The benefits of the team building process have been examined for many years by several organizations. The Army Corp of Engineers, Project Management Institute, and Construction Industry Institute studies provided the foundation for this research. Cost growth and schedule growth are two areas that were suspected to be improved by the use of team building. A thorough statistical and graphical analysis was conducted to evaluate the effects of the team building process on cost growth and schedule growth. The project phases and demographic slices were examined for both the contractors and owners. The analysis of the relationship between the team building process and reduction of cost growth and schedule growth provides overwhelming support for implementing the process on construction projects. Although results of particular projects are not always supportive, the overall trends indicate that both budget overruns and schedule extensions can be reduced by the use of a team building process. Particular project categories have been identified as very susceptible to the positive influences of the team building process. Early implementation appears to be crucial in maximizing the benefits of the team building process. / Master of Science

This thesis makes a contribution to the trust literature by analysing and pinpointing specific actions and behaviours that are seen as negative or positive to the building of trust in the construction industry in Sweden today. The thesis therefore aims to look at trust from different perspectives – developer, contractor, consultant and subcontractors in the Swedish construction industry. Specifically, it examines the different notations and definitions of trust from the literature along with a qualitative study aiming at understanding the underlying factors and principles for creating trust. The qualitative data was collected through interviews with seven people. The results show that trust is considered important in all projects and is a prerequisite for a good project. However, there is a lack of trust in the construction industry today, but with a shift of generation and a forthcoming digitisation, a positive trend might be pending. Partnering and other forms of collaboration are seen as facilitating for trust building processes – if implemented in a proper manner. However, partnering is rarely implemented in such a way, why those processes many times fail in ending up in trust. Further, it has been concluded that trust is highly affected in a negative way by changes in standard contracts such as AB/ABT, whereupon such changes should be avoided. Trust is seen as strongly connected with building long-term relationships where opportunism is avoided and future profits rather are given priority. Lastly, trust helps to keep focus on the important things in a project, making the way for a better product in the end. It is also seen as a factor for creating a better work environment and an attractive industry.  The study has identified that the major factors affecting trust in the Swedish construction industry are: changes from the standard contracts (AB/ABT), different collaboration forms and the execution of these (mainly partnering), the digitisation and coming generational change, the focus on cheap constructions and a lack of long-term relationships. / Det här examensarbetet gör ett bidrag till litteraturen om tillit genom att analysera och precisera specifika handlingar och beteenden som kan anses vara negativa eller positiva för tillitsbyggande i den Svenska byggindustrin. Examensarbetet ämnar därför att se på tillit från olika perspektiv – byggherre, entreprenör, konsulter och underentreprenörer i byggbranschen. Mer specifikt så undersöker den de olika benämningar och definitioner av tillit som finns i litteraturen, tillsammans med en kvalitativ studie som har som sikte att förstå de bakomliggande faktorerna och principerna för att skapa förtroende. Den kvalitativa datan har samlats in genom intervjuer med sju personer. Resultatet visar på att tillit anses vara viktigt i alla projekt och att det är en nödvändig förutsättning för ett bra projekt. Dock så finns det en brist på tillit i byggbranschen idag, men med ett kommande generationsskifte samt en växande digitalisering så kan trenden komma att vända. Partnering och andra samverkansformer ses som främjande för tillitsbyggande processer – om de implementeras på ett korrekt sätt. Däremot är detta sällan fallet, varför sådana processer många gånger misslyckas med att skapa tillit. Vidare så har det visat sig att tillit påverkas starkt negativt av ändringar och avsteg från standardkontrakten AB/ABT, varpå sådana avvikelser borde undvikas. Tillit ses starkt kopplat till att bygga långsiktiga relationer där opportunism undviks och framtida vinster istället prioriteras. Slutligen har det visat sig att tillit hjälper till att hålla fokus på det viktiga i ett projekt vilket möjliggör för att skapa en bättre produkt i slutändan. Tillit ses också som en faktor för att skapa bättre arbetsmiljö och en attraktiv bransch. Studien har identifierat att de största faktorerna som påverkar tillit i den svenska byggindustrin är: ändringar och avsteg från standardkontrakten (AB/ABT), olika samverkansformer och hur dessa utförs, digitaliseringen och det kommande generationsskiftet, fokus på att bygga billigt och en brist på långsiktiga relationer.

