Problembeskrivning: Partnering har funnits i Sverige sedan 1990-talet och har fortfarande inte fått ett genombrott. Detta kan bero på att partnering uppfattas som krångligt men också för att det inte finns någon tydlig definition för vad partnering är eller ett standardiserat sätt att använda det på. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de faktorer som anses vara drivande för projektets resultat men även beskriva hur tillvägagångssättet bör vara för att få ett lyckat projekt. Studien utförs då fler företag vill utveckla sitt partneringarbete men anser att det är krångligt eftersom det råder en delad bild kring hur ett partneringprojekt ska utföras och tillämpas. Målet: Målet med studien är att finna de faktorer som påverkar om partneringprojektet lyckas eller misslyckas men även att ta fram en mall för hur ett lyckat partneringprojekt ska utföras. Metod: Fyra personer med olika yrkesroller och erfarenheter har intervjuats för att ta reda på vad de upplever är de drivande faktorerna för ett partneringprojekt. Dessa intervjuer har sedan jämförts med den litteratursammanställning som visas i kapitel 3: teoretisk referensram. Genomförande: Studien genomfördes med en inledande litteraturstudie och intervjuer med personer med erfarenhet av partneringprojekt. Dessa personer arbetade på olika konsultföretag i Östergötland. Sammanlagt deltog fyra personer med olika erfarenhet och yrkesroller i intervjuerna. Resultat: I intervjuerna framkom det en positiv bild av partnering men det förekom även skilda meningar om vissa delar. De intervjuade tyckte det var roligt att arbeta i partneringprojekt för att entreprenören kommer in tidigare, det är färre konflikter vilket gör att projektet rullar på bättre. En sak som skiljer sig från traditionell entreprenad är att det krävs mer engagemang från alla parter för att hitta den bästa lösningen för projektet samt gynna projektets plånbok och inte sin egen. Respondenterna menar att företag bör utbilda sig inom partnering för att få en bättre förståelse av vad det innebär och slippa onödiga definitionsfrågor kring partnering. De menar att det ibland blir en blandning av partnering och traditionellt arbetssätt. Respondenterna säger även att det viktigaste är att uppnå de gemensamma målen för projektet oavsett om dessa fokuserar på budget, tid eller arbetsmiljö. Slutsatser: Slutsatserna som dras är att gemensamma mål, relationsbyggande aktiviteter och en tydlig definition av partnering är de mest drivande faktorerna för ett lyckat partneringprojekt. Bristande kunskap av partnering kan göra att projektet misslyckas. Valet av medarbetare och dess samarbetsförmåga är också avgörande för om projektet misslyckas eller inte. För att utföra ett lyckat partneringprojekt bör först en workshop hållas där de gemensamma målen och konflikthanteringsprocesser bestäms. Öppna böcker är ännu en sak som bör tas i beaktan vid uppstart av ett partneringprojekt.

