abstract: Exploration of Practice in Partnering is a curriculum-based, research thesis, focused on the investigation of the potential impact of studying multiple forms of dance partnering through a constructivist learning lens. The primary goal was to discover concepts and practices that underlie effective dance partnering. The study was conducted in a 15-week university dance course that provided a survey of partnering dance forms taught by the researcher who is versed in the chosen forms. In addition to professional knowledge and experience, the researcher includes theory and pedagogy from his graduate coursework. Teaching frameworks and learning experiences for the study were informed by somatics and constructivist pedagogy; a student-centered approach to learning in which students might find knowledge and meaning through experience. The research documented in this thesis may be methodologically described as a case study and the data collection methods were qualitative. Due to IRB limitations, the data set draws only from biweekly journal entries from a class of eleven students, in addition to the researcher’s observation of students. Data streams from student journal entries were analyzed and interpreted using common protocols. Guiding questions for the research study included: How do students currently understand and perceive partnering? How do leader and follower roles play a part in dance partnering? What commonalities of partnering exist between different dance forms? Data gathered from the research revealed that each individual student’s understanding and definition of dance partnering changed over the course of the semester and students found increased meaning in their partnering interactions. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Dance 2017

No description available.

To meet the challenges created by the increasingly complex and fragmented state of today ’s construction industry, project actors need to adapt their way of working. The techniques of adapting to the changing industry are numerous and it can often be difficult to identify the appropriate method. More complex projects with many actors involve a lot of risk and partnering can be one way of managing such risks. According to literature, partnering reduces adversarial relations between project stakeholders, it increases collaboration, it spreads the risk between stakeholders and it encourages them to align their goals. With that said, the implementation of partnering has faced some difficulties. The reasons for these difficulties can be various, some of the explanations might be unclear definitions of the concept partnering, non-matching expectations and a reluctance of adapting to new ways of working. Recent studies have revealed that clients are not as satisfied with the outcome of partnering projects as might be expected. Because of this, the authors felt that a deeper knowledge about the effects of partnering was needed. In order for the partnering concept to mature and the industry to understand its implications, more research on specific partnering cases is needed. The research discovered three categories of practical implications for partnering. These categories contain cultural, collaborative and contractual aspects that cover both positive and negative effects in the projects. The cultural aspects that are affected by partnering are e.g. the division of responsibility and the atmosphere. The collaborative aspects that are affected are e.g. communication, involvement of stakeholders, transparency and problem solving. The contractual aspects that are affected are e.g. flexibility and risk management. The improved joint problem solving and innovation was perceived as beneficial for time, cost and quality while other factors such as work environment and environmental impact was believed to be less affected. In order to improve the project result with the help of partnering the researchers´ recommend to embrace the openness, encourage new work habits, remove predefined views, make use of the improved joint problem solving, develop a contractual framework for partnering and create incentives and bonuses that are S.M.A.R.T (Specific, Measurable, Achievable, Realistic and Timely).

During the nineties, a lot of criticism was aimed at the construction industry. Partnering emerged as a way to tackle the problems. The principle of partnering is that the parties agree to jointly achieve common project goals by mutual trust and understanding of each other's values and expectations. Although partnering has existed for nearly three decades, the meaning of the concept is still illusive and what advantages it entails. However, the concept is nevertheless used by the industry. The paper aims to improve the understanding of the motives for implementing partnering by examining why partnering is implemented by HSB Bostad AB and what motives exists for its usage. Empirical data was collected by using a case study of HSB Bostad AB, and analyzed on the basis of economic theories and models. The results show that partnering primarily is used in projects which are; complex, have big scope and where there is limited competition among contractors. Partnering is also used as; a risk-balancer in the project portfolio (because HSB Bostad’s risk exposure varies in different contract forms), an educational medium and a platform for a more enjoyable work-environment. / Under nittiotalet riktades skarp kritik mot byggbranschen. Samverkan kom fram som ett sätt att angripa problematiken. Principen med samverkan är att parterna förbinder sig till att tillsammans uppnå gemensamma projektmål genom en ömsesidig tillit och en förståelse för varandras värderingar och förväntningar. Trots att samverkan funnits i snart tre decennier är det fortfarande inte klarlagt vad samverkan som koncept innebär och vilka konceptets fördelar är. Men konceptet tillämpas trots detta fortfarande av aktörerna på marknaden. Arbetet syftar till att öka förståelsen för motiven till att samverkan tillämpas genom att undersöka varför samverkan används av HSB Bostad AB. Empiriskt material samlades in med hjälp av en fallstudie av HSB Bostad AB, som analyserats utifrån ekonomiska teorier och modeller. Resultatet visar att samverkan framförallt fyller en plats i komplexa projekt med stor omfattning och där konkurrensen mellan entreprenörer är begränsad. Samverkan fungerar även som en riskbalanserare i projektportföljen (på grund av att HSB Bostads risktagande varierar mellan olika kontraktsformer), ett utbildningsmedium och en plattform för roligare arbetsklimat.