Byggindustrin har länge präglats av flera utmaningar, ofta relaterade till fragmentering och ineffektiv kommunikation. Samtidigt har den ökade komplexiteten och omfattningen av moderna byggprojekt skapat ett större behov av att integrera olika kompetenser och perspektiv. Med denna utveckling, har det blivit allt viktigare med nära och effektivt samarbete mellan olika parter. Ett verktyg som föreslås för att uppnå detta är samlokalisering, som innebär att alla projektpartners och medlemmar som medverkar i ett projekt arbetar inom gemensamma utrymmen och arbetsplatser. Dock är samlokalisering inte en vedertagen arbetsform och det saknas en enhetlig metod för implementering. Denna studie syftar därför till att utforska när samlokalisering är lämpligt och hur denna arbetsform implementeras i dagens svenska infrastrukturprojekt. Dessutom tar studien fram praktiska rekommendationer för hur samlokalisering ska planeras, organiseras och ledas för att främja ett effektivt samarbete.  Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer. Vidare integrerades data från ett fallprojekt. Forskare, projektledare, projektchefer, konsulter och samverkansledare med olika erfarenheter av samlokalisering intervjuades. Studien identifierade att de förutsättningar som avgör när samlokalisering är lämpligt är viljan till samarbete, projektets typ och storlek, geografiska läge och kostnader. Studien fann att samlokalisering kunde resultera i förbättrad kommunikation och samverkan, men även högre ljudnivåer, utmaningar med ordning och svårigheter på grund av otillräcklig teknisk infrastruktur. Därmed bör utvärderingen av när samlokalisering är lämpligt även inkludera en bedömning om fördelarna med samlokalisering värdesätts tillräckligt av samverkansparterna i förhållande till nackdelarna. Idag innefattar implementeringen av samlokalisering i allmänhet utnämningen av en oberoende samverkansledare, inkluderande av samarbetsvilliga teammedlemmar, skapande av öppna och anpassningsbara arbetsytor, anordning av strukturerade och informella möten, användning av ledningsstrategier som fokuserar på social intelligens samt integrering av både den fysiska och tekniska infrastrukturen. Utöver detta fastställde studien olika praktiska råd för implementering av samlokalisering. Dessa inkluderade att fastställa arbetssätt och organisationsnormer, att tillgängliggöra samverkansdeklarationer för samtliga teammedlemmar, att möjliggöra diskussioner av lösningsförslag utan att påföra ansvar och att överlåta ansvar till samverkansledaren för att stödja sociala aspekter och medla i tvister. / The construction industry has for a long time faced numerous challenges, often related to fragmentation and inefficient communication. Concurrently, the increasing complexity and scale of modern construction projects have amplified the necessity to integrate diverse competencies and perspectives. Consequently, close and effective collaboration among various stakeholders has become increasingly important. A proposed mechanism to achieve this is co-location, which entails that all project partners and participants work within shared spaces and workplaces. However, co-location is not yet an established working method, and there is no standardized approach to its implementation. This study, therefore, aims to investigate the conditions under which co-location is suitable and to examine its implementation within contemporary Swedish infrastructure projects. Moreover, the study provides practical recommendations for planning, organizing, and managing co-location to enhance effective collaboration. The study employed a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. Furthermore, data from a case project was integrated. Researchers, project managers, consultants, and collaboration managers with varying degrees of experience with co-location were interviewed. The study identified that the determining conditions for when co-location is suitable include the willingness to collaborate, project type and size, geographic location, and costs. The study found that co-location could result in improved communication and collaboration, but also higher noise levels, challenges with orderliness, and difficulties due to inadequate technical infrastructure. Therefore, the evaluation of when co-location is suitable should also include an assessment of whether the benefits of co-location are sufficiently valued by the collaboration partners relative to the disadvantages. Currently, the implementation of co-location generally involves appointing an independent collaboration manager, incorporating cooperative team members, creating open and adaptable workspaces, arranging structured and informal meetings, using leadership strategies that emphasize social intelligence, and integrating both physical and technical infrastructures. Additionally, the study determined practical recommendations for the implementation of co-location. These included establishing work methods and organizational norms, ensuring the accessibility of collaboration declarations for all team members, facilitating discussions of solutions without imposing liability, and delegating responsibility to the collaboration manager to support social aspects and mediate disputes.

