Klimatförändringar och höga koldioxidutsläpp är idag några av vår tids stora utmaningar. Byggbranschen är en stor bidragande faktor till utsläppen och i Sverige står branschen för 10 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Det är lika mycket som alla personbilar i landet genererar varje år. En stor del av utsläppen kan kopplas till val av material som används i en byggnad. Att använda trä istället för andra stommaterial ger lägre koldioxidutsläpp eftersom trä binder kol under hela dess livstid. Andra utmaningar är bostadsbrist, urbanisering och förtätning av städerna. Bostadsbristen finns idag över hela landet och Boverket bedömer att ca 700 000 nya bostäder behöver byggas inom de kommande 10 åren. En del av lösningen kan vara att renovera gamla byggnader och i samband med renoveringen bygga på våningsplan för att skapa fler bostäder. Att dessutom använda trä vid dessa påbyggnader är fördelaktigt både ur klimatsynpunkt och bärighet, eftersom trä är ett lätt stommaterial. Problematiken med både klimatförändringarna och stadsförtätningen går hand i hand med Skanskas mål och visioner inför framtiden, och detta examenarbete skrivs i samarbete med dem. Ett av Skanskas renoveringsprojekt kommer att vara referensbyggnad för studien. Byggnaden är en betongkonstruktion från miljonprogrammets tid och ligger i Södertälje utanför Stockholm. Idag genomför Skanska en totalrenovering samt bygger på en våning med trästomme. Syftet med studien var att belysa fördelarna med att använda trä som stommaterial för påbyggnader, både ur klimat- och konstruktionssynpunkt. Målet med studien var att ta fram ett underlag där antalet teoretiska våningsplan samt genererat koldioxidutsläpp för de olika påbyggnadsalternativen redovisas. Frågor som besvarades under detta arbete var vilket stomalternativ i trä som teoretiskt sett möjliggör flest antal våningsplan vid påbyggnad av en befintlig byggnad. Även vilket av stomalternativen som ger upphov till lägst klimatpåverkan i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter besvarades. Stomalternativen som studerades var planelement av korslimmat trä, KL-trä, från Martinsons samt BoKlok-moduler som är volymelement av träregelstomme från Skanska och IKEA. Klimatpåverkan för de olika stomalternativen studerades utifrån systemgräns A1-A4 som beskriver utsläppen från produktframställning samt transporterna från leverantör till byggarbetsplats. StruSoft FEM-Design har använts för att modellera den befintliga betongbyggnaden. De två olika påbyggnaderna har placerats ut i form av linjelaster ovanpå modellen. Hållfasthetsberäkningar och kontroller har genomförts för de olika påbyggnaderna. Detta för att fastställa betongkonstruktionens och markens bärighet samt storlek av påverkande laster. Resultatet visade att den befintliga byggnaden klarar en påbyggnad med fem våningar av såväl KL-träelement som BoKlok-moduler. Dock är KL-trä tyngre. Ur klimatsynpunkt är påbyggnaden av KL-trä det alternativ som genererar minst koldioxidutsläpp sett till materialframställning och transporter. / Climate change and large carbon dioxide emissions are a few of today's major challenges, and the construction industry is a major contributing factor to these emissions. In Sweden, the industry accounts for 10 million tons of carbon dioxide emissions each year, which is equal to the emissions from all passenger cars in the country per year. A large part of the emissions can be traced to the materials in a building. By using wood instead of other materials, the emissions can be reduced since wood binds coal throughout its lifetime. Other challenges today are housing shortage, urbanization and urban densification. Housing shortage is an issue throughout Sweden, and the Swedish National Board of Housing estimates that approximately 700,000 new homes need to be built within the next 10 years. A part of the solution may be to renovate old buildings and, in addition to renovations, adding floors to create more housing. Additionally, using wood in these superstructures is beneficial both from a climate perspective and because wood is a lightweight material. The challenges of climate change and urban densification is in