Byggbranschen är känd för att vara projektbaserad och fragmenterad där många aktörer samverkar. Fragmenteringen har lett till en ökande komplexitet som lägger stor vikt i hur organisationer jobbar i projektbaserade omständigheter för att minimera riskerna. En arbetsform som utvecklats med tiden är strategisk partnering som förutsätter att organisationer jobbar tillsammans under en längre tid och över flera projekt. Studier visar att lyckade strategiska partneringrelationer leder till ökad produkteffektivitet och bättre projektresultat. Detta är dock i stor utsträckning beroende av hur organisationerna jobbar tillsammans för att upprätthålla en långsiktig relation. Sårbarheter gällande kunskapsöverföring, förbättringsarbeten, organisationskultur och förtroende kan påverka relationens framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur beställare och entreprenör kan upprätthålla en långsiktig relation som varar under en längre tid och över flera projekt genom att undersöka samverkansformen strategisk partnering. Studien undersöker främst sårbarheter när en nyckelperson väljer att lämna den gemensamma organisationen, där fokuset ligger på kunskap, erfarenhet och förtroende. Studien grundas i ett kvalitativt tillvägagångssätt där data samlades genom 12 semistrukturerade intervjuer med respondenter från beställar- och entreprenörorganisationer i hela Sverige. I studien genomfördes en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning och teorier. Tidigare forskning inkluderar partnering, strategisk partnering, organisationskultur, organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och förtroende. Teoretiska ramverket inkluderar en konceptuell modell över strategisk partnering och SECI-modellen som illustrerar hur kunskap omvandlas. Studien påvisar att mjuka parametrar är viktiga i en strategisk partneringrelation. Framgångsfaktorer som tydliggörs i empirin är engagemang, ömsesidigt beroende, erfarenhetsåreföring, partneringteam i form av styrgrupp, upphandling med vikt i mjuka parametrar samt partneringdeklaration. Det framkommer att gemensamma organisationer är beroende av nyckelpersoner för att samarbetet ska fortskrida med framgång. Två dimensioner tas upp som relevanta vilket är teknisk kompetens och relationell kompetens. När en nyckelpersoner väljer att lämna finns en systematik i hur man jobbar för att dels överföra kunskap till en ersättare men även för att bygga nya relationer och en kännedom om arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Den tekniska kompetensen finns dels dokumenterad i det gemensamma styrsystemet men även hos andra nyckelpersoner, vilket minskar sårbarheten att kunskap eller erfarenhet går förlorat. Däremot är det svårare när det kommer till relationell kompetens. Det hänger då på att det finns en etablerad organisationskultur för att det relationella tappet inte ska påverkas avsevärt. Empirin tyder på att organisationskultur påverkas av engagemang, tidigare erfarenhet av samverkan, förståelse för samverkan och förtroende. / The construction industry is known to be project-based and fragmented with many actors interacting. Fragmentation has led to increasing complexity which places a great emphasis on how organizations work in project-based circumstances to minimize risks. One way of working that has evolved over time is strategic partnering, which requires organizations to work together over a longer period of time and across multiple projects. Studies show that successful strategic partnering relationships lead to increased product efficiency and better project outcomes. However, this is largely dependent on how organizations work together to maintain a long-term relationship. Vulnerabilities regarding knowledge transfer, improvement efforts, organizational culture and trust can affect the success of the relationship. The aim of this study is to investigate how client and contractor can maintain a long-term relationship that lasts for a longer period of time and over several projects by examining the collaborative form of strategic partnering. The study mainly examines vulnerabilities when a key person chooses to leave the joint organization, focusing on knowledge, experience and trust. The study is based on a qualitative approach where data was collected through 12 semi-structured interviews with respondents from client and contractor organizations across Sweden. The study conducted a thematic analysis using previous research and theories. Previous research includes partnering, strategic partnering, organizational culture, organizational learning, knowledge transfer and trust. The theoretical framework includes a conceptual model of strategic partnering and the SECI-model that illustrates how knowledge is transformed. The study demonstrates that soft parameters are important in a strategic partnering relationship. Success factors highlighted in the empirical evidence are commitment, interdependence, transfer of experience, partnering team in the form of a steering group, procurement with emphasis on soft parameters and partnering declaration. It emerges that joint organizations are dependent on key people for the partnership to proceed successfully. Two dimensions are raised as relevant which are technical competence and relational competence. When a key person chooses to leave, there is a systematic way of working to transfer knowledge to a replacement, but also to build new relationships and a knowledge of working methods and approaches. The technical competence is documented in the common management system but also in other key personnel, which reduces the vulnerability to loss of knowledge or experience. In contrast, relational competence is more difficult. It depends on the existence of an established organizational culture to ensure that relational loss is not significantly affected. The empirical evidence suggests that organizational culture is influenced by commitment, previous experience of collaboration, understanding of collaboration and trust.

No / The authors provide a case study of a partnership agreement in the Tyneside maritime construction industry. They focus on the role of trade unions and the complex tensions that emerge between regional and local officials and workplace representatives. They argue that agreements can only be understood within the context of existing employee relations structures. Their conclusion suggests that the agreement had little impact on a ¿branch plant¿ of a national company and that it was often received with hostility and little commitment. As a consequence the partnership became a symbolic agreement with potential significance for external customers but no role in shaping workplace employee relations.