Problem:                      What role do sub-contractors have in a partnering project? Purpose:                       The purpose of the case study is to describe, explain and understand the sub-contractor’s role in a partnering project. The study will complement existing partnering research that is one-dimensional. Method:                       The study had an abductive approach and was based on a literature study, which collected secondary data and created the theoretical framework, and a qualitative case study, where semi-structured interviews collected primary data and created the empirical chapter. The empirical study is based on interviews with six respondents, all participants in the same project, three sub-contractors, one main contractor and one project manager. To ensure that the empirical study answered the issue and is relevant in relation to the theoretical framework, an operationalization scheme was used in the development of the interview guide. The interviews were transcribed, commented, categorized and coded. The empirical study was built around the themes presented in the theoretical framework. The analysis was done by systematically testing the empirical material against the theories. The study has limited generalization possibilities since it only highlights one project but the study is not meant for generalization. Conclusion:                  The case study complements existing knowledge through the factors participation and trust where the sub-contractors role is explained, described and understood in the Swedish construction industry. Organisations and individuals who want to understand the role of the sub-contractor in a partnering project can use the case study. It can also be used in a more general meaning to raise knowledge about partnering. The study shows that formal means are not as crucial as earlier research states; instead the informal means are the important ones. / Frågeställning:            Vilken roll har underentreprenörerna i ett partneringprojekt? Metod:                          Studien genomfördes med en abduktiv ansats och baseras på en litteraturstudie, som samlade in sekundärdata och skapade den teoretiska referensramen, och en kvalitativ fallstudie, där semistrukturerade intervjuer genomfördes som samlade in primärdata och ligger till grund för empiri-kapitlet. Den empiriska studien baseras på ett urval av sex respondenter, alla aktörer i samma projekt, tre underentreprenörer, en huvudentreprenör och en projektledare. För att säkerställa att den empiriska studien besvarade frågeställningen och var relevant i förhållande till litteraturstudien gjordes ett operationaliseringsschema som användes vid utvecklandet av intervjuguiden. Intervjuerna transkriberades, kommenterades, kategoriserades och kodades. Empirin byggdes upp kring de teman som presenterades i den teoretiska referensramen. Analysarbetet skedde genom att systematiskt testa empiri mot teori. Studien har begränsade generaliseringsmöjligheter eftersom den endast utgår ifrån ett projekt. Den är dock inte menad att användas för att generalisera. Slutsats:                        Studien kompletterar befintlig kunskap genom faktorerna delaktighet och förtroende som beskriver, förklarar och förstår underentreprenörers roll i den svenska byggindustrin. Studien kan användas av organisationer och individer som vill förstå underentreprenörens roll i ett partneringprojekt. Den kan också användas för att få en mer generell förståelse för partnering. Studien visar att formella medel inte är lika avgörande som tidigare forskning menar utan det är de informella medlen som har betydelse.

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssätt för att uppnå bättre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebär skiljer sig dock åt. Trots detta genomförs forskning runt om i världen i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten är inte tydliga och forskningen har fått kritik för att vara partisk genom att främst fokusera på fördelarna och inte på svårigheter och nackdelar. Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har två tillsynes likvärdiga byggprojekt jämförts. Det är Stockholms två nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena. Jämförelser har baserats på vilka partneringprocesser och dimensioner av partnering som använts. Studien har även sökt efter andra projektpåverkande faktorer för att få en mer komplett bild av den miljö som partneringprojekt agerar i. Telefonintervjuer har genomförts med representanter från respektive part och projekt och resultatet visar på stora skillnader mellan projekten. Slutsatserna är att branschen bör enas om en grundnivå av partneringprocesser och dimensioner av partnering som ska användas för att ett projekt ska få kalla sig partneringprojekt. Vid rekrytering av nyckelresurser till projekt eller vid jämförelse av produktivitet och kostnader samt även vid erfarenhetsåterföring från andra partneringprojekt, baseras informationen på dagens breda flora av s k partneringprojekt. Det innebär risk för att felaktiga slutsatser dras som i sig ligger till grund för de beslut som fattas. / There is a need to increase productivity within the Swedish construction industry and Partnering is often seen as a possible way to achieve higher result. Though the understanding of Partnering varies, research is made, around the world, with purpose to compare Partnering projects with Non-partnering projects. There are no clear results and the research has been criticised for being partial by enhancing the advantages and not looking at problems and disadvantages. With purpose to deepen the knowledge of Partnering, a study of two equal construction projects has been made, using Stockholm’s new arenas as cases Friends Arena and Tele2 Arena. The study has been carried out by comparing processes and dimensions of partnering in addition to looking for other variables that has affected the projects, in order to achieve a better understanding of the nature of projects. Interviews have been made with representatives from each actor and project. The result shows great differences between the two projects. The conclusion is that the construction business needs to agree on common ground regarding processes and dimensions that shall take place within a project in order to be called a Partnering project. When recruiting key-competence to projects or comparing productivity and cost as well as handling feedback from other Partnering projects the information is based on today's large variety of so-called partnering projects. This comes with the risk that wrong conclusions underlie decision-making.