accordance with Skanska's goals and visions for the future. This report is written in collaboration with Skanska and we are looking closer at one of the company's projects in this study. The building is a concrete construction from the so called Million Programme and is located in Södertälje outside of Stockholm. Skanska is carrying out a complete renovation of the building and is adding a wood-framed top floor.The purpose of this degree project was to highlight how the choice of material can affect the emissions from future build-up projects. The purpose was also to develop a basis where the number of theoretical floor plans and the generated carbon dioxide emissions for the two alternatives are presented. Questions answered in this report were which alternative of the wooden construction that theoretically make the most amount of floors possible when building onto an existing building. Which one of the alternatives that leads to the lowest climate impact in terms of carbon dioxide equivalents is also answered. The two materials in this study were cross-laminated timber elements from Martinsons and BoKlok-modules, which are volume elements of wood stud frames from Skanska and IKEA. The climate impact of the different alternatives was based on categorization A1-A4 in the system boundary describing the material production as well as transportation from supplier to construction site. StruSoft FEM-Design has been used to model the existing concrete building. The two different attachments have been placed out as line loads on top of the model. Analysis and strength calculations have been carried out for the various additions. This is to determine the load bearing capacity of the concrete structure and the ground as well as the size of impact loads. The results showed that the concrete building could carry five floors of both CLT elements and BoKlok-modules. Despite this, the conclusion is that CLT is heavier. From a climate perspective, the CLT building is the one that generates the least carbon dioxide emissions in terms of production and transport of materials.

Min utgångspunkt i projektet har varit att försöka hitta ett sätt att förhålla mig till den befintliga byggnaden, och därigenom låta det nya bli en tydlig del av det redan existerande. Jag har velat hitta en "enkelhet" eller självklarhet i hur den nya byggnaden utformas. Förslaget innebär ett adderande av en ny våning ovanpå den befintliga byggnaden, och blir därmed som en fortsättning av den. Tillbyggnaden har till sin yttre form och formspråk tydliga likheter med den nuvarande museibyggnaden, men den skiljer sig åt genom att den är utförd i ett annat material. Där den äldre byggnaden visar upp en stenfasad där varje bit genom hantverksskicklighet huggits ut till lagom stora bitar, har det nya istället med hjälp av ett mer industriellt tillvägagångssätt genom prefabricerade betongelement uppnått samma detaljeringsgrad. Studerar man fasaden på den befintliga byggnaden finner man att trots stora likheter skiljer sig ändå de olika våningsplanen åt i utseende. Genom adderandet av en extra våning läggs bara ännu en del till i den stapel som utgör hela byggnaden. / My starting point in this project has been to try to find a way to relate to the existing building, thus allowing the new to be a clear part of the existing one. I have wanted to find a simplicity in the way the new building continues from the existing. The proposal involves an addition of a new floor on top of the existing building, and thus becomes a continuation of it. The extension has to its external form and idiom distinct similarities with the current museum building, but it differs in that it is made of a different material. Where the older building showcases a stone facade where each piece through craftsmanship carved into bite-sized pieces, the new is rather using a more industrial approach by precast concrete to achieve the same degree of detail. Studying the facade of the existing building, one finds that despite many similarities, the different stories still from each other in appearance. By adding an additional floor is just another part of the pile added that represents the entire building.

