Trauma är idag den vanligaste dödsorsaken bland personer i arbetsför ålder. För en patient som drabbas av trauma innebär att man på akutmottagningen tas emot av ett stort antal vårdpersonal. Arbetssättet som används vid traumaomhändertagande kännetecknas av effektivitet samt ett strukturerat arbetssätt för att kunna bedöma omfattningen av patientens skador och på ett snabbt och effektivt åtgärda dessa. Patienten som genomgår ett fysiskt trauma befinner sig i en utsatt situation, som sjuksköterska på en akutmottagning är det viktigt att inte glömma patientens omvårdnadsbehov i denna situation. Syftet med denna studie är att undersöka patientens upplevelse av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. Som metod valde författarna att utföra en allmän litteraturöversikt för att svara på denna studies syfte. För att finna artiklar till resultatet utfördes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. I resultatet inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 2004–2023. Författarna använde sig av en integrativ analys som innebär att utifrån resultatet i de vetenskapliga artiklarna dra slutsatser och identifiera underliggande mönster för att sammanställa ett resultat. I resultatet av denna studie framkom det tre huvudkategorier: Patientens upplevda känslor under traumateamets omhändertagande, kommunikation och vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom det även sex stycken underkategorier. I resultat framkommer att patienter generellt sätt är nöjda med det initiala omhändertagandet när stort fokus läggs på den enskilda patienten. Vidare framkommer det att inom vården finns det förbättringspotential gällande bemötande och samordning av den vidare vården. Slutsatsen av detta arbete är att kommunikationen har en stor betydelse för patientens upplevelse av traumaomhändertagandet och vidare vård efter det initiala omhändertagandet på akutmottagningen. / Trauma is currently the most common cause of death among working-age individuals. When a patient experiences trauma, they are received by a large number of healthcare professionals in the emergency department. The approach used in trauma care is characterized by efficiency and a structured method to assess the extent of the patient’s injuries and promptly address them. Patients undergoing physical trauma are in a vulnerable situation, and as a nurse in an emergency department, it is important not to overlook their nursing needs in this situation. The purpose of this study is to examine the patient’s experience of the trauma care in the emergency department. The authors chose to conduct a general literature review as the method to address this study’s purpose. To find articles for the results, searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases as well as manual searches. The results included 15 scientific articles published between 2004 and 2023. The authors used an integrative analysis to draw conclusions from the scientific articles’ results and identify underlying patterns to compile a result. The results of this study revealed three main themes: the patient’s experience of the initial care, communication, and the healthcare professionals’ approach. Within these main themes, six subcategories also emerged. The results indicate that patients are generally satisfied with the initial care when there is a strong focus on the individual patient. Furthermore, there is room for improvement in healthcare regarding attitude and coordination of further care. The conclusion of this work is that communication plays a significant role in the patient’s experience of the trauma care and subsequent care after the initial intervention.

Bakgrund: År 2022 gjordes cirka 1,8 miljoner besök på akutmottagningar runt om i Sverige. Akutsjukvårdens premisser skiljer sig från annan vård genom avsaknad av tidsbokning och öppettider dygnet runt. Omvårdnaden på akutmottagningen påverkas av organisatoriska faktorer som resurser i form av personal och arbetsbelastning, i samspel med individuella faktorer hos sjuksköterskan som erfarenhet, kommunikationsförmåga och förmåga att involvera patienten. Det teoretiska ramverket Fundamentals of care är ett modernt internationellt teoretiskt ramverk utvecklat för att knyta an teori till praktik inom omvårdnad i den moderna hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Fundamentals of care användes som teoretisk utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes via sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med ett bedömningsformulär och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fem huvudkategorier framstod: Information, Delaktighet, Förväntningar, Väntan och Miljö. Patienterna upplevde sårbarhet och avsaknad av kommunikation på akutmottagningen. Att vara delaktig upplevdes som essentiellt. Det existerade outtalade förväntningar hos patienterna