating disorders. All interviewees have previously been in contact with staff who have their own experience of eating disorders. The subject of the study is analyzed based on theoretical themes such as experience knowledge, understanding, treatment, identification, being a role model, over-identification, countertransference and self-disclosure. The results show that there are several benefits that staff use their own experience of eating disorders. This staff may, among other things, provide a special resource in the field of care, namely experience knowledge, which is a type of knowledge individuals can’t learn by reading, so other staff do not possess this knowledge. Patients also find that staff with their own experiences of eating disorders have a better understanding of their disease situation and can help patients to understand themselves better, by explaining why they think, feel or act in a certain way. Patients also describe that these staff treat them better, in a certain way that they make the patients feel less vulnerable in their care-seeking position and has the ability to see the disease from an individual perspective instead of being based solely on the diagnosis's characteristics. Participants find that they can identify themselves whit the staff's disease experience and travel to recovery, which leads to that the patients more easily receive this personals message. Patients can see employees with their own experience of eating disorders as role models, because they managed to get healthy and resist eating disorders. This staff also has the ability to reduce the patient's sense of shame about the disease, because the employee self has been ill previously. The study's results also show that there are disadvantages to staff using their own experience of eating disorders in the care word. On disadvantage is when staff work is affected by over-identification, which is expressed in terms of staff assuming things that do not match patient's disease state based on their own disease experiences, which causing the patient to feel frustrated. The countertransference of the staff can also affect how they design the treatment because these personal have an emotional link to the disease, which may result that it is more difficult to make demands to the patient. Patients also describe that staffs’ self-disclosure may adversely affect their treatment if the staff tells something about their own previous disease experience that can give the patient new eating ideas or be triggering. Alternatively, the staff focus too much on telling their own experiences instead of focusing on the patient's treatment. If the self-disclosure of the staff is perceived to be unprofessional in the patient's eyes, it may cause that the patient will be doubtful about their professional competence.

The aim of this study is to provide increased knowledge about the experiences of some Swedish students with intellectual development disorder who are enrolled in compulsory school for pupils with learning disabilities and study according to that curriculum but attend school as integrated students. The study examines how these students understand opportunities and experiences of participation and inclusion in their learning environment and social existence based on self-perceived experiences. Furthermore, this study explores how inclusion and participation are manifested in the school environments. This study utilized a qualitative research design, micro-ethnography. The participants were one to three children aged 6-14 years with intellectual development disorders who are enrolled in compulsory school as integrated students. During the two-month-long study, we acted as participant observers making observations of the participants in the different school settings while simultaneously functioning as resources for the classes. We also engaged the participants in recorded conversations concerning points that needed to be clarified. Data were analyzed using four aspects of the Participation Model as well as two aspects from the Index of Inclusion. The results show that participants often had difficulty expressing themselves when commenting upon their participation experience. The participants almost always chose adult contact over contact with other children of the same age. Participants were allowed to make decisions that were respected, however, most of the decisions were decisions to not take part in an activity. Participants generally took part willingly in activities that required individual participation with some adult support. The school settings were generally very accepting of participants. A prerequisite for participation was support from adults and access to an adapted learning environment. Without various supports, it was difficult for participants to take part in many activities within the educational culture. It was difficult to discern participants' subjective feelings and experiences of inclusion through their own actions and words, as we were not able to observe participants reflecting upon this experience. Furthermore, it was difficult to ‌fit our data into a theoretical framework that allowed us to interpret inclusion. We observed multiple occasions where educators had plans for inclusion for an activity, however, often the execution of the activity led to exclusion of participants. Much of the inclusion was in the physical form of help from other students as well as staff who removed barriers to learning and participation. Furthermore, we observed that all adults in the school environment provided support for students to feel included by being valued and allowing participation on their own terms.  By utilizing the integrated students’ voices about participation and inclusion, this study can exemplify the challenges and difficulties of achieving inclusion and participation for all students in a School for All and hopefully provide schools with direction in both the development and improvement for all students within the fields of inclusion and participation. / Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om självupplevda erfarenheter hos några svenska elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna är inskrivna i grundsärskolan och studerar enligt särskolans läroplan och går som integrerade elever i grundskolan. I studien undersöks hur dessa elever, i handling och med egna ord, gavs möjlighet att förstå och erfara delaktighet och inkludering i sin lärmiljö och sociala samvaro utifrån självupplevda erfarenheter. Vidare undersöktes hur inkludering och delaktighet demonstreras i skolmiljöerna. Studien är en kvalitativ mikroetnografisk forskningsdesign där urvalet är 1-3 barn i åldrarna 6-14 år med intellektuell funktionsnedsättning som går som integrerade i grundskolan. Studien genomfördes under en tvåmånadersperiod där vi agerade som deltagande observatörer och gjorde regelbundna observationer av deltagarna i olika skolmiljöer. Under studiens gång presenterade vi oss och agerade som resurser för klasserna. Vi engagerade också deltagarna i studien i enstaka uppföljande samtal om aspekter som behövde tydliggöras. Den insamlade datan analyserades utifrån delaktighetsmodellens fyra aspekter samt utifrån två aspekter från Index of Inclusion. Resultaten visar att deltagarna uppvisade svårigheter att uttrycka sig angående sina upplevelser av deltagande. Vidare visar resultaten att deltagarna oftast valde vuxenkontakt framför kontakt med andra barn i samma ålder. Deltagarna gavs möjlighet att fatta beslut som respekterades, men många av besluten var aktiva beslut att inte delta i en aktivitet. Deltagarna deltog oftast frivilligt i aktiviteter som krävde individuellt deltagande med visst vuxenstöd. De olika skolmiljöerna visade på hög grad av erkännande av deltagarna. En förutsättning för delaktighet var stödet från vuxna och tillgång till en tillgänglig lärmiljö. Utan olika stöd, var det svårt för deltagarna att delta i många aktiviteter inom undervisningskulturen. I studien var det svårt att skapa förståelse för deltagarnas känslor och erfarenheter av begreppet inkludering genom deras egna handlingar och ord eftersom vi inte kunde observera deltagare som reflekterade över denna subjektiva upplevelse. Vi fann det mycket svårt att försöka passa in vår data i ett teoretiskt ramverk som gjorde det möjligt att tolka inkludering. Vi observerade flera tillfällen där lärare planerade för inkludering i en aktivitet, som ofta ledde till uteslutning av deltagare i slutändan. Synliggörandet av inkludering visade sig i fysisk form genom hjälp från andra studenter samt lärare/personal som avlägsnade hinder för lärande och deltagande. Vi kunde konstatera att alla vuxna i skolmiljön gav sitt stöd för att få eleverna att känna sig inkluderade och delaktiga utifrån deras egna villkor. Genom synliggörandet av elevernas röster om delaktighet och inkludering kan denna studie exemplifiera utmaningarna och svårigheterna med att uppnå inkludering och delaktighet för alla elever i en skola för alla och förhoppningsvis ge skolor vägledning i både utveckling och förbättring för alla elever inom områdena inkludering och delaktighet.