Abstract The development of the construction industry is slower compared to other industries. This implies that there must be improvements in this field. One step to increased effectiveness in construction projects is making the construction process more efficient, therefore resulting in a positive result for both the actual construction project and for the overall branch. The purpose of this study is to identify areas for improvement within the municipal housing company Gavlegårdarna completed construction project, who will then contribute to increased efficiency in their upcoming projects. The work has been performed with the help of two case studies examine construction projects "Fullriggaren" and "The three nursing homes." Opinions about what could have improved the efficiency of these construction projects further have been collected with the help of an interview study among some of the project participants involved in both projects. There have been many studies addressing the topic of how the construction process can be streamlined and similar studies that have been previously conducted. From some of these studies the efficiency factors have taken a theoretical basis in this study. These factors are considered important in efforts to achieve an efficient construction process. Among these factors are: carrying it out right from the beginning, clear objectives, good communication and effective meetings, providing interaction and teamwork and good management of repetitions and experience interchange. The results of this study show that Gavlegårdarnas construction process is fragmented in all of these factors. The shortcomings that emerged are: not to getting tenants in time, unclear responsibilities, unclear objectives, time-consuming discussions at meetings, etc. The outcome of this study also supports previous studies conducted in the area. The study concludes with all of the resulting criticized fragmentations and a proposal of measures that show how Gavlegårdarna can counteract these deficiencies occurring in their future projects.   Keywords: project participants, construction process, efficiency, communication, partnering / Sammanfattning Utvecklingen av byggbranschen går långsammare jämfört med övrig industri. Detta medför att det måste göras förbättringar inom detta område. Ett steg i en ökad effektivisering är att i byggprojekten göra själva byggprocessen mer effektiv, då detta får ett positivt genomslag för både det aktuella byggprojektet och för branschen i stort. Syftet med denna studie är att hitta de förbättringsområden inom det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarnas genomförda byggprojekt, som sedan ska bidra till en ökad effektivisering i deras kommande byggprojekt. Arbetet har utförts genom att med hjälp av två fallstudier undersöka byggprojekten ”Fullriggaren” och ”De tre gruppbostäderna”. Med hjälp av en intervjustudie bland av några av de medverkande aktörerna i de båda projekten har synpunkter samlats in om vad som skulle kunna ha effektiviserat dessa byggprojekt ytterligare. Det har genomförts mängder av studier som behandlar ämnet om hur byggprocessen kan effektiviseras och liknande studier som denna har genomförts tidigare. Ur några av dessa studier har effektiviseringsfaktorer hämtats som teoretiskt underlag i denna studie. Dessa faktorer anses som viktiga i arbetet att uppnå en effektiv byggprocess. Dessa faktorer är: att göra rätt från början, tydliga mål, bra kommunikation och effektiva möten, att skapa samverkan och team och bra hantering av omtag och erfarenhetsöverföring. Resultatet av denna studie visar att Gavlegårdarna visat brister inom samtliga av dessa faktorer. De brister som uppstått handlar t.ex. om att inte få in hyresgäster i tid, otydlig ansvarsfördelning, otydliga mål, tidskrävande diskussioner på möten etc. Därmed visar sig denna studies resultat även stödja de tidigare genomförda studierna inom området. Studien avslutas med att samtliga av de uppkomna bristerna konkretiseras och att förslag ges på hur Gavlegårdarna kan motverka att dessa brister uppstår i deras kommande projekt.    Nyckelord: Byggherre, byggentreprenör, Byggprocess, byggprojekt, effektivisering, kommunikation, partnering

Ett framstående samt återkommande problem i Sveriges byggindustri är då kommunikation brister mellan aktörerna, vilket kostar. Byggprocessens alla skeden tillsammans med ett stort antal aktörer är de två största anledningarna till missförstånd och försummad information. Ett projekt som utförs i partnering går ut på öppenhet och gemenskap. Syftet med denna studie är att undersöka de kommunikationsbrister som kan uppkomma under ett partneringsamarbete mellan beställare och byggentreprenör. Målet blir då att utveckla förbättringsåtgärder som gynnar det framtida samarbetet mellan de två aktörerna och effektiviserar projektering samt produktion av ett projekt. Metoder som använts är litteraturstudier tillsammans med semistrukturerade intervjuer och workshop. Det deltog totalt åtta personer i intervjuerna från företagen som vi kallar för aktör B, som är beställaren, och aktör E, som är byggentreprenadföretaget, då dessa vill förbli censurerade i denna rapport. Resultatet av studien fastställer fem byggstenar för partnering: Teambuilding och relationer, gemensamma mål, konflikthanteringssystem, upphandling och kontrakt och sist men inte minst uppföljning och ständiga förbättringar. Resultatet påvisar att kommunikationsbrister uppstår när dessa inte är väldefinierade mellan aktörerna. Partnering hade fler fördelar än nackdelar enligt respondenterna, det vill säga så länge det utfördes på rätt sätt. För att förhindra att dessa kommunikationsproblem uppstår har den teoretiska referensramen tillsammans med empirin givit oss möjligheten att bidra med ett par förbättringsförslag: Definiera byggstenarna i tidigt skede med hjälp av en extern specialist, använda sig av en objektiv moderator under de mest väsentliga mötena samt uppföljning genom sammanställning av utvärderingar från representanter av varje led.