Denna rapport är resultatet av ett högskoleingenjörs examensarbete inom byggteknik och design på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, framtagen tillsammans med företaget Oljibe och deras samarbetspartner TH-konsult. Efterfrågan på fler arbetsplatser och större kontorsytor har med tiden blivit allt större på Oljibes huvudkontor i Västberga Industriområde. Då företaget växer vill man nu kunna erbjuda alla anställda en egen plats att jobba vid. Därför har man beslutat att bygga en kontorsvåning på den befintliga verkstaden för att uppfylla målet. Vid projektets start finns både bygglov samt idé på hur påbyggnationen ska se ut. Den nya kontorsvåningen är tänkt att vara både modern och inspirerande för de anställda. Rapporten innehåller beräkningar av last, lastfall och befintliga stommens kapacitet. Slutligen även beräkningar och rekommendation på en möjlig konstruktionslösning för stommen som vi anser fördelaktig. Oljibe har som mål att börja bygga inom snar framtid, så det som i dagsläget endast är ritningar, kommer man snart att kunna se i verkligheten. / This report is the result of a Bachelor thesis in civil engineering at Royal Institute of Technology in Stockholm. Formed in collaboration with Oljibe AB and TH-konsult. The need of more workplaces and a larger office at Oljibes head office in Västberga Industrial area has got greater the past years. Now with the company growing they feel the need to offer all the employees their own working station. Decision has been taken to build one more floor with office space above the workshop beside the head office. This will be enough to satisfy that need. At the start of the thesis there was already a building permit and a design idea for the additional office floor. The new office area is planned to be both modern and inspiring for the employees of the company. This report includes calculations of loads, load cases and capacity of the old core structures. As conclusion also calculations and a recommendation of a possible solution for the new core structure that we see as the most beneficial. Oljibe has set the goal to start constructing in the near future, so it’s soon possible to see it in reality what still is just an idea and drawings. This makes it all little bit more exciting.

Befolkningsökningen och urbaniseringsprocessen gör att fler bostäder och andra byggnader måste uppföras i städerna. Stadsförtätning är en planeringsstrategi där påbyggnad av befintliga byggnader är en lösning. Vid påbyggnad måste nya laster bäras av en befintlig konstruktion och beroende på påbyggnadens omfattning och materialval används olika förstärkningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka en förstärkningsmetod genom breddning av pelarfundament. Konsekvenserna inom två teknikområden: geoteknik och byggnads-konstruktion, har studerats. Frågeställningarna har varit likartade: vilka undersökningar måste göras och vilken bärförmåga har en konstruktion som pålastas före och efter förstärkning av pelarfundamentet? Parallellt med studier av litteratur har intervjuer med konstruktör och geotekniker utförts, för att skapa en tydlig inriktning på arbetet.  Några metoder för förstärkning av pelarfundament presenteras. Förutom specialiserad litteratur, rapporter och uppsatser som utgör den största delen av teoriavsnittet i denna studie, har Eurokoderna utgjort referens, främst vid konstruktionsberäkningar men också för det avsnitt som berör geoteknik. För att kunna utföra relevanta beräkningar har ett fiktivt fall tagits fram. Utifrån bygghandlingar och uppmätningar i ett befintligt parkeringshus i Lund, har de vertikala lasterna före och efter påbyggnad beräknats. Den befintliga byggnaden var grundlagd på grov- och mellansand men placerades i det fiktiva fallet i Malmö och grundlades på lermorän. Utifrån de stipulerade förutsättningarna har en dimensionering vid förstärkning av det befintliga pelarfundamentet redovisats i form av beräkningskontroller samt ritningar. Vid dimensionering av pelarfundamentet har olika beräkningsmodeller använts. Flera avgränsningar har gjorts; exempelvis att horisontella laster inte beaktats och vertikala laster verkar centriskt, i syfte att ge en överskådlig bild av de vanligast förekommande beräkningarna och kontrollerna som måste göras vid fundamentförstärkning. I det aktuella fallet var sidan på det kvadratiska pelarfundamentet 2,8 m lång och dess tjocklek 0,6 m. De vertikala lasterna före påbyggnad uppskattades till 2242 kN och ökade