Bakgrund: Tidigare forskning visar på en förändring inom intensivvården och att fler patienter vårdas lättsederade i mekanisk ventilation. Sederingsnivån ska vara tillräcklig för att patienter ska tolerera endotrakealtuben och fortsatt behandling trots obehaget det ger. Detta leder till att patienter blir mer delaktiga i sin egen vård men ställer även högre krav på intensivvårdssjuksköterskor som ska vårda dessa patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att vara lättsederad och vårdas vaken med mekanisk ventilation. Metod: För att besvara examensarbetets syfte användes en allmän litteraturöversikt. Tjugo vetenskapliga artiklar som bestod av både kvalitativ, kvantitativ och mixed method design användes. Analysen skedde genom att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: I resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med att vårdas lättsederad i mekanisk ventilation. Tre teman framkom i analysarbetet: upplevelser av sitt tillstånd, upplevelsen av att bli sedd och hörd samt upplevelsen av samspel och delaktighet. Slutsats: Patientupplevelsen visade på både psykiskt och fysisk påfrestning. Patienter uttrycker hinder gällande kommunikation, existentiella faktorer och relationer med anhöriga och sjuksköterskor. Trots detta uttrycks önskemål om att få vårdas lättsederade i mekanisk ventilation under ett vårdtillfälle på intensivvårdsavdelningen.

Bakgrund: Artros är en av de 10 mest vanliga sjukdomarna i världen och 25% av alla med artrosrelaterad rörelseinskränkning kan inte utföra dagliga aktiviteter i sitt liv. Sjukdomen leder till långvarig smärta och rörelseinskränkning som kan resultera i sjukskrivning och sjukpensionering.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med artros upplever att långvarig smärta påverkar livskvaliteten. Metod: En allmän litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar samt en multimetodsstudie med separat kvalitativt resultat inkluderats, analyserats och sammanställts. Artiklarna togs fram från sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Under innehållsanalysen utformades två kategorier med vardera två underkategorier. Fysisk hälsa; symtomlindring och aktiviteter i det dagliga livet samt psykisk hälsa; välmående och sociala aspekter. Slutsats: Fysiska och psykiska aspekter ingår i definitionen av livskvalitet, således upplever personer med artrosrelaterad långvarig smärta att begränsningar i det dagliga livet, den sociala samvaron samt försämrat generellt välmående ger en försämrad livskvalitet. / Background: Osteoarthritis is one of the ten most common diseases in the world and 25% of people with osteoarthritis-related disability can not perform activities in daily life. The disease leads to long-term pain and disability which can result in medical leave or retirement related to disability. Aim: The aim of the study was to explore how persons with osteoarthritis-related long-term pain perceive their quality of life.  Method: A general literature review where 9 qualitative articles and one multimethodstudy that presented the qualitative result separately were included, analyzed and compiled. Results: During the content analysis two categories with two subcategories each emerged. Physical health; sympthomatic relief and activities in daily life and also psycological health; general wellbeing and social aspects.  Conclusion: Physical and psychological aspects are included in the definition of quality of life, therefore persons with osteoarthritis-related long-term pain experience that limitations of activities in daily life, social life and also impaired general wellbeing decreases quality of life.