Partnering har använts som samverkansform i Sverige sedan slutet av 1990-talet men det finns fortfarande inga bestämmelser, arbetsmoment och villkor som definierar ett partneringprojekt. I de allmänna bestämmelserna står det att någon typ av samverkansform borde tillämpas för att nå ett gott resultat. Det framgår inte vilka ändringar och tillägg som krävs till standardavtalen för att få ett partneringprojekt att fungera. Hur lyckas då en organisation med ett partneringprojekt i praktiken? Syftet med examensarbetet är att skapa en god uppfattning om partnering genom en litteraturstudie där facklitteratur, elektroniska uppslagsverk och branschrelaterade artiklar har analyserats. Det har sedan gjorts en fallstudie på två referensprojekt, Max IV och Prisma där branscherfarna aktörer berättar om sina upplevelser kring hur ett partneringprojekt fungerar i praktiken.Partnering anses inte vara en ny entreprenadform utan är en samverkansform som präglas av orden gemensamma mål, engagemang, konfliktlösningstekniker, öppenhet och ständig förbättring. Det är dock inte en arbetsform som passar alla individer eller projekt. Projektets komplexitet, budget, beställarens engagemang samt påverkan på kringliggande och pågående verksamhet är centrala aspekter som bör diskuteras vid tillämpning av partnering.Inom partnering talas det mycket om begreppet mjuka parametrar, och så länge de kan relateras till projektet, kan i princip vilka mjuka parametrar som helst användas. Gemensamma mål, uppföljning, tillit och förtroende och projektorganisation är mjuka parametrar som oftast diskuteras. Är detta något som präglar ett partneringprojekt hela vägen eller hårda parametrar som exempelvis pris blir mer markant mellan aktörerna?Både referensprojekten visades sig ha många likheter som kan relateras till litteraturstudien. Till exempel tidigt engagemang, startworkshops, upphandlingsindelning i två faser, konfliktlösningsmetoder, uppföljningsmöten, engagerad beställare och entreprenör, teambuilding aktiviteter och mjuka parametrar har präglat båda projekten. Samtliga som har intervjuats i Max IV och Prisma har upplevt att partneringsamverkan har fungerat bra och att mjuka parametrar har lyfts fram genom projektprocessen. Det är omöjligt att helt komma ifrån pris-parametern, men i ett lyckat partneringprojekt arbetas det ständigt med att förbättra samverkan.Studien visar att partnering fungerar såväl i projekteringen som i produktionen, men att det krävs mycket engagemang och resurser. Förutom partneringaktiviteter, gemensamma mål och tidig involvering är det viktigt att från början skapa en grupp med individer som är villiga att samverka. Wihlborgs Fastigheter AB har stått som beställare för båda referensprojekten som har undersökt och de har hittat en kultur och affärsmodell som fungerar för deras partneringprojekt. Entreprenörerna som varit med i projekten anser att affärsmodellen fungerar bra och samtliga parter är med i partneringsamverkan. Sökord: Partnering, Samverkan, Mjuka parametrar och Byggbranschen. / Even if partnering has been used for cooperation in Sweden for over 20 years, there are still no regulations, operations or terms defining a partnering project. In the general conditions of contract for design and construction, it is stated that cooperation should be managed for a great performance. This provokes the question of how an organization can succeed with a partnering project?The objective if this thesis is to gather knowledge about partnering. This is achieved by conducting a literature study and a case study. The case study included interviews held with persons with experience of partnering projects, focusing on two reference projects.Partnering is not percepted as a new project delivery method, but a cooperation configuration including common objectives, commitments, techniques for solving conflicts, openness and continuous improvements. Central aspects when applying partnering is the project’s complexity, the economic presumptions, the client’s commitment and the impact on surrounding activities.Soft parameters are a common term within partnering. However, examples of often mentioned soft parameters are common objectives, monitoring, trust and project organization. Are these the parameters important throughout a partnering project?When comparing the reference projects to the literature study, correspondence were found. Examples of these similarities are early commitment, startworkshops, defining phase one and two, techniques for solving conflicts, meetings for monitoring, commitment of the client and the contractor, team building and soft parameters. The interviewees from the case study percepted partnering as well functioning and they highlighted the importance of soft parameters in the projects. Further it was mentioned that the parameter of cost is inevitable.The research showed that partnering is well working in both design and production. However it requires commitment and resources. Further it showed that besides the activities of partnering, common objectives and early involvement it is important to create a group with willingness to cooperate.Key words: Partnering, Cooperation, Soft parameters