Partnering as a collaborative procurement procedure has gained a lot of attention during the recent years in construction, and has been associated with many positive outcomes in the industry. However, previous research indicates that it has generally failed to reach its full potential in the form of strategic partnering and has stopped at the project level. A critical moment for the successful shifting from project to strategic, long-term partnerships is the completion of the first project, since it has to create momentum for subsequent projects to be awarded. This study proposes a general strategy, with focus on this critical moment. After the relationship between the two main partners, client and main contractor is consolidated, further integration of the supply chain is necessary. Therefore, a new mindset has to be adopted and the focus should be shifted from temporary to developing long-term relationships. Furthermore, the traditional adversarial relationships will have to give way to relational trust among actors that promotes collaboration. Loosening the couplings on the temporary, project network and at the same time tightening the couplings on the permanent network is essential. Finally, since the partnering endeavors are won on the interpersonal level, the main focus should be shifted from procedures to strengthening interpersonal relationships between the people that represent the actors in the partnership. / Partnerskap som ett samarbetsupphandlingsförfarande har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren inom byggindustrin och har förknippats med många positiva resultat i branschen. Tidigare forskning tyder dock på att det i allmänhet inte har nått sin fulla potential i form av strategiskt partnerskap och har stannat på projektnivå. Ett kritiskt steg för en framgångsrik övergång från projekt till långsiktig strategisk partnerskap är slutförandet av det första projektet, eftersom det måste skapa fart för efterföljande projekt att tilldelas. Denna studie föreslår en generell strategi, med fokus på detta kritiska steget. Efter att relationen mellan de två huvudpartnerna beställare och huvudentreprenör har förstärkts, är ytterligare integrering av leverantörskedja nödvändig. Därför måste ett nytt tänkesätt antas och fokus bör flyttas från tillfälliga relationer till att utveckla långsiktiga relationer. Vidare kommer de traditionella motstridiga relationerna att behöva ge vika för relationellt förtroende mellan aktörer som främjar samarbete. Att lossa kopplingarna på det tillfälliga projektnätverket och samtidigt dra åt kopplingarna på det permanenta nätet är viktigt. Slutligen, eftersom partnerskapssträvandena vinner på den mellanmänskliga nivån, bör huvudfokus flyttas från procedurer till att stärka mellanmänskliga relationer mellan de personer som representerar aktörerna i partnerskapet.

In the construction industry, there are various methods for how the client and contractor should work together. Historically, most contracts have been awarded through traditional cooperation, resulting in limited collaboration between the contractor and the client. In recent times, partnering has become increasingly common, based on close collaboration between the client and the contractor. As partnering has gained popularity, the profitability of different collaboration forms has come under scrutiny, as well as which collaboration form contributes to the highest quality of the final product and the lowest cost for the client. The purpose of this work is to examine how incentives and competition will affect the different parties’ approach to risk management within the different collaboration forms. This will be done through three different methods: a literature study, a case study, and interviews, clearly demonstrating how risk management varies depending on the collaboration form applied in the project. The literature study forms the basis for the analysis of the case study and the formulation of the questions asked in the interviews. The case study compares the risk and opportunity assessments of two ongoing construction projects, one using traditional cooperation and the other using partnering. The interview study is based on seven interviews with relevant respondents, each offering their perspective on the collaboration forms. The work shows that incentives and competition will influence the parties eagerness to work with risk management to the extent that it is profitable. Since many partnering agreements have somewhat loose reins, it means that the client must take on greater responsibility for a partnering project to become profitable. The work also highlights that competition will have a significant impact on the contractor's risk allocations depending on the collaboration form applied in the project.

No description available.