Bakgrund: I Sverige utreds patienter med misstänkt cancer enligt Standardiserat Vårdförlopp. Det involverar många vårdgivare och professioner och kan vara en utmaning när det gäller personcentrerad vård. För patienter som utreds för matstrups- eller magsäckscancer innebär deras första SVF-besök i specialistvården en gastroskopi och mottagningsbesök. SVF-förloppet är en relativt ny vårdform och det finns inte så mycket beskrivet om patientens erfarenhet i litteraturen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av det första besöket inom den kirurgiska öppenvården hos patienter med matstrups- eller magsäckscancer inom SVF-förloppet som har en kurativ intention på deras behandling.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes för att besvara studiens syfte. Nio intervjuer har analyserats med tematisk analys.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade två tema, ”visshet/vetskap skapar hanterbarhet” samt ”stöd och kompetens lugnar”.   Konklusion: Många aspekter spelar roll för patientens erfarenhet av besöket. Patientens tidigare erfarenheter påverkar hur deras vård i samband med första besöket upplevs. Information ska anpassas efter patienten. Anhöriga bör inkluderas vid besöket då de kan vara en viktig resurs för patienten. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat, vara stödjande och kompetent samt skapa trygghet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll genom att bedöma och handlägga komplexa omvårdnadssituationer, leda och deltaga i forskning och förbättringsarbete. / Background: In Sweden, patients with suspected Oesophageal or Gastric cancerare evaluated accordingto a dedicated care bundle named Standardized Pathways protocol that includes both medical evaluations and information from different health careproviders. The first visitat the ambulatory care includes an upper GI endoscopy performed by the upper GI surgeon and a consultation with a highly specialized team.The whole process can be a challenge for the patient when it comes to patient-centredcare. This way of directing patients with suspicion of cancer is a relatively newform of care and and there are few reports describing the patient’s experience. Purpose: The purpose of the study is to investigate patients' experience of the first visit to the surgical ambulatory care of patients with Oesophageal or Gastric cancer within the Standardized pathwaysand has a curative treatmentplan. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted to answer the purpose of the study. Nine interviews were analyzed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in two themes, “knowledge makes manageability” and “support and competence calms”. Conclusion: Many aspects matter in the patient's experience of the visit. The patient's past experiences affect how they perceive their care in connection with Standardized pathways. Information should be adapted to the patient. Relatives should be included during the visit as they can be an important resource for the patient. The nurse should work patient-centred, be supportive and competent, and make the patient feelsecure. The specialist nurse plays an important role by assessing and managing complex nursing situations, leading and participating in research and improvement.

I Sverige utförs amputationer vanligtvis till följd av nedsatt blodcirkulation. Efter amputation kan fantomsmärta och andra problem uppstå, vilket kan påverka livskvalitén. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter att ha fått en nedre extremitet amputerad. Litteraturöversikten är en studentuppsats på kandidatnivå där tio artiklar granskades. Resultatet visade tre huvudteman med tillhörande underteman som beskriver patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter amputation. Huvudteman som framkom var: Vården före och efter, livskvalité och hopp inför framtiden. Resultatet av litteraturöversikten visade på att patienter upplevde sig inte vara delaktiga i besluten och vården efter amputation. De upplevde även att fantomsmärtan påverkade livskvalitén samt att de efter amputation upplevde förlorad självständighet och att självbilden förändrades. Positiva upplevelser efter amputation påverkades av huruvida patienter accepterade sin nya situation. De som led av långvarig smärta före amputation kunde se ingreppet som en räddning till att leva ett smärtfritt liv. Sjuksköterskor bör arbeta individanpassat, möta patienters livsvärld och samverka i team för att underlätta möjligheterna att finna livskvalité samt förbättra möjligheten till återhämtning. / In Sweden, amputations are usually performed as a result of reduced blood circulation. After amputation, phantom pain and other problems can occur, which can affect the quality of life. The purpose of this literature review is to describe patients' experience of the quality of life in daily life after having a lower extremity amputated. The literature review is a student essay at the bachelor's level where ten articles were reviewed. The results showed three main themes with associated sub-themes that describe patients' experience of the quality of life in daily life after amputation. The main themes that emerged were: Care before and after, quality of life and hope for the future. The results of the literature review showed that patients did not feel involved in the decisions and care after amputation. They also experienced that phantom pain affected the quality of life and that after amputation they experienced lost independence and that their self-image changed. Positive experiences after amputation were affected by whether patients accepted their new situation. Those who suffered from prolonged pain before amputation could see the procedure as a salvation to live a pain-free life. Nurses should work individually, meet patients' worlds of life and collaborate in teams to facilitate the opportunities to find quality of life and improve the possibility of recovery.