till 3894 kN efter påbyggnad. Jorden blev då belastad nära maximal tillåten spänning och den befintliga betongkonstruktionen hade inte kapacitet för att bära de nya lasterna. En ökning av plattans breddmått med 0,45 m på samtliga sidor beräknades nödvändig för att behålla samma spänning i jorden. För att uppnå en godtagbar kapacitet antogs en pågjutning à 0,2 m också vara nödvändig. Även en breddning av den rektangulära pelaren antogs. Beräkningskontrollerna godkände de nya dimensionerna samt fastställde kvantiteten av nytt armeringsjärn som skulle användas, dels för att förlänga den befintliga armeringen, dels för att förbättra vidhäftningen mellan den gamla och den nya betongen. Val av förstärkningsmetod är förknippad med flera faktorer såsom läget inom byggnadskonstruktionen, geokonstruktionens skick, markförhållanden, mm. Därför är inte en metod bättre än en annan; lämplig metod måste bestämmas från fall till fall. Som studien visar skall en arbetsmetodik följas med undersökningar och relevanta beräkningar. Slutsatserna är att studiens resultat bedöms rimliga, men noggrannare dimensionering skulle kunna utföras med FEM-program. / The increase in population and the urbanization process means that more buildings must be built in the cities. Extension of existing buildings is a solution to increase housing capacity, but the existing structure must be strengthened to be able to carry the new loads.  The purpose of this study is to investigate a strengthening method of spread footing in two technical fields: geotechnics and building construction. The questions were: what investigations must be made and what load-bearing capacity has a structure that is loaded before and after enlargement of the spread footing? In addition to specialized literature, reports and essays, the Eurocodes have been a reference. Some methods for enlargement of spread footing are presented. A fictitious case has been developed based on construction documents and measurements in an existing parking garage that was placed in Malmö and founded on clay till. A dimensioning for enlargement of the existing spread footing has been reported in the form of calculation checks and drawings. The vertical loads before the extension were estimated at 2242 kN and increased to 3894 kN after the extension. An increase in the width of the footing by 0.45 m on all sides was calculated necessary to maintain the same tension in the ground. In order to achieve an acceptable capacity, an overlay of 0.2 m was also assumed to be necessary. The calculation controls approved the new dimensions and determined the quantity of new dowels to be used, partly to extend the existing reinforcement, partly to improve the adhesion between the old and the new concrete. The choice of enlargement method is associated with several factors therefore, one method is not better than another. The appropriate method must be determined on a case-by-case basis with a working methodology with surveys and relevant calculations. The conclusions are that the results of the study are considered reasonable, but more accurate dimensioning could be performed with FEM-programs.

Sveriges kommuner har under lång tid rapporterat om en ökande bostadsbrist ilandet. För att motverka bristen behöver en nybyggnation av 60 000–70 000bostäder genomföras årligen fram till 2029. På 60-70 talet stod Sverige även dåinför stora utmaningar som följd av urbaniseringsvågen från Sveriges landsbygdtill städerna. Resultatet blev att bygga storskaligt på ett industriliknandetillvägagångsätt och konsekvenserna till detta blev att stora grönområden runtstäderna exploaterades för att ge plats för nya bostadsområden. För att inte upprepahistorien igen kan ett alternativ istället vara att förtäta en redan befintlig stadsmiljömed exempelvis påbyggnader.I en redan befintlig stadskärna finns många olika typer av byggnader, detta betyderockså att det finns lika många olika typer av påbyggnader. Syftet med detta arbeteär: för ett referenshus beläget i centrala Falun, titta på ett alternativ för påbyggnad iträ där stommen på det befintliga huset inte belastas ytterligare. Ett syfte medarbetet är därför också att bidra till en kunskapsökning kring ämnet påbyggnader iträ.Byggnaden som arbetet har utgått ifrån är beläget i centrala Falun och är uppförtunder slutet av 60-talet. Påbyggnaden som tagits fram för projektet är av”lättbyggnadsteknik” medan förstärkningsstommen bygger på enmassivträkonstruktion i form av pelare och