Construction in Sweden has got a low productivity compared to other manufacturing industries. The construction industry is deeply fragmented and consists of many small companies. The large construction companies are largely dependent on subcontractors. This paper aims to provide answers to how a larger construction company can handle subcontractors in order to achieve higher productivity. The study is carried out in collaboration with JM Entreprenad AB who are involved in ground engineering and foundation work. The study is divided into two questions are to be answered. 1. What effect can be accomplished trough longer supplier relations with subcontractors? 2. Is there any correlation between the number of suppliers and a projects outcome? The choice of method to answer the first question is a extensive literature study, questionnaire survey, interviews and site visits. The second question is answered though an empirical study based on book documentation of inputs and expenses from projects carried out. Collaborating more closely with selected subcontractors receives support in literature and is in line with accepted production principles and is beneficial for increasing productivity. Areas that would primarily benefit from closer work with subcontractors: • Standardization work. • Eliminate waste and avoid sub-optimization. • Quality control and repeatability. • Counteract ’hostile contracting’ and opportunistic thinking. • Improve experience feedback. It is not possible, in this study, to give a clear answer based on literature findings that the construction industry would benefit from closer cooperation and a defined number of subcontractors. One reason may be the lack of data from projects defined by far-reaching collaborations. There is in this setup no correlation between the number of subcontractors and a project’s wine margin. However, this may depend on how the empirical study was conducted och analyzed. / Byggföretag i Sverige har en låg produktivitet jämfört med andra tillverkande industrier. Byggbranschen är djupt fragmenterad och består av många små företag. De stora byggföretagen är till stor del beroende av underleverantörer. Denna artikel syftar till att ge svar på hur ett större byggföretag kan hantera underleverantörer för att uppnå högre produktivitet. Studien genomförs i samarbete med JM Entreprenad AB som är ett stort svenskt anläggningsföretag. Studien är indelad i två frågor som ska besvaras. 1. Vilken effekt kan uppnås genom längre leverantörsrelationer med underleverantörer? 2. Finns det något samband mellan antalet leverantörer och ett projektresultat? Valet av metod för att besvara den första frågan är en omfattande litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och platsbesök. Den andra frågan besvaras genom en empirisk studie baserad på dokumentation av inkomster och utgifter från genomförda projekt. Att samarbeta närmare med utvalda underleverantörer får stöd i litteraturen och är i linje med accepterade produktionsprinciper. Områden som främst skulle gynnas av närmare samarbeten med underentreprenörer är: • Standardiseringsarbete. • Undvika slöseri och sub-optimering. • Kvalitetskontroll och repiterbarhet. • Minskat opportunistiskt betende. • Erfarenhetsåterföring. Det är i denna studie inte möjligt att ge ett tydligt svar baserat på litteratur om byggföretag skulle uppnå en högre produktivitet av närmare samarbete med ett definierat antal underleverantörer. En anledning kan vara avsaknad av projektspecifik data från projekt som definerats av långtgående samarbeten. Det finns i detta sätt att mäta ingen korrelation mellan antalet underleverantörer och ett projekts vinmarginal. Detta kan dock bero på hur den empiriska studien genomfördes och analyserades.