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande problem. Det är nu vanligt med användning av digitala verktyg, teknik och behandling på distans samt rådgivning vid behandling av psykisk ohälsa. Begreppet e-hälsa framkom 2012 och betyder att digitala verktyg används och information utbyts för att hälsa ska uppnås samt bibehållas. Sjuksköterskan ska ha kunskap om och initiera utvecklingen av e-hälsa samt bedriva personcentrerad vård. Delaktighet och lärande är viktigt för patient då detta ökar välbefinnande och motivation. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av digital vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Tre huvudteman uppkom, vilket är känsla av trygghet, anpassad vård samt självinsikt och kontroll. Underteman i resultatet är relationen till vårdpersonal och dess kompetens, integritet,tillgänglighet, hinder samt digital vård gentemot traditionell vård, förstärkt självmedvetenhet ochökad förståelse av sin psykiska ohälsa, delaktighet och eget ansvar. Konklusion: Vårdpersonal behöver få kunskap om den digitala behandling och tekniken för att kunna använda den i sin rätta utformning och inge förtroende till patienterna. För att kunna skapa en känsla av trygghet med digital behandling så är det viktigt att skapa miljöer som är säkra. / Background: Mental illness is a growing problem. It is now common to use digital tools, technology, and remote treatment as well as counseling in the treatment of mental illness. The concept of e-health emerged in 2012 and means that digital tools are used, and information is exchanged in order for health to be achieved and maintained. The nurse must have knowledge of and initiate the development of e-health and conduct person-centered care. Participation and learning is important for the patient as this increases well-being and motivation. Aim: To investigate patients' experiences of digital care in mental illness. Method: A qualitative literature review. Findings: Three main themes, which is a feeling of security, adapted care, self-insight and control. Sub-themes in the result are the relationship to care staff and their competence, integrity, accessibility, obstacles, and digital care compared to traditional care, strengthened self-awareness and increased understanding of their ill health, participation and personal responsibility. Conclusion: Healthcare professionals need to gain knowledge of the digital treatment and technology in order to be able to use it in their proper design and instill confidence in patients. In order to be able to create a feeling of security with digital treatment, it is important to create environments that are safe.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att bibehålla livskvalitén för den sjuke och att lindra fysisk, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patient och anhöriga. Cancer är den näst vanliga anledningen till sjukdomsorsakad död och sjukdomen är förknippad med långvarigt lidande. Anhöriga och den ansvariga sjuksköterskan till cancersjuka patienter kan uppleva det som ansträngande att vårda eller stötta patienten. För att kunna möta den palliativa patientens behov behövs mer kunskap och en djupare förståelse i hur patienten upplever lidandet den sista tiden i livet. Syfte: Att undersöka hur cancersjuka patienter upplever lidandet i den palliativa fasen.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed. Resultat: Utifrån modellen De 6 S:n uppkom 12 subteman som beskrev lidande. Dessa var ”Fånge i min kropp”, ”Inte längre användbar”, ”Att förlora kontrollen”, ”Att bli en börda för andra”, ”Ofrivillig isolering”. ”Den oförstående omgivningen”, ”Den fysiska smärtan”, ”Hjälp- och maktlöshet”, ”Existentiell ensamhet”, ”Existentiellt lidande”, ”Inte hunnit leva” och ”Önskar döden”. Detta ger en insikt i hur många olika sätt den cancersjuka patienten kan lida. Slutsats: Lidande är för varje patient unik och uppkommer i olika omfattningar och dimensioner. För att sjuksköterskan ska uppnå en god och personcentrerad palliativ vård måste den enskilda patientens upplevelse av det totala lidandet tas i beaktning. / Background: The goal of palliative care is to maintain the quality of life for the sick and to alleviate physical, mental, social and existential suffering for patients and their relatives. Cancer is the second most common cause of death and the disease is associated with long-term suffering. Relatives and nurses of cancer patients may experience it as an effort to care for or to support the patient. In order to meet the palliative patient's needs, more knowledge and a deeper understanding of how the patient experiences suffering in the last time of life is needed. Aim: To explore how cancer patients experience suffering in the palliative phase. Method: Literature review based on 10 qualitative scientific articles published to the database Pubmed. Results: Based on the model The 6 S, 12 subthemes emerged that described suffering. These were "Prisoner in my body", "No longer useful", "Losing control", "Becoming a burden to others", "Involuntary isolation". "The uncomprehending environment", "The physical pain", "Helplessness and powerlessness", "Existential loneliness", "Existential suffering", "Not been able to live" and "Desiring death". This gives an insight into the many different ways cancer patients can suffer. Conclusion: Suffering is unique to each patient and occurs in different extents and dimensions. In order for the nurse to achieve a good and person-centered palliative care, the individual patient's experience of total pain must be taken into consideration.