balkar. Anledningen till att använda sigav ett referensobjekt är för att ge arbetet en verklighetsförankring och enkonstruktion att förhålla sig till vid analys av pelarplaceringar. Dimensionering avpåbyggnad samt förstärkningsstommen är utförd med handberäkningar somgrundar sig i de gällande konstruktionsregler som finns i Sverige, Eurokod ochEKS. Byggnaden har även modellerats i Revit för att ge en illustration överpåbyggnaden med förstärkningstomme ser ut men även byggnaden i sin helhetefter påbyggnaden.Resultatet för förstärkningsstommen liknar i mycket ett “trä8” system. Pelare ochbalkar tar upp dom vertikala lasterna medan den befintliga stommens bjälklag,väggar och trapphus i betong bidrar till stomstabiliteten. Genom ritningsanalysenav den befintliga byggnaden har pelarnas placering i konstruktionen valts utefterolika parametrar. Balkarna som placeras på pelartopparna har sedan kontrolleratsför de aktuella spännvidderna med den gällande lasten från påbyggnadenshandberäkningar. Resultatet och slutsatsen som har kunnat dragits från arbetet äratt den kritiska delen för en sådan påbyggnad är balkarna placerade påpelartopparna och inte pelarna i sig själv. Dimensionerna på dessa balkar blirdirekt styrande för hur många våningar som är möjliga att bygga på de placeradepelarna. Även hur mycket påbyggnaden väger har en inverkan på antal pelare ochdärför också spännvidder för balkarna placerade på pelarna. / The different counties in Sweden have been reporting about the increasing housingshortage in the country for a long time. To counteract this shortage, 60 000- 70 000residences need to be produced yearly in Sweden till 2029. In the 60s-70s Swedenalso faced big challenges with housing shortage due the urbanization from thecountryside of Sweden to the cities. The result was to build on a large scale in aIndustry-like ways and the consequences of this was that green areas around thecities were exploited to make room for new residential areas. To not repeat thehistory again an alternative option could be to densify the already built urbanenvironment with for example building extensions.In an already existing urban environment, there are many different types ofbuilding, this also means that there are many different types of extensions. Thepurpose of the work is to: for a reference house located in the central area of Falun,find an alternative way for a building extension in wood where the already existingbuilding is not added by any load from the extension. Another purpose with thework is therefore to contribute with knowledge around the subject, buildingextensions in wood.The building that has been the starting point of this work is located in the centralarena of Falun and was built in the late 60s. The building extension that the projectcame up with is of “light construction” and the reinforcement frame in massivewood technique with columns and beams. The reason why to use a real referenceobject is to give the work a real construction to relate to when analyzing thepossible placing of the columns. The dimensioning of the building extension andthe reinforcement frame is done with manual calculations that are based on theapplicable rules in Sweden, Eurocode and EKS. The building has also beenmodeled in Revit to give an illustration on the building extension with thereinforcement frame but also the building in its entirety after the buildingextension.The result of the reinforcement frame is in many ways similar to a “trä8”-system.Columns and beams take the vertical load and the existing buildings system ofjoist, walls and stairwells in concrete contribute to the frame stability. Throughanalyzing the drawing of the existing building, the placement of the columns hasbeen done according to different parameters. The beams that are placed on top ofthe columns have then been controlled for the current spans with the current loadsfrom the manual calculations of the building extension. The result and theconclusions that can be done from this work is that the construction's critical partis the beams placed on the columns and not the columns itself. The dimensions ofthe beams are crucial for how many floors that are possible to build on thecolumns that are placed. Also, the weight of the building extension has an impactin the quantity of the columns and therefor longest spans for the beams