och långa väntetider ansågs negativt men kunde påverkas i en positiv riktning genom god omvårdnad. Både den Slutsats: Patienterna i denna studie upplevde en sårbarhet på akutmottagningen och önskade att bli bemötta med professionalitet och empati. De ville etablera en relation till sjuksköterskan och vårdpersonal och förväntade sig att bli uppmärksammade på sina behov ur ett holistiskt perspektiv. Ramverket Fundamentals of cares tre dimensioner kan användas som en teoretisk utgångspunkt för att identifiera viktiga hållpunkter genom patientens besök på akutmottagningen. Detta för att förbättra patientsäkerheten, ge en individualiserad vård, ökad delaktighet och minska negativa upplevelser från besöket på akutmottagningen. / Background: In 2022, approximately 1.8 million visits were made to emergency departments around Sweden. The premises of emergency care differ from other care due to the lack of appointment bookings and 24-hour opening hours. The nursing care in the emergency department is influenced by organizational factors such as resources in the form of personnel and workload, in interaction with individual factors of the nurse such as experience, communication skills and the ability to involve the patient. The theoretical framework Fundamentals of care is a modern international theoretical framework developed to link theory to practice in nursing care in modern healthcare. Aim: To describe patients' experiences of seeking care in an emergency department. Method: A general literature review based on 15 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Fundamentals of care was used as the theoretical starting point. The data collection was made from searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles' quality was reviewed using an assessment form and they were analyzed using an integrated analysis method. Results: Five main categories emerged: Information, Participation, Expectations, Waiting and Environment. Patients experienced vulnerability and a lack of communication in the emergency department. Being involved was felt to be essential. There were unspoken expectations among the patients and long waiting times were considered negative but could be influenced in a positive direction through good nursing care. Both the physical and psychosocial environment at the emergency department were perceived as stressful. Conclusion: The patients in this study experienced vulnerability in the emergency department and desired to be treated with professionalism and empathy. They wanted to establish a relationship with the nurse and nursing staff and expected to have their needs addressed from a holistic perspective. The three dimensions of the Fundamentals of care framework can be used as a theoretical starting point to identify important points of reference through the patient's visit to the emergency department. This is to improve patient safety, provide individualized care, increased participation and reduce negative experiences from the visit to the emergency department.

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt förekommande fenomen på intensivvårdsavdelningar. Tillståndet är övergående vid behandling, vilken främst består av omvårdnadsåtgärder. Symtomen består av akut förvirring och förlust av uppmärksamhet och medvetande till sin omgivning.  Syfte: Att undersöka erfarenheter av att ha genomgått akut konfusion i samband med vård på intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän deskriptiv litteraturstudie med ett resultat grundat på tio originalartiklar med intervjustudier som metod, funna i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats mot granskningsmall framtagen av SBU där risk för bias bedömdes som låg, medel eller hög. Resultatet analyserades utifrån Popenoe et al. guide för dataanalys.   Resultat: Två teman utgjorde studiens resultat; Funktionspåverkan samt Hallucinationer och vanföreställningar. Främst negativa upplevelser med stor påverkan beskrevs. Studiens resultat utgörs av olika typer av funktionspåverkan, hur akut konfusion haft en påverkan på patienternas kommunikationsförmåga, minne, känsla av kontroll samt hantering av deras känslor. Samtliga deltagare upplevde någon slags hallucination eller vanföreställning. Patienter beskrev upplevelser av förändrade personligheter, upplevelse av misstro och fara, hallucinationer och vanföreställningar kring djur samt positivt upplevda hallucinationer.  Slutsats: Patienter önskar mer information kring akut konfusion samt risken för insjuknande. En önskan om att anhöriga erbjuds större deltagande finns, liksom att mer utbildning för vårdpersonal ges vid implementerandet av screeningverktyg, såväl som tydligare rutiner på avdelningarna. En önskan finns även om ytterligare utbildning av personal gällande bemötandet vid akut konfusion för att underlätta såväl tillfrisknande som välmående.