Bakgrund: HIV är en kronisk immunsjukdom. Idag lever cirka 40 miljoner av världens invånare med HIV. Dagens effektiva behandlingsmetoder innebär att människor med HIV kan vara helt symtomfria utan risk att föra smittan vidare. Personer med HIV upplever att sjukdomen påverkar livssituationen på flera plan då stigmatisering och diskriminering fortfarande är vanligt förekommande i samhället. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten genomfördes enligt Fribergs metod, där databassökning genomfördes i Medline och Cinahl Complete. Sökningarna resulterade i tio artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarna var både av en kvalitativ och kvantitativ design som genomgick en noggrann kvalitetsgranskning. Detta inkluderade även etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna höll en hög vetenskaplig standard. Resultat: Resultatet visar att personer med HIV har upplevt både negativa och positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa möten orsakades av ett dåligt bemötande, stigmatisering och diskriminering samt bristfällig kommunikation och information. Positiva möten byggdes på goda kunskaper, lyhördhet, empati samt stöd. Resultatet presenteras i fem teman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån vårdrelationens betydelse för omvårdnad. Konsensusbegrepp, Travelbees omvårdnadsteori samt hur information och kunskap påverkar patientens upplevelse av vårdmötet låg även i fokus för diskussionen. / Background: HIV is a chronic immune disease. Around 40 million people live with HIV in the world today. The effective treatments that exists today means that people with HIV can be completely symptom-free without the risk of passing on the disease. People with HIV feel that the disease affects different aspects of their lives, due to the fact that stigma and discrimination are still common in today's society. Aim: The aim is to describe how people with HIV experience the encounter with healthcare personnel. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, where the database search was carried out in Medline and Cinahl Complete. The searches resulted in ten articles that answered the aim of the study. The articles were of both a qualitative and quantitative design that underwent a thorough qualitative review. Results: The results show that people with HIV have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. Negative encounters were caused by poor attitudes, stigmatization, discrimination, inadequate communication and information. Positive meetings were built on good knowledge, responsiveness, empathy and support. The results are presented in five themes. Discussion: The results were discussed based on the importance of how the relationship between healthcare personnel and patients’ effects nursing and how information and knowledge among healthcare personnel affects the patient's experience of care. Consensus Concepts and Travelbee's nursing theory were also used in the discussion.

Dagens sjukvård förändras och utvecklas i snabb takt. Vårdtiderna kortas och allt fler ingrepp, mer och mer avancerade, övergår till att utföras under lokalanestesi med vakna patienter. En vaken patient får en upplevelse kring omvårdnaden under ett ingrepp. I vården är tid en bristvara, det kan finnas risk för att mötet mellan patient och sjuksköterska går väldigt fort. För patienten är det av stor betydelse att omhändertagandet blir bra för att upplevelsen under hela ingreppet ska bli så bra som möjligt. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. En viktig uppgift är att kontinuerligt arbeta med utvärdering och utveckling av olika arbetsmetoder. Att beforska patienters upplevelser inom vården är viktigt, det kan ge en indikation på om det finns behov av förbättring. Alla förändringar bör följas upp och utvärderas. Syftet med studien är att undersöka hur vakna patienter under en kardiologisk intervention upplever omvårdnaden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Instrumentet som användes var Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP). Resultatet visar på att respondenterna överlag upplever de faktiska förhållandena som mycket bra. Drygt 70% av respondenterna svarade på frågan om vad de var särskilt nöjda med och det handlade till största del om positivt bemötande. I enkäten påvisades ingen brist som kräver åtgärd men i förbättringsförslag framkom önskemål om varma filtar vilket åtgärdats. Slutsatsen är att vakna patienter som genomgår en kardiologisk intervention är nöjda med omvårdnaden och omhändertagande under hela ingreppet. Studiens resultat är begränsat till den utvalda patientgruppen av polikliniska stabila svensktalande kardiologiska patienter. För att kunna dra mer generella slutsatser krävs ett större underlag med studier av andra patientgrupper. / The health care of today is rapidly changing and developing. An increasing number of interventions, more and more advanced, are performed during local, instead of general anaesthesia, whereby inpatient times are reduced. The patients are awake and aware of the surrounding activities, including nursing. With time in short supply, the meeting between patient and nurse may go very quickly, which might be hazardous. In order to maintain a good patient experience during the procedure, it is