Detta examensarbete handlar om utvecklingsåtgärder på platta tak. Åtgärderna som tas upp är specifikt avsedda för två hustyper på Byälvsvägen i Bagarmossen, söder om Stockholm. Hustyperna är lamell- och loftgångshus som är byggda under slutet av miljonprogrammet. Båda hustyperna har platta tak med invändigt avvattningssystem. Taken ska inom några år läggas om på grund av slitage. Syftet med detta arbete är att ta fram och undersöka olika åtgärder för att utveckla, förbättra och öka användningen av de platta taken på loftgångs- och lamellhusen.   Examensarbetet har utförts med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och studiebesök. För gestaltning av husen och de byggtekniska lösningarna har 3D-programmet autodesk Revit använts.   Arbetet innehåller förslag på utvecklingsåtgärder som är möjliga att utföra med eller utan förstärkning av tak och stomme. I arbetet tas det även fram byggtekniska lösningar på samtliga åtgärder.   Åtgärder utan förstärkning av tak och stomme: Utveckling av takutformning Utveckling av avrinningssystem Gröna tak (lätt sedumtak) Solceller   Åtgärder med förstärkning av tak och stomme: Gröna tak (intensivt tak) Påbyggnad av lägenheter eller radhus Ökad tillgänglighet i form av hiss och trappor / This thesis is about developing measures on flat roofs. The measures that are brought up are specifically designed for two types of houses on Byälvsvägen in Bagarmossen, south of Stockholm. The house types are balcony aces blocks and lamellar houses, both are built during the so called in Swedish “million program”. Both house types have flat roofs with internal drainage. The roofs will be renovated within a few years due to wear.   The purpose is to create and examine various measures to develop, improve and increase the use of the flat roofs of the balcony aces blocks and lamellar houses.   The work has been carried out with the help of literature studies, interviews and field trips. The 3D program software Autodesk revit has been used for the design of the houses and structural engineering.   The thesis includes suggestions for developing measures that are possible to apply, with and without reinforcement of the roof and frame. This thesis also brings up structural engineering solutions on all measures.    Measures without reinforcement of roof and frame: Development of roof structure Development of drainage system Green roofs (light sedum roofs) Solar panels   Measures with reinforcement of roof and frame: Green roofs (heavy roofs) Adding storeys of apartments or townhouses Availability in form of elevator and stairs

The global population is estimated to rise by 89 million people annually and for this reason there is a need for more housing and buildings worldwide. As cities grow outwards and buildable land becomes scarce, it is necessary to increase the height of buildings in cities, especially where the height of existing buildings is low. For crowded cities, story extensions are an increasingly popular measure that could meet market’s demand for centrally located homes.The main focus of this study is to clarify how a specific existing building handles the addition of a story. The existing building that was used as a starting point is located in Styrmansgatan in Gävle, the district Brynäs. The building has totally three storiesand is a youth residence where HBS is the property owner. The study presents the approach to validate and simulate the existing building.The method of the work is modelling in StruSoft FEM-Design which is a program used for modelling, analysis and design of load-bearing elements of buildings according to Eurocode. With the help of the program, it is investigated whether the existing building can handle an extension and which reinforcements should be made. It is suitable for all different types of design tasks from the entire stability analysis in a building to individual elements. The work is carried out in 3 steps where first the reference building to be used as a starting point is modelled, analyzed and designed. The next step is to add a story and then analyze any additional measures in connection with the extension of the story. The building must be approved according to standards as a starting point with regard to degree of utilization and deflection. Then, a comparison is made between the existing building structure and the superstructure with respect to degree of utilization, deflection, stress, and the base reaction.Results obtained from this study show that if an extension is to be possible, reinforcement solutions should take place for building elements that receive an unacceptable degree of