<p>I och med Internets framväxt de senaste tio åren har en ny underhållningsmarknad öppnat sig. En ny form av kommunikation och interaktion har möjliggjorts. I denna uppsats behandlar vi nätspelsfenomenet World of Warcraft. Dataspel och beroende har blivit ett vanligt ämne i media den senaste tiden. Det finns därmed misstanke om att detta ökat den senaste tiden i och med Internets framväxt. Vårt syfte har varit att undersöka hur denna typ av kommunikation påverkar det sociala livet och hur deras spelande kan ses som ett beroende. Vi har sökt svar på detta genom kvalitativa intervjuer med nio aktiva spelare. Slutsatsen vi kom fram till är att problematiken varierar beroende på individens personlighet och förutsättningar och har inte så mycket med spelet i sig att göra även om dataspelets utformning är en faktor.</p>

<p>Syftet med denna studie är att analysera tänkbara demokratiska konsekvenser som utvecklingen av de kommunala bolagen och införandet av koncernstyrning medfört. Studien har fokuserat på politikers och allmänhetens möjligheter till insyn och påverkan i de kommunala bolagen. Avsikten är även att granska de demokratiska konsekvenserna som bildandet av koncernstyrningen medfört. Studien har avgränsats till en fallstudie av koncernstyrningen i Halmstad där intervjuer med inblandade kommunpolitiker och bolagsrepresentanter legat till grund för resultat- och analysdelen. Det som framkommit i studien är att kommunen utifrån kommunaldemokratiska teorier är en passiv ägare till dess dotterbolag och att man generellt endast styr genom ägardirektiv. Allmänheten har många befintliga kanaler att påverka de kommunala bolagen men dessa kanaler sker endast genom en indirekt påverkan, där medborgarna måste förlita sig på andra parter. Koncernstyrningens införande har bidragit till förändrade styrningsstrukturer samt tydliggjort kommunen som ägare. För allmänheten har koncernstyrningen endast påverkats i begränsat omfång.</p>

<p>De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.</p>

<p><p><p><strong>Bakgrund: </strong>Föräldrars kunskap och delaktighet i omvårdnaden av ett barn med astma är nödvändig för barnets välbefinnande. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv är det därför betydelsefullt att belysa hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa för att som sjuksköterska kunna ge stöd till hela familjen. <strong>Syfte:</strong> Att belysa hur astma hos ett barn i familjen påverkar föräldrarna. <strong>Metod:</strong> Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie. I databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed påträffades 11 kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilka svarade mot syftet. Calgary Family Assessment Model utgjorde ett teoretiskt raster vid analysen och ligger till grund för resultatets övergripande tematisering. <strong>Resultat:</strong> Föräldrar påverkades praktiskt, känslomässigt och beteendemässigt. Astman medförde noggrann planering, omfattande restriktioner samt upptog mycket tid. Svårare astmaepisoder var påfrestande för föräldrarna med känslor av panik, rädsla och hjälplöshet. Oro kring medicinering och framtid samt social isolering var också framträdande. Mödrar intog ofta den beskyddande rollen och verkade som huvudvårdgivare. De starka banden mellan mor och barn påverkade relationerna med övriga familjemedlemmar vilka ofta kände sig bortglömda. Olika strategier och resurser framkom som viktiga såsom att söka information, erhålla socialt stöd samt att ha en positiv inställning. <strong>Diskussion/Slutsats:</strong> Genom en systemteoretisk förståelse kan sjuksköterskan få en insikt i hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa. På så sätt skapas bättre förutsättningar för god omvårdnad av hela familjen.</p></p></p>

No description available.