<p>QC 20141024</p>

Syftet med fallstudien av förskolan Hoppet är att analysera framgångar och hinder för fossilfritt byggande då projektet hade som ansats att vara helt fossilfritt. Studiens ambition är att bidra till ökad av kunskap inom området fossilfritt byggande utifrån ett fastighetsföretagandeperspektiv och även ge förslag inom områden som behöver vidare forskning. Fallstudie genomfördes via en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie bestående av respondenter med olika befattningar inom projektgruppen.  Resultatet visar att projektet hade en innovativ miljö som gärna tänjde på gränserna för vad som var möjligt inom fossilfritt byggande. Projektet lyckades även påverka externa leverantörer av byggmaterial att ställa om delar av sin produktion till att bli mer fossilfri. Det har varit både stora lärdomar och stor kunskapsspridning. Det har funnits många intressenter som velat ta del av projektet, samt många tillfällen för kunskapsöverföring. Projektet Hoppet var bidragande till att diskussioner om fossilfrihet i branschen sattes igång, har skapat ett forum för frågorna, samt agerat inspirationskälla för andra aktörer att sänka sina klimatavtryck.

Antalet konkurrensutsättningar av fastighetsdrift har ökat väsentligt under 2000-talet. Parallellt med detta har även entreprenörsmarknaden utvecklats och den består idag av ett fåtal stora aktörer. Brister i utförandet gällande undermålig leverans har de senaste åren konstaterats men problemen är ej utredda eller lösta. Syftet med studien har därför varit att kartlägga olika driftupphandlingar och dess problem för att skapa förutsättningar för en gemensam utveckling inom fastighetsbranschen avseende beställar- och entreprenörssidan. Resultaten visar på att bristande lönsamhet existerar i många entreprenader vilket bland annat beror på en osund konkurrens mellan entreprenörerna och krav på sänkta kostnader från beställarna. Brister finns i beställarkompetensen och orsakar bland annat luddigt formulerade förfrågningsunderlag. Många medarbetare hos entreprenörerna är på grund av bristande information dessutom omotiverade och ineffektiva. För att lösa problemen krävs en branschdialog där beställare och entreprenörer tillsammans tar ansvar för kommande utveckling. Total upplevd kvalitet uppnås först när beställarens förväntningar och outtalade behov identifieras. / The number of competitive biddings of property maintenance has increased substantially during the 2000’s. In parallel with this, the contractor market has developed, which today consists of a few major operators. Shortcomings in the performance with deficient delivery have been found in recent years but the problems are not investigated or solved. The purpose of this study has been to develop an overview of the different operating procurements and its problems in order to create conditions for joint development for the real estate sector concerning client and contractor side. The results indicate lack of profitability in many contracts today due to an unsound competition between contractors and demands for lower costs from purchasers. Shortcomings exist in clients skills and cause among other things vaguely worded contract documents. Many employees of the contractor companies are, due to lack of information, also unmotivated and ineffective. To solve the problems, a sector dialogue with purchaser and contractors, is necessary where both sides take responsibility for future development. Total experienced quality is achieved only when the purchaser's expectations and unspoken needs are identified.