Introduktion: Akut konfusion är ett tillstånd som karakteriseras av akut kognitiv svikt och drabbar upp till 80% av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar.  Tillståndet skapar ett lidande hos patienten och ger även negativa konsekvenser för anhöriga, vården och samhället. Behandlingen består i första hand av omvårdnadsåtgärder vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av akut konfusion på intensivvårdsavdelning.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tretton kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt i metaanalysers referenslistor. Kvalitetsgranskningen utfördes med kvalitetsgranskningsmall från SBU. Resultatanalysen genomfördes med Forsberg & Wengströms analysmodell.  Resultat: I resultatet identifierades fem teman: upplevelser av sjuksköterskans och närståendes förhållningssätt och bemötande, upplevelser av perceptionsstörningar, upplevelser av att vara vilsen i tid och rum, upplevelser av skiftande sinnesstämning samt upplevelser av agitation och paranoia.  Slutsats: Patienternas upplevelser av akut konfusion beskrevs som ett lidande. De framkom att patienterna nyttjade olika copingstrategier för att hantera tillståndet. Genom att ha kunskap om detta kan sjuksköterskan vara ett stöd i att lindra patientens lidande. Patienters upplevelser behöver studeras ytterligare så sjukvårdspersonal kan utbildas vidare i ämnet och på så sätt erbjuda en god vård för denna patientgrupp. / Introduction: Acute confusion is a condition characterized by an acute cognitive failure and affects up to 80% of the severely ill patients in intensive care units. The condition contributes to suffering for the patient and also generates negative consequences for relatives, healthcare and society. The treatment is primarily nursing measures which makes high demands on nurses competence.  Aim: The aim of the study was to describe the adult patient's experience of acute confusion in the intensive care unit.  Method: A general literature study with a qualitative approach. Thirteen qualitative studies were found in the databases PubMed, CINAHL and through metaanalyzes references. The quality review was done implementing the quality review template from SBU. The result analysis was carried out using Forsberg and Wengströms analysis model.  Results: The result identified five themes: experiences of the nurse and relatives approach and reception, experiences of perception disorders, experiences of being disoriented in time and space, experiences of mood swings, and also experiences of agitation and paranoia.  Conclusion: Patients' experiences of acute confusion was described as a suffering. Patients used different coping strategies to manage their condition. With knowledge about the condition the nurse can be a support in easing the patients suffering. Patients' experiences need to be studied further so healthcare professionals can be educated about the subject and offer good care för this patient group.

Similar to other healthcare systems worldwide, Kuwait faces challenges of increased demand and cost while trying to operate with constrained resources. There are some data suggesting that Lean methodology, first used by Japanese car manufacturer Toyota, could improve system efficiency or flow by waste elimination, may be useful in addressing some of the challenges found in healthcare. Lean has so far not been used in Kuwaiti primary healthcare centres. This thesis explores the case for using Lean in Kuwait by examines issues around diabetes, as Kuwait rank the six highest in the world. In Kuwait, patients with diabetes are mainly managed in primary healthcare centres. The case for using Lean was explored across five interrelated studies which are summarised below: Study 1 involved a review of the literature which found that Lean tools have been used mostly in hospital settings without any rigorous evaluation and with little or no attention paid to primary healthcare or in developing countries. Study 2 was a systematic documentary review of the challenges facing the healthcare system of Kuwait. In Kuwait, expenditure on healthcare services is expected to double within five years. Life expectancy is increasing, while the percentage of the elderly population is growing, leading to increasing demand of services to treat non-communicable disease such as diabetes. Kuwait still sends many of its patients overseas for treatment. Currently, 10 mega projects worth approximately 2 billion Kuwaiti Dinar are being constructed in Kuwait that will result in a doubling of the bed capacity. However, the average occupancy rate between 2006 to 2015 was 63.6%, which is considered low compared to the average