Samverkansformen partnering har under de senaste åren använts i stor utsträckning på den svenska byggmarknaden. Arbetssättet kom till Sverige i slutet av 1990- talet och har främst under de senaste fem åren etablerat sig hos beställare och byggentreprenörer. Trots det så är det fortfarande ett helt nytt begrepp för många. Då byggbranschen är relativt konservativ har det tagit tid att etablera partnering i branschen. Många var i början tveksamma och skeptiska till detta nya sätt att arbeta på. Det har visat sig vara få beställare om ångrar sig efter att ha genomfört ett projekt med partnering som samverkansform. Det har istället visat sig vara så fördelaktigt att beställarna fortsätter genomföra projekt utefter denna nya modell. Detta examensarbete har undersökt hur beställare ser på partnering idag. Genom intervjuer har det gjorts en sammanställning av hur byggbranschens beställare förhåller sig till partnering och hur långt fram de har kommit i användandet av samverkansformen. Från intervjuer och litteraturstudie framkommer det att partnering ställer stora krav på beställarna. De blir tvungna att engagera sig mer i ett projekt och de behöver höja sin byggtekniska kompetens. Det behövs utbildning i partnering bland beställare. Det blir tydligt då det har visat sig att de olika beställarna har sin syn på arbetssättet. Då det är projekt med karaktärer som är komplexa, stora, med höga risker och med pressade byggtider har det framkommit att partnering lämpar sig bäst. Beställarna ser ljust på framtiden och de menar att användandet av partnering kommer att öka. Det är en samverkansform där alla spelar med öppna kort och har ett gemensamt moraliskt ansvar. Detta nya arbetssätt har visat sig tilltala människor i branschen. / Partnering as a cooperation form has during the last years being widely used on the swedish construction market. This way of working went to Sweden at the end of the 90 decenary and it has during the five years past being a established of clients and buildignentrepreneurs. As the construction industry is quite conservative it has taken long time to establish partnering in the industry. At the beginning many people had a negative attitude to this new way of working. After completing projects with partnering as cooperation form it has been clear that most of the clients don’t regret their choise of using partnering. Instead partnering has been so successful so the clients continues to use this new way of working for their projects. This thes has examinated how clients attitude are to partnering today. Through interviews has a conclution been done as shows how the clients of the construction industry act to partnering, and also how far the have come in the using of the cooperation form. From interviews and literature study it shows that partnering puts high claims on the clients. They had to engage themselves in a project and they need to work up theirs technical knowledge for construction. It is necessary to educate the clients of how partnering works. This becomes clear as it has been showen that the clients has their own picture of this new way of working. When it comes to projects with characters which are complex, large, with high risks and with and a small project time it has been showed that partnering i the best way of working. The clients have a positive sight for the future and they mean that the using of partnering will increase. Partnering is a cooperation form in which everyones playes with their cards open and has got a morally responsabillity. This new way of working seems to appeal to people in the construction industry.

Då litteraturen och forskningen är begränsad inom ämnet kundnytta i partneringprojekt, väcktes intresset att genomföra en empirisk studie om ämnet. Det har inte visat sig vara lämpligt att genomföra detta mot en specifik fråga eller ett problem då den befintliga informationen behandlar teori och tillämpningar av partnering, inte kundnytta. Med hänsyn till ovanstående problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssätt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt. En kvalitativ metod där sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt. De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet är:  Förstå kundens affär  Välj ersättningsform baserat på grundlagt tillit och projekttyp  Alla parters samlade kunskaper ger rätt förutsättningar för beställaren att fatta rätt beslut  Avsaknad av gemensamma välutvecklade digitala hjälpmedel  Ta beslut i rätt tid  Referensytor och egenslutkontroller istället för besiktningsman / The literature and research is limited in the subject costumer value in partnering projects. This contributed to the interest to perform an empirical study on the topic. It has not been shown to be appropriate to implement this on a specific issue or problem, when the available information deals with the theory and applications of partnering, not customer value. Given the above problem this papers purpose is to describe how the various contractors and clients, associated with partnering activities in Sweden, experiencing the work and factors that maximize customer value in a partnering project. A qualitative method where six people were interviewed, related to partnering activities in Sweden. The interviews are semi-structured and adapted to each interviewee. The most important conclusions that answer the purpose are:  Understand the customers business  Choose a form of compensation based on founded trust and project type  All parties combined knowledge provides the right conditions for the customer to make the right decision  Lack of common well-developed digital tools  Make decisions at the right time  Reference Surfaces and own final checks instead third party inspector