Många aktörer i byggbranschen anser att det är viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjänst, för att minska fel som kan uppstå samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess är det ett behov att erfarenhetsåterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter på olika kompetenser och kommer från olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det är en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rätt kompetenser och tillräckliga resurser finns tillgängliga vid rätt tillfälle. För konsulten innebär detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av beställaren i förvaltningsskedet. Problemet med detta är att incitamenten med erfarenhetsåterföring kring projekteringen inte finns hos de aktörer, entreprenör och beställare, som upptäcker dåliga lösningar och rena fel.Målsättningen för examensarbetet har varit att undersöka hur erfarenhetsåterföring sker för projekterande konsulter. Genom litteraturstudier och intervjuer ska en bild över problemet med erfarenhetsåterföring skapas och undersöka vilka metoder som används i nuläget. Genom att börja på en individnivå och sedan avsluta i en linje- och projektorganisationsnivå ges en bild på hur problemet kan lösas inom ett företag. För att lösa problemet med erfarenhetsåterföring mellan olika aktörer undersöks dagens lösningar med hjälp av intervjuer.Frågeställningar som besvaras i arbetet är vilka metoder som används i dagsläget och vilka konsekvenser och effekter dessa metoder ger. Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan aktörer inom samma projekt? Hur kan erfarenhetsåterföringen förbättras i konsultledet? Även vilket ansvar de olika aktörerna för att erfarenhetsåterföring sker inom ett projekt? Olika metoder kommer gemföras från en undersökning i ett företag från Hongkong samt ett företag från USA mot projektet Kvarteret Niagara.Arbetet resulterar i ett scenario på hur erfarenhetsåterföringen kan ske för projekterande konsulter samt hur projektorganisationen kan bemöta andra aktörer i byggbranschen för en gynnsam erfarenhetsåterföring. I arbetet kommer det att redovisas olika arbetsmetoder för erfarenhetsåterföring som har jämnförts mellan litteraturstudien och från intervjuer. Där databas, workshop, handledning, avdelningsmöte och studiebesök bearbetas för att få fram ett resultat som visar vilka metoder används i byggbranschen och hur dessa metoder fungerar.För att erfarenhetsåterföringen ska ske måste personalen ha en god inställning till att dela erfarenheter mellan varandra samt att organisationen arbetar med standardiserad mall som underlättar dokumentation av erfarenheter. En databas bör etableras i linjeorganisationen för att personalen enkelt ska få tillgång till dokumentationer från olika projekt. Partnering föreslås för att ge en möjlighet att ha ett öppet samarbete mellan aktörer inom ett projekt. Möten bör hållas frekvent och ha stort fokus på start- och slutmöten med alla företag som är involverade i projektet. Det ska också ske ett uppföljningsmöte av projektet från ett till två år efter att projektet har färdigställts. / Many operators in the Swedish building industry consider that it is important to increase the quality of their own product and/or service. This increase of quality will lead to reduced costs and errors. With the large number of operators presented in the building process, it is a must that the transfer of experience cooperates between the operators. The different operators possess different kind of experiences and origin from various organizations, which in turn has its own culture, system and organizational form. This makes it a challenge for the leader at a project to make that the right competence and recourses is provided at the right moment in the building process.For the consultants this leads to the judgment of the design work is made from the contractor in the production stage and the stakeholder in the administration stage. The problem today is that there are no incentives in knowledge management for operators, builders and stakeholder, if they find a bad building solution or a construction error. The goal of this thesis has been to investigate whether designer use the transfer of experience in projects. Thru literature studies and interviews will a perspective of the problem and status report about experience transfer show what methods are used today. With a breakdown of an organization to an individual level and then building it upon in levels using organizational learning shows how the problem can be solved within an organization. To solve the problem between different operators the thesis will show different solutions like using partnering.The thesis will result in an example of how to transfer experience between different operators in the building process and how designers makes use of it in their different projects.To make the transfer of experience possible the workers need to have a good attitude towards sharing their knowledge between each other, as well as a working organization with a worked out plan for documentation of these experiences. A database is also needed to be established so that the workers easily gain access to different kinds of projects. Partnering is suggested thou it makes it easier for the operators to cooperate within the project. Frequent meetings are important during the project, which makes it possible to discuss present or future problems. The meetings at the start and the end of the project are important and should involve all the operators within the project. After about one to two years after the project finished there should be a follow-up-meeting with all of the operators who were active during the project. Keywords: transfer of experience, experience, knowledge management, knowledge, partnering.