occupancy rate in European Union countries. Study 3 sought the views of Kuwaiti healthcare leaders about Lean and challenges facing the healthcare system of Kuwait. The key findings were: (1) Most leaders agreed that the current healthcare system in Kuwait faces difficult challenges and needs to change its management approach; (2) Lean as a management approach is considered a new concept among leaders of Kuwaiti healthcare organisations; (3) They did not have adequate knowledge regarding Lean but were willing to support any future Lean improvement initiatives. Study 4 explored the knowledge of Healthcare Workers regarding Lean within Kuwait’s primary healthcare centres through a cross-sectional survey in four primary healthcare centres. Only 11% of participants were familiar with Lean. None of the participants were involved or had an ongoing Lean initiative or project but 80% of participants were willing to be involved in future Lean initiatives. Study 5 mapped the flow of patients with type 2 diabetes in primary healthcare centres to identify potential waste and make recommendations for improvement. Patients with type 2 diabetes typically visit their General Practitioner at least every two months for a review appointment. When a blood test is required to monitor blood sugar levels, three more visits are required, involving the blood test, collection of test results by the patient and a review of the results with the general practitioner. Four potential improvements were identified: using point of care testing, the posting of laboratory results to general practitioner computer systems, the introduction of guidelines that standardise the practice for the patient’s visit and permitting the general practitioner to prescribe medication that will last four months. The process map of patients with type 2 diabetes has highlighted waste and improvement suggestions that may reduce workload, enhance patient satisfaction, avoid unnecessary visits, enhance the timeliness of laboratory testing, improve communication between and across departments and minimise the use of resources without undermining the quality of care. These suggestions, if implemented on the national level, could bring tremendous benefits but still need to be rigorously evaluated. The thesis concludes by noting that there is considerable potential in adopting Lean to improve the healthcare services in Kuwait, but further work is required to implement the changes and rigorously evaluate them.

Yes / Background: A range of myopia management (MM) contact lenses are becoming available to practitioners. These lenses are designed to slow myopia progression and axial elongation. This study explored the initial experience of participants wearing daily disposable MM contact lenses to investigate established factors previously associated with successful lens wear. Methods: This was a prospective, double-masked, crossover study. Twenty participants aged 18–30 years old were assigned to wear two daily disposable MM lenses in a randomised order. Visual acuity, contrast sensitivity, and amplitude/lag of accommodation were assessed at baseline, post-insertion, and after 2 and 6 h of lens wear. Self-reported lens comfort and vision quality were recorded at the same timepoints, and at 10 h post-insertion. Pairwise comparisons were performed between the two lenses at each timepoint, as well as assessing changes throughout wear. The relationship of the measured parameters to overall lens satisfaction was also assessed. Results: There were no significant differences between the two MM lenses at any timepoint for any of the participant-reported parameters, including overall satisfaction. A small difference in visual acuity was noted at 6 h post-insertion, although this is unlikely to be clinically significant. Comfort decreased throughout the day, most notably at 10 h post-insertion. A moderate positive correlation was observed between participant-reported visual quality and overall satisfaction. A similar pattern was seen for comfort and overall satisfaction. Self-reported vision quality and measured visual acuity were poorly correlated, highlighting the benefit of subjectively assessing the quality of vision with these lenses. Conclusions: The participants demonstrated comparable measures across a range of measures between the two MM lenses. Notably, half of the participants demonstrated a clear lens preference, although the preferred lens varied between individuals. Candidates for MM may benefit from trialling more than one MM lens design, to maximise initial wearing satisfaction. / This project was supported by the British Contact Lens Association Summer Research Scholarship.