My diploma thesis on the Using board games in the Czech language lesson in primary school is divided into two parts. The first part deals with theoretical starting points based on experiential and constructivist pedagogy. It focuses on the game from several points of view - as a free activity and joy during life and as a didactic method in which pupils' education is realized, a class climate is formed and a board game is applied. Further there are described places where you can play board games outside the school environment. The second part is devoted to the production of my own board games and their subsequent use in the teaching of the Czech language in the fourth year of primary school. In conclusion, I reflect on their suitability for teaching, highlight their advantages, possible pitfalls and suitable variations and forms of gradation. KEYWORDS Game, board game, Czech language, experiential pedagogy, constructivist pedagogy, activation methods, pupil, teaching, primary school, own experience and enjoyment

Missbruk medför samhällsproblem i flera avseenden och innebär en social utsatthet för individen. Ansvaret för utförande av missbruksbehandling ligger delvis inom socialt arbete. Tolvstegsbehandling av alkohol- och narkotikamissbruk är en av Socialstyrelsens rekommenderade behandlingsformer. Denna Studie utforskar hur tolvstegsbehandlare påverkas av sina tidigare erfarenheter av missbruk i utvecklingen av professionell expertis, identitet och i det behandlande arbetet. Fyra kvalitativa djupintervjuer analyserades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Studiens resultat visar hur behandlare med egen erfarenhet av tidigare missbruk arbetar för att uppnå och bibehålla en professionell expertis och professionell identitet. Kunskap genom utbildning, praktisk kunskap och personliga erfarenheter blir grundläggande, samtidigt som bearbetning av erfarenheter och självreflektion är särskilt avgörande för ett gott behandlande arbete. Resultaten visar på att den egna erfarenheten har en positiv inverkan på behandling och behandlingsrelationen genom att öka delaktighet, mottaglighet och nyttjandet av behandlarens förebildsroll. Däremot utgör den egna erfarenheten risker som kan inverka på behandling och behandlarens känslotillstånd genom överidentifikation. Tidigare erfarenheter kan även skapa konflikt mellan professionell och privat roll, både utifrån tidigare kännedom om klienten och utifrån fortsatt medverkan i tolvstegsmöten som privatperson. Respondenterna delar en öppen syn på behandlingsmetoder, samtidigt som de delar en icke-flexibel syn vad det gäller medicinering. Resultaten är genomsyrade av vikten att arbeta med sig själv genom handledning, egenvård och fortsatt engagemang i tolvstegsrörelsen. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning, teorin för psykosocialt arbete och de teoretiska begreppen dubbel relation, förebild, professionell expertis, kunskap, situerat lärande och identitet. / Substance abuse results in several different societal problems and leaves the individual in question socially vulnerable. Responsibility for substance abuse treatment partially lies in the hand of social work. Twelve-step treatment is one recommended form of treatment for substance abuse by The National Board of Health and Welfare. The present study explores how recovered twelve-step counselors are affected by their previous experiences of substance abuse in the development of professional expertise, identity and in their treatment work. Four qualitative in-depth interviews were analysed using a phenomenological analysis method. The results of the present study show how recovered counselors work to achieve and maintain professional expertise and a professional identity. Knowledge through education, practice and personal experience is fundamental, and to continuously process ones previous experiences and engage in self-reflection is crucial for recovered counselors to be able to work within their professional role. Results further show that the previous experiences has a positive impact on treatment and the client-counselor relationship by increasing engagement, receptivity and motivation through role-modeling. However, the previous experiences also infers risks that can have a negative effect on treatment and the counselors emotional state through overidentification. Another risk is the conflict between the counselors professional and private role, due to prior knowledge of clients or through engagement in twelve-step meetings. The present study’s participants share an open attitude towards the use of different treatment methods, while sharing a non-flexible attitude towards medical treatment. Something that has permeated the present study’s results was the importance of continuously working with yourself through supervision, self-care and continued engagement in the twelve-step movement. Results are discussed in relation to previous research, the theory of psycosocial work and the theoretical terms double relationship, role-modeling, professional expertise and knowledge, situated learning and identity.

Mitt masterprojekt är en bok som syftar till att stötta anhöriga till personer med förvärvad hjärnskada, där jag använder mig själv och min egen rehabilitering efter en smitningsolycka som fallstudie. / My master project is a book that aims to support relatives of people with aquired brain injuries, where I use myself and my own rehabilitetion after a hit-and-run accident as a case study.