utilization. The reinforcement solutions are resulted with the help of beams, columns, wind brace and changed reinforcement contents in reinforced concrete elements for the load-bearing structure. The study concludes that the story extension is possible with added reinforcement measures / Den globala befolkningsmängden beräknas stiga med 89 miljoner människor årligen och av den anledningen finns det ett behov av fler bostäder och byggnader över hela världen. När städer växer utåt och expanderar blir byggbar mark en bristvara, där kan påbyggnad vertikalt vara ett alternativ då man ökar höjden på byggnader. För trånga städer är våningspåbyggnader en alltmer populär åtgärd som skulle kunna möta marknadens efterfrågan av centralt placerade bostäder. Huvudfokus i denna studie är att klargöra hur en specifik befintlig byggnad klarar påbyggnad av ett våningsplan. Den befintliga byggnaden som användes som utgångspunkt ligger på Styrmansgatan i Gävle, stadsdelen Brynäs. Byggnaden har totalt tre våningar och är ett ungdomsboende där HSB står som fastighetsägare. Studien presenterar tillvägagångssättet för validering och simulering av en befintlig byggnad.Arbetet utfördes med StruSoft FEM-Design som används för modellering, analys och design för bärande element i byggnader baserade på Eurokod. Med hjälp utav StruSoftFEM-Design ska det undersökas om den befintliga byggnaden klarar av en utökning och huruvida vilka förstärkningar som eventuellt bör ske. Den passar för alla olika typer utav konstruktionsuppgifter från hela stabilitetsanalysen i en byggnad till enskilda element. Arbetet kommer genomföras i 3 steg där först den referensbyggnad som skall användas som utgångsläge modelleras, analyseras och designas. Nästa steg är att lägga till ett våningsplan för att sedan analysera eventuella tilläggsåtgärder i samband med utökning av ett våningsplan. Byggnaden skall vara godkänd enligt standarder som utgångspunkt med avseende på utnyttjandegrad och nedböjning. Därefter sker det en jämförelse mellan den befintliga bygganden och påbyggnaden med avseende på utnyttjandegrad, nedböjning, spänning och grundreaktionen.Resultat som har erhållits från denna studie påvisade att om en påbyggnad ska vara möjlig bör förstärkningslösningar äga rum för byggnadselement som fick en oacceptabel utnyttjandegrad. Förstärkningslösningen resulterade med hjälp av balkar, pelare, vindstage och ändrat armeringsinnehåll för armerad betong element för den bärande konstruktionen. Studiens slutsats är att våningspåbyggnad är möjlig vid tillagda förstärkningsåtgärder.

Bostadsbristen är en högaktuell fråga i Stockholm där det råder stor efterfrågan på bostäder. De obebyggda tomterna i Stockholm city är parker, grönstråk och torg vilket redan fyller en viktig funktion och bör inte bebyggas. Det finns flera lösningar på hur bostadsarea kan tillföras för att mätta samhällets behov.  Att bygga på befintliga byggnader är ett av flera alternativ som finns i dagsläget och bidrar till en lösning som tillför bostadsarea på exploaterad mark. Examensarbetet kommer att behandla en påbyggnad av bostäder på parkeringshus samt undersöka hur påbyggnaden påverkar omgivningen. Kärnan i examensarbetet är resultatet av en undersökning kring brand, akustik, solljus, konstruktion, installation och omgivningspåverkan för att sedan ge ett förslag på ett gestaltningsarbete. Med dessa undersökningar har en slutsats dragits att det är möjligt med en påbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta kommer att leda till hög produktionskostnad men också ge en lönsamhet. / The housing shortage is a highly topical issue in Stockholm with a large demand for housing. The undeveloped plots in Stockholm city is parks, green streets and squares which already plays an important role and should not be developed. There are several solutions to how residential area can be added to saturate the needs of society. Building on existing buildings is one of several options available in the current situation and contribute to a solution that adds residential area to developed land. This thesis will address the extension of housing on a car park.   The core of the thesis is the result of an investigation of fire, acoustics, sunlight, construction, installation and ambient influences to then provide a proposal on the architectural design. With these studies, a conclusion drawn that it is possible with an extension of homes on the car park. This will lead to high production cost but also giving viability.

Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar. Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt. Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong – och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement. Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja. Utförda kontroller undersöker bl.a. bärförmågan hos väggar, grundsulor, samt det befintliga vindsbjälklaget. Kontroller utförs även med hänsyn till stabilitet då byggnaden betraktas som en stel enhet med en fiktiv påbyggnad. Slutsatsen av detta arbete är att en våningspåbyggnad är fullt möjlig på referenshuset. Alternativet med massivträ klarar en fiktiv påbyggnad om tre våningar som valts som exempel i arbetet. Alternativet med en prefabricerad betong och-stålstomme kan maximalt byggas på med två extra våningar, sedan blir grundtrycket dimensionerande och begränsar antalet våningar för påbyggnaden till två. / During the so called ‘record years’ between 1961-1975 a total of 920,000 apartments were built in apartment buildings in Sweden. Today about 850.000 of these are still in use. The most common method of building during this period was by using prefabricated one-storey high façade units together with load-bearing interior cross walls and gable walls which were built on site. The purpose of this degree project is to find out if a storey extension on a reference-building from the so called ‘Million Programme’ with load-bearing interior cross walls is possible in order to create new apartments. If this is possible it would give an increase of income of rents to the owner of the apartment building and it could also contribute to an increase of variation in the area as regards both architecture and supply of apartments. This degree project gives information about what has to be checked and investigated before a storey extension project begins. This degree project compares and describes three different suggestions of structural construction systems for storey extensions. The alternatives dealt with are solid timber structural construction consisting of cross-laminated boards, a prefabricated concrete – and steel structural construction consisting of HD/F-elements and tube steel framing, and finally an alternative consisting of prefabricated building modules. The study of the structural construction and the load-bearing capacity of the existing building show that there is enough load-bearing capacity left to make use of. Performed checks investigate for example the load-bearing capacity of load-bearing walls, strip foundations as well as the existing loft floor. Checks are also performed with regard to the stability as the building is considered a stiff unit with a fictitious storey extension. The conclusion from this degree project is that a storey extension is fully possible on the reference-building. The alternative with a solid timber structural construction allows a fictitious storey extension with three additional storeys, which has been chosen as an example in this degree project. The alternative with the prefabricated concrete – and steel structural construction allows a fictitious storey extension of maximum two additional storeys, and then the ground pressure was dimensioning and limited the amount of additional storeys for the storey extension.

Due to increased demands on fuel economy the question of a more intelligent engine control for driving a truck-mounted crane has been raised. The aim of this thesis is to develop a new engine control for crane driving. The primary concern for the new engine control is fuel economy, but other factors, such as driver environment and drivability, have been taken into consideration as well. A literature study investigating engine control in construction machines has also been carried out and the results are presented in this report. Due to the fact that the hydraulic control system as well as the diesel engine control system is designed by the same construction machine manufacturer, more complex control strategies are utilized in these applications. In order to test the new control strategy a full-scale test has been carried out on a Scania truck with a crane from Hiab. The results point towards lower fuel consumption, better driver experience and lower noise levels. Some of the control features of the new control are suggested to be placed in the crane, and some in the truck. Only a small expansion of the communication between truck and crane would be necessary in order for the new control strategy to work. The experiences from the literature study point on several features utilized in construction machines that could be implemented in the crane control of the future. / På grund av ökade krav på minskad bränsleförbrukning har frågan om en förbättrad motorstyrning vid krankörning av lastbilsmonterade kranar blivit aktuell. Målet för detta examensarbete är att utveckla en ny motorstyrning anpassad för krankörning. I första hand syftar den nya motorstyrningen till att minska bränsleförbrukningen, men även andra faktorer såsom förarmiljö och körbarhet har tagits hänsyn till. En litteraturstudie om motorstyrning i hydrauliska grävmaskiner och andra hydrauliska maskiner har också utförts och resultatet finns presenterat i denna rapport. Eftersom det hydrauliska styrsystemet såväl som dieselmotorstyrsystemet är sammansatt hos en och samma tillverkare används mer komplicerade styralgoritmer i dessa tillämpningar. För att testa den nyutvecklade motorstyrningen har fullskaletest utförts på en Scanialastbil utrustad med en kran från Hiab. Resultaten pekar på lägre bränsleförbrukning, bättre förarupplevelse och lägre ljudnivå. Somliga av funktionerna i den nya styrningen föreslås placeras i lastbilen och andra i kranen. Bara en mycket liten utvidgning av kommunikationen mellan kran och lastbil skulle behövas för att denna styralgoritm skulle fungera. Lärdomarna ifrån litteraturstudien visar på att flera av de styrfunktioner som används ibland annat grävskopor skulle kunna komma till nytta i motor- och kran styrningen i en lastbilsmonterad kran i framtiden.