Introduktion Lungcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall i världen. Den har en dålig prognos med en 5 års överlevnad på under 25%. Detta främst på grund av att den ofta upptäcks i ett sent skede då bot inte längre är möjligt. Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ungefär 90% av alla som drabbats av lungcancer är eller har varit rökare. Med hjälp av screening av individer med en hög konsumtion av rökning “högriskindivider” kan lungcancer hittas i ett tidigt skede och förhindra att individer dör av sjukdomen. Syfte Syftet med detta examensarbete är belysa högriskindividers upplevelser av deltagande i lungcancerscreening samt deras eventuella behov av stöd från sjukvården för att öka motivationen till att delta i lungcancerscreening. Metod En allmän litteraturstudie baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats varav 3 med mixad-metod Resultat Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Fyra kategorier och tio subkategorier blev syntesen av dessa studier. De fyra kategorier som presenteras är: 1. Fördelar med screening, 2. Nackdelar med screening, 3. Delaktighet i beslutsprocessen och förtroendet för vården samt 4. Personcentrerad individanpassad information. Resultatet visar på vikten av personcentrerad och individanpassad information samt betydelsen av förtroendet för vården inför och under screeningprocessen. Slutsats Fördelarna med att screenas för lungcancer övervägde nackdelarna. Det kunde även motivera individer att sluta röka och behålla kontrollen över sin hälsosituation och minska rädslan för det okända. Nackdelarna var att individer kunde uppleva psykisk oro och stress under screeningprocessen och en rädsla för en cancerdiagnos. Bemötandet från vårdpersonalen var 3av stor betydelse och behovet av individanpassad information var stort. Pilotstudier pågår i Sverige för en eventuell implementering av lungcancerscreening i Sverige i framtiden. / BackgroundLung cancer is the leading cause of cancer-related deaths worldwide and the third most common in Sweden. It has a poor prognosis with a 5-year survival rate of below 25%. This is mainly due to the fact that it is often discovered at a late stage where cure is no longer possible. The most common cause of lungcancer is smoking. Approximately 90% of all people affected by lungcancer are or have been smokers. With the help of screening "highrisk individuals" lung cancer can be found at an early stage and thus prevent individuals from dying of the disease. Research questionThe purpose of this thesis is to illustrate high-risk individuals' experiences of participation in lung cancer screening and their possible need for support from health care to increase the motivation to participate in lung cancer screening. MethodA general literature review based on 18 scientific articles with a qualitative approach, of which 3 with mixed-method ResultsThe result is based on 18 scientific articles. Four categories and ten subcategories became the synthesis of these studies. The four categories presented are: 1. Advantages of screening, 2. Disadvantages of screening, 3. Participation in the decision-making process and trust in health care, and 4. Person-centered personalized information. The results show the importance of person-centered and individualized information as well as the importance of trust from the healthcare system before and during the screening process. ConclusionThe advantages of being screened for lung cancer outweighed the disadvantages. It could also motivate individuals to quit smoking and maintain control over their health situation and reduce fear of the unknown. The disadvantages were that individuals could experience 4psychological anxiety and stress during the screening process and a fear of a cancer diagnosis. How the individual was treated by the care staff was of great importance and the need for individually tailored information was great.Pilotstudies are ongoing in Sweden for a possible implementation of lung cancer screening in Sweden in the future.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.

Introduktion: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och ger studenterna möjlighet att tillämpa teori till praktik. Relationen mellan student och handledare samt patientens medverkan spelar stor roll för studenters lärande och patienters upplevelser. Relationen mellan student och patient kan kopplas till Hildegard Peplau´s omvårdnadsteori “Interpersonel relations model” som beskriver olika roller som sjuksköterskan agerar efter. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter  Metod: En litteraturöversikt med beskrivande design användes som metod. Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar Resultat: Patienterna upplevde studenternas vård som både positiv och negativ. Avgörande för en positiv respektive negativ patientupplevelse var ofta patient-student relationen. En dålig patient-student relation innebar att patienterna upplevde studenterna som blyga, stressade, negativa samt att de hade brist på kunskap. Patient-student relation påverkades positivt då patienterna ansåg att studenterna var närvarande och intresserade. Resultatet visade att studenternas attityd spelade roll då studenterna som var osäkra hade negativ effekt på patienterna medan studenterna som var självsäkra istället hade en trygghetsingivande effekt. Vidare visade resultatet att aktivt deltagande och information var högt prioriterat hos patienterna när de vårdades av studenter. Flera patienter upplevde att de var med och bidrog till studenternas lärande och utveckling. Slutsats: Det fanns både positiva och negativa patientupplevelser från vården av sjuksköterskestudenter. Majoriteten av patientupplevelserna var positiva förutsatt att studenterna visade på kompetens, intresse, samt förmåga att etablera goda relationer. / Background: Clinical placement is an integral part of nursing education, providing students with the opportunity to apply theory to practice. The relationship between student and supervisor, as well as patient involvement, plays a significant role in student’s learning and patient’s experiences. The relationship between student and patient can be linked to Hildegard Peplau’s nursing theory, “Interpersonal Relations Model” which describes the various roles the nurse strives for. Aim: The aim was to study how patients experience being cared for by nursing students Method: A literature review with a descriptive design was used as a method. The result was based on ten qualitative scientific articles.  