<p> </p><p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Tahoma; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1627421319 -2147483648 8 0 66047 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:Tahoma;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>My goal with this essay was to find out what makes certain teachers more successful than others to hold good and well functioning classes. This is important because this in turn affects the learning of the students. I wanted to find out what factors people within the world of research have pointed out as important aspects when creating a good teaching situation, with focus laying on the teacher’s behaviour in the classroom.</p><p> </p><p>In my investigation I have used qualitative research, observing two upper secondary school classes, for a total of nine lessons during a two-week period. In my observations I wanted to see if the class as a whole was behaving differently when interacting with different teachers. I have used the unstructured observation, meaning that I have not been looking for specific behaviours’, but rather been taking notes freely about the events in the classroom. Afterwards I have tried to interpret the content of my notes, analyse the events in the classroom and tried to spot patterns in the events.</p><p> </p><p>The results of earlier investigations show that the teacher’s attitude and behaviour has a great influence on the behaviour of the students in the classroom. It has been shown that teachers who show commitment and joy, are prepared and structured previous to the classes, shows leadership as well as establishes clear norms and rules in the classroom are likelier to succeed at holding good and well functioning classes. The empirical investigation showed differences in the behaviour of the two observed classes. One of the classes showed clear variations in behaviour when attending the classes held by different teachers, the other class on the other hand did not show significant difference regardless of the teacher’s attitude or behaviour. The factor that appears to be the most significant one seems to be the teacher’s ability to use and adapt their role as leader to the class need for control.</p><p> </p><p><strong>Keywords: </strong>Functioning classes, leadership, influence, behaviour.<strong></strong></p><p> </p><p> </p>

De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.

Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent &amp; Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserad på fyra intervjuer av chefer från små eller mellanstora företag i Västsverige. Materialet från intervjuerna analyserades med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Studien konstaterar att cheferna gjorde ingen skillnad på vem de ska påverka men vi kunde se att det var viktigt att involvera medarbetarna i vad som händer på organisationen, att använda medledarskap, vara synlig och föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna. Flera av cheferna anger att de ger sina medarbetare stort eget ansvar, genom eget ansvar växer engagemanget för arbetet. De företag vi undersökte som var förhållandevis små hade olika arbetsområden uppdelade mellan sig men ändå ett samarbete som genomsyrade organisationen. De arbetade självständigt men stöttade varandra mot gemensamma mål. De olika cheferna fick bedöma sina egna färdigheter med varierande resultat på skala 1‐5 men generellt bedömde cheferna med akademisk utbildning sina färdigheter högre. Detta skulle kunna tyda på att utbildning i kombination med ledarskapserfarenhet stärker uppfattningen om ens egna styrkor, men då intervjuobjekten är för få är det svårt att generalisera. Utfallet kan bero på ledarens personlighet eller kanske vilken branschinriktning de verkar inom. På de företag som vi var ute på var expertmakten den mest förekommande makten. Här är sakkunskap, erfarenhet och kompetens viktiga egenskaper vilket skapar en ledare som inte blir betvivlad av sina medarbetare. Alla chefer vi pratade med var demokratiska ledare vilket kan ses som en faktor som styr påverkansprocessen. Dessa ledare är öppna för diskussioner, de lyssnar på sina medarbetare och får sina medarbetare att arbeta åt ett gemensamt mål. Studien visar att det är viktigt att prata med sina anställda om problem uppstår samt att ge positiv feedback och konstruktiv kritik till sina anställda för att få ett bra arbetsklimat. En viktig bit för att stärka sammanhållningen för medarbetare, chefer och företaget är att anordna aktiviteter eller personalresa utanför arbetstid, på så sätt lär alla känna varandra bättre. Avslutningsvis konstaterar vi att omgivningen styr ledarskapet i stor utsträckning. En ledare bör använda flera olika ledarstilar för att kunna påverka effektivt. Detta påverkas av situationen som råder vid varje tillfälle och hur individen är som person samt hur de reagerar när man kommunicerar med dem.

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.      Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.       Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem. Det förekommer många olika förväntningar på Facebook och detta har visat sig påverka respondenterna i sina sätt att framställa sig på nätverksidan. Dissonans uppstod hos respondenterna då det var svårt att leva upp till förväntningarna från andra medlemmar på Facebook. Detta kan ha grundat sig i att nätverksidan ännu inte är en definierad situation vilket beror på oklara normer. Respondenterna påvisade att de inte såg Facebook som en del av det verkliga livet vilket kan påverka deras framställning på nätverksidan i jämförelse med övriga livet.   Nyckelord: Facebook, social identitet, social påverkan, offentlighet, gemenskap

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky, övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.