Samverkan har internationellt uppmärksammats som en lösning på de utmaningar byggindustrin möter. Utmaningar har tidigare belysts som komplexa processer och idag finns en utveckling där projekten är både större och mer komplicerade, vilket kräver en bättre koordinering av resurser. Det har också visats att projektbaserade organisationer har svårt att hantera och överföra kunskap mellan projekt och inom entreprenadorganisationen. Samverkanskonceptet strävar att kombinera aktörers resurser och kunskaper i tidiga skeden av projekt. Detta för att bättre hantera komplexitet, samtidigt som samarbetet leder till bättre affärsrelationer och minskade konflikter mellan projektets olika aktörer. Sedan 2017 har ledningssystem, modeller och kontrakts mallar för samverkan lanserats och anpassats för svenska byggindustrin. Målet med dessa är att främja användandet av samverkan och skapa en enhetlig bild av konceptet i branschen. Denna masteruppsats syfte är att förbättra förutsättningar för entreprenadorganisationers arbete med kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt. Masteruppsatsen studerar hur utvecklingen och arbetet med samverkansprojekt sker i entreprenadorganisationer och fokuserar på deras erfarenheter, förutsättningar, definitioner av samverkan samt samverkansprojektens roll i deras affärsplaner. Vidare undersöks vilka strukturer och mekanismer för lärande som existerar i entreprenadorganisationer och hur dessa kan bidra till utveckling av samverkansprojekt. Resultatet i studien är baserad på en kvalitativ studie där 15 respondenter intervjuades. Studien visade att de två affärsområdena har strategiskt satsat på samverkan. Trots att samverkan har blivit en stor del av entreprenadorganisationers verksamhet återstår utmaningar vid implementering av samverkan då branschen har olika erfarenhet och förståelse för att driva projekt i samverkan. Dock står det klart att samverkans projekt är en värdefull del av entreprenadorganisationens affärsplaner. Därför strävar entreprenadorganisationer till att upprätta strukturer för kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt, bland annat genom nätverk, forum för kunskapsutbyte, studiebesök och strategisk samverkan. Trots att strukturer för kunskapsdelning existerar är det svårt att formalisera kunskap och erfarenheter från individer. Studien påvisar att den mest värdefulla kunskapen finns hos individen och att det är individer som i hög gradbidrar till utveckling och förbättring i samverkansprojekt. Därför måste organisationer försöka skapa en god samarbetskultur så att strukturer för kunskapsåterföring och kunskapsdelning fyller sin funktion och motiverar individerna att dela med sig av tidigare erfarenhet och kunskap och kan därmed förbättra och utveckla organisationens samverkansprojekt. / Partnering has internationally been acknowledged as a solution to the challenges that the construction industry faces. The challenges have previously been illustrated as complex processes and a development where projects have become larger and more complicated, which requires efficient coordination or resources. Furthermore, it has been proven that project-based organisations face challenges in managing and sharing knowledge between projects and within the contractor organisation. Partnering as a concept aims to combine stakeholders’ resources and knowledge in early phases of projects to better manage the complexity, in addition this collaboration improves business relations and reduces conflicts between project stakeholders. Since 2017 partnering models, management systems and contract templates have been launched and adapted to the Swedish construction industry, with the purpose to promote the use of partnering and create a common view of the concept within the industry. This Master Thesis aims to improve the prerequisites for contractor organisations work with knowledge feedback in and between partnering projects. The Master Thesis studies the development and work in partnering projects in contractor organisations and focuses on their experience, prerequisites, definitions of partnering and partnering projects role in their business plans. Furthermore, the existing structures and mechanisms for learning in contractor organisations are explored, along with how they can contribute to the development of partnering projects. The result of the study is based on a qualitative study where 15 respondents were interviewed. The study showed that the two business areas have strategically invested in partnering. Although partnering has become a large part of operations in contractor organisations, challenges remain upon implementation of partnering due to differences in experience and understanding of managing partnering projects within the industry. However, it is clear that partnering projects have a valuable role in contractor organisations business plans. Therefore, contractor organisations strive to establish structures for knowledge feedback within and between partnering projects through, amongst other things, networks, knowledge feedback forums, study visits and strategic partnering. Although structures for sharing knowledge exist, it is challenging to formalise individuals' knowledge and experience. This study demonstrates that the most valuable knowledge lies within the individual and that it is the individuals who contribute to the development and improvement in partnering projects. Therefore, organisations should aim to create a good collaboration culture so that the structures for knowledge feedback and sharing fulfil their purpose and motivate individuals to share their past experience and knowledge and therefore improve and develop partnering projects in contractor organisations.