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig. En viktig förutsättning för att få partnering att fungera är tillit. Tilliten mellan de olika aktörerna är kärnan till ett väl fungerande samarbete. Utifrån kärnan går det sedan att plocka fram ytterligare ovärderliga parametrar. Södertälje kommuns fastighetsbolag Telge Fastigheter bestämde sig år 2008 för att satsa på strategisk partnering vid sina upphandlingar. En offentlig kommunal upphandling är en både lång och relativt komplicerad process. Vid offentliga upphandlingar måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för att skapa konkurrens. Telge Fastigheter kunde år 2008 inleda ett från början fyraårigt ramavtal med NCC gällande ny- och ombyggnation av samtliga skolbyggnader. De inledande projekten utgjordes av tre förskolor som byggts utefter samma modell. Genom att arbeta med strategisk partnering har det visat sig att i princip hela projekteringen har sparats in till den tredje förskolan. Med rätt volym går det att skära ned på både tid och pengar har det visat sig. Hovsjöskolan är en F-9 grundskola i området Hovsjö i sydvästra Södertälje. Skolan kommer att ersätta den gamla Hovsjöskolan som brann ner år 2009. Projektet har legat i framkant i Sverige gällande partneringsamarbete. Hela partneringgruppen bestående av entreprenör, beställare, användare, arkitekter och underentreprenörer har på ett tillfredställande sätt varit delaktiga i skapandet av denna skola. Redan i ett tidigt skede träffades gruppen på workshops och kunde således lära känna varandra och starta arbetet med att skapa tillit redan från början. Vid arbete med strategisk partnering är det av stor vikt att fånga upp vad som under projektets gång fungerar mindre bra och snabbt försöka lösa detta. Det finns ett antal parametrar som har visat sig vara viktiga att fokusera på för att ett projekt ska få en lyckad slutprodukt. I samspel med tillit är tid, kvalitet, ekonomi, mål och samarbete ovärderliga i ett partneringprojekt. Inom dessa områden finns det en rad både positiva och negativa effekter som är viktiga att beakta under arbete i partneringform. Med hjälp av intervjuer, fackböcker, avhandlingar, vetenskapliga artiklar samt data från olika parter har vi analyserat olika parametrar och sammanställt en slutats i form av en checklista.

International Telemetering Conference Proceedings / October 25-28, 1999 / Riviera Hotel and Convention Center, Las Vegas, Nevada / The Hardened Subminiature Telemetry and Sensor System (HSTSS) is a model program; executing Department of Defense (DoD) initiatives, such as Acquisition Reform, Industry Partnering, and the use of Integrated Product Teams (IPT). HSTSS is using partnering because the expertise is spread across the industry, and integration is required to fabricate an instrumentation system that would meet tri-service test requirements. This paper will describe the programmatic and technical approaches being used to mitigate risk. In this paper key management strategies will be addressed. I will discuss the affect that the IPT process has had on HSTSS to make the program so successful. This paper will essentially discuss the acquisition strategy as it has evolved to mitigate obsolescence. The strategy has been influenced by acquisition streamlining , commercial technology and the limited production requirements. In this paper I will address how partnering and the use of commercial technology will reduce the program costs as well as the unit cost. The importance of working together within the services and sharing funds and technology to accomplish more with less will be addressed in this paper. This paper will address how we intend to deliver a low cost, microminiature, high g (100,000 g), modular instrumentation system. This instrumentation is to be used for indirect fire and direct fire projectiles and small missiles. Data is to be collected from launch to impact. The modules being developed will include but not be limited to batteries, transmitter, data acquisition chipset and a variety of sensors (pressure, spin rate, GPS, etc.).

International Telemetering Conference Proceedings / October 22-25, 2001 / Riviera Hotel and Convention Center, Las Vegas, Nevada / The Hardened Subminiature Telemetry and Sensor System (HSTSS) is a model program; executing Department of Defense (DoD) initiatives, such as Acquisition Reform, Industry Partnering, and the use of Integrated Product Teams (IPT). The HSTSS is partnering because the unique expertise needed for the high g instrumentation system is spread across industry and the Government. The approaches used to reduce risk in the development of instrumentation systems will be described. Also technical strategies will be addressed. In this paper a discussion about the affect that the IPT process has had on HSTSS to make the program successful. This paper will describe the strategy used to leverage existing technologies, processes, and to market the components that has been developed. The information presented here will address how partnering and the use of commercial technology will reduce the program costs as well as the unit cost. The importance of working together within the Services and sharing funds and technology to accomplish more with less will be addressed. This paper will address how we are delivering a low cost, miniature, high-g (100,000 g’s), and modular instrumentation system. This instrumentation is to be used for indirect fire and direct fire projectiles and small missiles. The building blocks for this instrumentation system include batteries, transmitter, pulse code modulation (PCM) encoders, and a variety of sensors (pressure, spin rate, etc.). Instrumentation requirement for HSTSS is to collect data from launch to impact.