Abstrakt Bakgrund: I Sverige inträffar ca 10 000 hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Ett hjärtstopp är ofta oväntat och många gånger finns det anhöriga i närheten. För att kunna rädda liv krävs en snabb insats med hjärt-och lungräddning. Sjukvårdspersonal arbetar under stress med stort fokus på uppgiften och ser därför inte att det finns en anhörig i närheten. Syftet var att belysa hur anhöriga upplevde att vara närvarande vid pågående hjärt-och lungräddning av nära anhörig inom akutsjukvården. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie på 11 vetenskapliga artiklar framsökta i databaser och referenslistor. Resultatet grundades på tre kategorier, delaktighet-att få vara närvarande, information och tidigare kunskap samt psykisk påverkan. Resultatet visade att anhöriga som varit med vid hjärt- och lungräddning klarade av att hantera sin sorg bättre och hade mindre psykosocialpåverkan jämfört med de som inte varit närvarande. De anhöriga önskade information och kände trygghet i att ha en stödperson vid sin sida. Slutsats: Sjukvårdpersonalen måste få ökad trygghet i att våga se och bjuda in de anhöriga vid en akut händelse. Sjukvården kan med relativt enkla medel göra en vinst i att anhöriga känner sig bekräftade och välinformerade och klarar av att hantera sin sorg.

Sammanfattning Titel: Konflikt, vad händer med revisor-klient relationen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annika Milgunoff och Jessica Wass Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016– Januari Syfte: Det är sparsamt med tidigare forskning om hur revisorer upplever att klientrelationen påverkats vid en revisionsrelaterad konflikt. Vi vill belysa tio revisorers personliga uppfattning om hur deras klientrelationer har påverkats då de stått fast vid sin professionella åsikt. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vi har använt en abduktiv ansats för att tolka och analysera svaren. Resultat & slutsats: Resultatet visar att respondenterna anser att de flesta motsättningar som uppstår löser sig genom god kommunikation och blir på så vis aldrig någon konflikt. När en motsättning ändå resulterar i en konflikt har relationen försämrats efteråt i de fall där relationen redan från början var dålig. I de fall där relationen ansågs god innan konflikten upplevs relationen oförändrad eller förbättrad efteråt. Förslag till fortsatt forskning: Tydligare fokus på situationer som revisorerna relaterar till motsättningar och meningsskiljaktigheter. Utförande av studien så att fler respondenter har en erfarenhet av påverkan på relationen. Uppsatsens bidrag: Relationen mellan revisor och klient försämrades när relationen var dålig redan före konflikten. Studien visar också att revisorn var nöjd med det utfallet då kunden ansågs utgöra en risk. Om relationen ansågs god före konflikten, blev relationen oförändrad eller förbättrad efter en konflikt. Vetskap om att relationen kan stärkas är positiv kunskap för en revisor som värnar sitt oberoende. Nyckelord: Revisor- klient konflikt, relationer, oberoende, påverkan / Abstract Title: Conflict, what happens to the auditor-client relation? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annika Milgunoff and Jessica Wass Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research on auditor perceived effects on the client relationship in an auditor-conflict issue, is sparsely represented. We aim to shed light on ten auditor’s personal opinion about the impact on their client relationships when maintaining a professional judgement. Method: We have used qualitative interviews in a semi structured form. We have had an abductive approach to understand and analyze the answers. Result & Conclusions: The results show that respondents believe that most of the disagreements that arise were dissolved through good communication. When the relationship was poor to begin with, a conflict made it even worse. When the relationship was good to begin with the relationship was either unaltered or improved afterwards. Suggestions for future research: A more direct focus on situations that the auditors consider related to disagreements and difference in opinion. Perform a study where more respondents have experiences on the impact on the relationship. Contribution of the essay: The study shows that the auditors where content with the outcome as the client was considered being a risk. If the relationship was considered good before the conflict, the relationship remained unchanged or improved afterwards. Knowing that the relationship can be strengthened is positive knowledge for an auditor who cherishes their independence. Key words: Auditor-client conflict, relations, independence, impact.

Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera och utreda:  Nätresebutikernas respektive de traditionella fysiska resebutikernas funktion och betydelse i nutid och i framtid  Vilka olika typer av värden som genereras för kunden genom att handla resor i en traditionell fysisk resebutik respektive via en nätresebutik Min forskningsfråga är: Vad karaktäriserar serviceerbjudandet som nätresebutikerna respektive de fysiska resebutikerna levererar till kunden? Metod Jag har i denna uppsats använt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Detta metodval föll sig naturligt när tanken med min undersökning var att komma nära mitt valda problemområde och därmed gå djupet istället för på bredden. Intervjuerna som genomfördes bygger på sex personliga intervjuer med personer som alla har en stark anknytning till ämnet samt arbetar med resor och försäljning. Slutsatser De slutsatser jag har dragit utifrån denna studie är att internet är och kommer att vara den främsta kanal för reseförsäljning inom en tidsspann på tio år. De traditionella fysiska resebutikerna har fortfarande en plats på marknaden då de erbjuder kunderna värdet av främst kunskap och en fysisk kontakt som inte internet har. De traditionella fysiska resebutikerna måste försöka utveckla deras serviceerbjudande för att fortsätta ha en plats på marknaden. I och med den ständigt utvecklande teknologin är det enklare för reseföretag att synas och vara tillgängliga. För att vara unika har specialisering och nischmarknader blivit ett allt mer vanligare begrepp för att överleva på marknaden.

Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen och en typ av mobbning som är svår att undvika då många unga är internetuppkopplade dygnet runt. Nätmobbning har bidragit till att unga mår psykiskt dåligt och att deras vardag påverkas. Studiens primära syfte var att kartlägga hur nätmobbning ser ut bland niondeklassare. Det sekundära syftet var att se om det fanns några könsskillnader mellan flickor och pojkar med avseende på vad innehållet i nätmobbningen bestod av samt påverkan av den. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med totalt 161 respondenter från tre olika skolor i norra delen av Sverige. 19 % (17 stycken) pojkar respektive 21 % (13 stycken) flickor uppgav att de hade upplevt sig nätmobbade. Deras vardag hade påverkats genom att de hade isolerat sig från umgänge med andra samt försökt ändra på sig så mobbarna inte kunde mobba dem. Hälsan hade påverkats i form av att pojkar känt sig deprimerade och flickor hade fått försämrad självkänsla. Det var även ett högt antal som angav att hälsan inte påverkats. Både flest pojkar och flickor blev nätmobbade angående deras utseende.

Bakgrund: Sverige idag är ett mångkulturellt land och många familjer kommer hit för att söka asyl. På barnhälsovården arbetar distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som möter de asylsökande barnen och deras familjer. BHV-sjuksköterskorna har en central roll för barnfamiljerna och arbetet på barnhälsovården utgår från att se familjen som en helhet, utifrån ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Att belysa BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barn och deras familjer. Metod: Till studien valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där 10 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Författarna fick fram tre kategorier kommunicera både svårt och lätt, se hela familjens behov och se människor med olika kulturella behov. För BHV-sjuksköterskorna var att kommunicera det som skapade kvalitet på mötet, det kunde ibland gå lätt och vid andra fall vara svårt. Genom att kommunicera utan hjälp från tolk ansåg BHV-sjuksköterskorna att samtalen med familjen blev djupare och relationen blev tryggare. Samtliga BHV-sjuksköterskor samtalade inte bara om barnet utan vikten av att se hela familjen och familjens behov. Kulturella likheter och olikheter var ett återkommande samtalsämne under intervjuerna med både likheter och olikheter i familjernas levnadssätt, alla familjer har olika kulturella behov. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna har stor betydelse för alla barnfamiljer.  Som BHV-sjuksköterska är det viktigt att utgå från ett familjefokuserat perspektiv då mötet på BHV inkluderar hela familjen. För att alla familjemedlemmar ska må bra krävs det att alla i familjen uppnår en god hälsa, då familjen är en helhet. BHV borde fokusera extra på asylsökande familjer eftersom de ofta har en mer komplex situation. Det finns ett behov av utökad kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden today is a multicultural country and many families come here to seek asylum. In child health care district nurses and pediatric nurses are working, her they meet asylum -seeking children and their families. Child health care nurses have a central role for families with children and the work in child health care assume to see the family as a one unit, on the basis of a family- focused perspective.  Purpose: To elucidate the child health care - nurses experiences in meeting the asylum -seeking children and their families.  Method: For the study a qualitative design with semi-structured interviews was chosen. Ten child health care- nurses were interviewed. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The authors came up with three categories communicate both difficult and easy, see the whole family's needs and ensure people with different cultural needs.By communicating without help from an interpreter child health care – nurses considered that talks with the family became deeper and the relationship became more secure. Cultural differences were a recurring topic of conversation during the interviews with both similarities and differences in families' lifestyles. All child health care - nurses talked about the need to see the whole family.  Conclusions: Child health care - nurses have a central role in all families. As child health care - nurse, it is important to have a family- focused perspective of the meeting on child health care, to include the whole family. To make the whole family feel good it requires that everyone in the family achieve good health. Child health care should focus extra on families seeking asylum because they often have a more complex situation. There is a need for increased cultural competency of health professionals.

Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet.  En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat. Resultatet visar även hur viktigt det är att som dotter att få bekräftelse av sin mamma, att man duger oavsett kroppsform. Forskningsstudien tror även att samhället och medias tunna kroppsideal är en bidragande faktor till kvinnors missnöje över kroppen eftersom samhället till stor del framställer överviktiga kvinnor som oattraktiva.

Media är idag en stor del av vårt samhälle och har genom den teknologiska utvecklingen fått en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av vår vardag. Hur vi påverkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet på olika sätt. Syftet i studien är att undersöka gymnasielevers uppfattningar om hur media påverkar deras syn om hälsa och att vara hälsosam. Utifrån en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med öppna frågor där eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fråga. Resultatet visade på olika uppfattningar om hälsa och att vara hälsosam och hur dessa påverkats av media. Dessa presenteras först inom olika beskrivningskategorier om hälsa och att vara hälsosam; Ta hand om sin kropp, Utgå ifrån sig själv och En upplevd positiv känsla och sedan inom två beskrivningskategorier om medias påverkan på deras syn på hälsa och att vara hälsosam som handlade om Förväntningar av ideal och normer och Idealets motstånd. Förväntningar av ideal och normer kopplades till elevernas uppfattningar om hälsa och hälsosam som handlade om att vara fysiskt aktiv, ha en bra kost och undvika vissa onyttiga produkter som exempelvis socker där det framgick en underliggande uppfattning om att vilja passa in i samhällets ideal och normer inom området hälsa. Idealets motstånd handlar om dem uppfattningar som fanns angående kategorierna utgå ifrån sig själv och en upplevd positiv hälsa som handlade om att hälsa är något individuellt och att det är ett samspel mellan kropp och själ, inte hur vi ser ut. Något som visar sig handla om ett visst motstånd från elevernas och deras uppfattningar angående medias budskap och påverkan på deras syn av hälsa och att vara hälsosam.

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har länge uppmärksammats men det finns lite forskning kring mäns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mäns kroppsuppfattning är annorlunda eller inte. Vi har utgått från sociala medier eftersom det är en relativt ny medieform som än så länge inte undersökts så mycket. Syftet är att belysa huruvida ett antal unga män påverkas av träningsrelaterade bilder. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 män i åldern 18-20 år. Resultatet visar att majoriteten känner ett missnöje över sin kropp och ett behov av att uppnå ett visst ideal.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur viktigt vårdnadshavarnas tycker att ämnet idrott och hälsa är. Frågeställningarna tar upp vårdnadshavarnas uppfattningar kring hur de själva och skolan kan påverka barnens insikt till hur viktig motion och idrott och hälsa är. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer gjorda med vårdnadshavare till gymnasieelever på en gymnasieskola i södra Sverige.    Ämnet idrott och hälsa anses av vårdnadshavarna som ett av de viktigaste i Svenska skolan och placerar det på plats 1-6 av de 15 som finns. Ämnet har så stor betydelse enligt vårdnadshavarna att de trots att de anser att barnet själv ska packa idrottskläderna ändå ser till att rätt utrustning är med till dagens idrottslektion. Lika viktigt är det att vara med sina barn i fysiska aktiviteter såsom gårdsfotboll och landhockey. Att på fritiden delta i föreningsverksamhet anses som betydelsefullt av vårdnadshavarna.  Vårdnadshavarna anser att hemmet och skolan har ett gemensamt ansvar att väcka intresset hos eleven för idrott och hälsa. Alla vårdnadshavarna är samstämmiga kring att ämnet idrott och hälsa ska finnas kvar. Undersökningen visar också att det är viktigt att få med sig rätt utrustning och att eleverna får testa på olika aktiviteter för att se vad som passar dem.