Result: The patients experienced the students' care as both positive and negative. The patient-student relationship was often crucial for a positive or negative patient experience. A poor patient-student relationship meant that the patients perceived the students as shy, stressed, negative, and lacking in knowledge. The patient-student relationship was positively influenced when the patients felt that the students were present and interested. The results showed that the students' attitude played a role, as students who were unsure had a negative effect on the patients, while those who were confident instead had a comforting effect. Furthermore, the results indicated that active participation and information were highly prioritized by the patients when they were cared for by students. Several patients felt that they were involved and contributed to the students' learning and development. Conclusion: There were both positive and negative patient experiences from the care provided by nursing students. The majority of patient experiences were positive provided that the students demonstrated competence, interest, and the ability to establish good relationships.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. ADHD har tidigare setts som avtagande med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna. Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkar flera områden i livet, såsom personliga relationer, utbildning, yrkesliv och medvetenhet kring risktagande.Vuxna med ADHD har högre nivåer av psykisk ohälsa. Syfte Att belysa erfarenheter av mötet med vården vid ADHD hos vuxna personer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes, baserad på 12 vetenskapliga artiklar, varav två med kvantitativ metod och tio med kvalitativ metod. Artiklarna valdes ut genom databassökning i PubMed, CINAHL samt PsycInfo och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalysmetod användes för att sammanställa och analysera de inkluderade artiklarna i litteraturstudien. Resultat Resultatet belyser vuxna personers upplevelser av mötet med vården i relation tilldiagnosen ADHD och dess symtom. Upplevelserna indikerar att det finns en bristande förståelse och tillgång till information om ADHD och dess behandlingsalternativ, vilket leder till känslor av maktlöshet och frustration hos patienterna. Det finns även en rapporterad brist på professionell attityd och kontinuitet i vården, vilket försvårar vårdupplevelsen för personer med ADHD. Förbättringar i tillgången till information, utbildning och stöd inom vården föreslås för att bättre stödja individer med ADHD. Slutsats Studien visar att vårdrelationen för vuxna med ADHD präglas av bristande kunskap och kommunikation. Trots detta kan en ADHD-diagnos innebära lättnad och självinsikt för patienterna. Livsstilsinterventioner och stödjande åtgärder kan öka patienternas autonomi och självförtroende. Det finns dock utmaningar i vården och diagnosprocessen, inklusiveotillräcklig kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Det finns ett behov av förbättringar för att säkerställa en mer effektiv och patientcentrerad vård för vuxna med ADHD / Background Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neurodevelopmental disorder that often debuts in childhood. ADHD has previously been seen as declining with age. However, research shows that the symptoms persist for many even as adults. The neuropsychiatric disability affects several areas of life, such as personal relationships, education, professional life and awareness of risk-taking. Adults with ADHD have higher levels of mental health conditions. Aim To highlight experiences of the encounter with care for ADHD in adults. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 12 scientific articles, two with quantitative method and ten with qualitative method. The articles were selected through database searches in PubMed, CINAHL and PsycInfo and were quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's review template for quality review. An integrated data analysis method was used to compile and analyze the included articles in the literature study. Results The results illustrate adults' experiences of the encounter with health care in relation to ADHD-diagnosis and symptoms. The experiences indicate that there is a lack of understanding and access to information about ADHD and its treatment options, which leads to feelings of powerlessness and frustration among the patients. There is also a reported lack of professional attitude and continuity of care, which complicates the care experience for people with ADHD. Improvements in access to information, education and support in health care are proposed to better support individuals with ADHD. Conclusions The study shows that the care relationship for adults with ADHD is characterized by a lack of knowledge and communication. Despite this, an ADHD diagnosis can bring relief and self-awareness to patients. Lifestyle interventions and supportive measures can increase patients' autonomy and self-confidence. However, there are challenges in the care and diagnosis process, including insufficient knowledge and bias among healthcare professionals. There is a need for improvements to ensure more effective and patientcentered care for adults with ADHD.