important that the nursing care is not set aside. Nursing is the specific competence of the registered nurses, who must work continuously with development and evaluation of the quality of different working methods. Investigating patient experiences in health care is important, in order to high-light needs for improvement. Any changes should be followed-up and evaluated. The purpose of this study was to investigate the experience of nursing during a cardiological intervention in awake patients. The method used was a quantitative survey study. The instrument was Quality from the Patient's Perspective, (KUPP). The results show that patients generally experience the investigated conditions as very good. The free-text question asking for particularly positive experiences was answered by 70% of the patients, mainly high-lighting good care-giving conduct. The questionnaire did not reveal any significant shortcomings requiring to be acted upon, although a free-text answer proposing warm blankets has been addressed. The conclusion of the study is that awake patients undergoing a cardiological intervention are satisfied with the nursing and the care throughout the procedure. This result is limited to the current study group comprising of cardiologically relatively stable Swedish-speaking out-patients. An expanded survey group including other patient categories is necessary in order to draw more general conclusions.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en medicinsk diagnos som medför ohälsa och lidande för individ och samhälle. Ett antal riskfaktorer återfinns som ökar sårbarheten att drabbas av syndromet. Sjuksköterskans roll är central i vården för dessa patienter. Scheels teori om interaktionell omvårdnad för sjuksköterskor tillämpas i detta arbete. Syfte: Att beskriva upplevelser av vårdpersonals bemötande hos patienter med substansbrukssyndrom samt hur upplevelserna påverkat vården och vårdsökandet för dessa patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats och deskriptiv design genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Patienter med substansbrukssyndrom hade enligt artiklarna både positiva, men främst negativa upplevelser av vårdpersonals bemötande. Ett gott bemötande gav bättre vård och ökade benägenheten att söka vård. Negativt bemötande från vårdpersonal påverkade vården negativt och resulterade i lägre vårdkvalitet samt minskade tendensen att söka vård hos patientgruppen. Patienter beskrev stigmatisering som en del av mötet med vårdpersonal. Slutsats: Att lyfta denna patientgrupps erfarenheter är betydelsefullt för att öka förståelsen om hur vi som vårdpersonal ska bemöta dem på bästa sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om sina förutfattade meningar och synen på olika patientgrupper för att kunna ge god omvårdnad till alla, däribland patienter som lider av substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical diagnosis that brings illness and suffering for the individual and society. There are several risk factors that increase the vulnerability to be affected by the disorder. The nurse’s role is central in the care for these patients. Scheel’s theory on interactive care for nurses is used continuously throughout this paper. Aim: To describe experiences of healthcare personnel’s reception in patients with substance use disorder and how the experiences affected the care and the way these patients seek care. Method: A literature review with a qualitative inductive approach and descriptive design was performed using ten scientific original articles. Results: The reviewed articles showed that patients with substance use disorder had both positive, but above all negative experiences in the reception of healthcare personnel. A good reception resulted in better care and increased the willingness to seek care. Negative receptions from healthcare personnel affected the care negatively and resulted in lower quality of care and decreased the tendency to seek care within the patient group. Patients described stigma as a part of the interaction with healthcare personnel. Conclusion: Raising the experiences of this patient group is essential to improve the understanding of how we as healthcare personnel can receive them in the best way possible. It is important for nurses to be aware of their prejudices and the perception of different groups of patients to be able to give good nursing care to everyone, including patients who suffer from substance use disorder.

Bakgrund: Psykiatrisk tvångsvård är per definition en motsättning till upplevd autonomi då valet att vårdas inte tas av patienten. Alla patienter har enligt lag rätt till god och säker vård på lika villkor oavsett vårdform. För att kunna stärka autonomi och främja delaktighet hos psykiatriskt tvångsvårdade patienter behöver hälso-och sjukvårdspersonal inneha kunskap om vad som upplevs som delaktighet enligt denna patientgrupp.   Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenhet av delaktighet under sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och är baserad på åtta artiklar som svarade upp mot studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Patienter upplevde psykiatrisk tvångsvård som traumatisk vilket står i vägen för delaktighet. För att uppleva delaktighet behöver patienten ha tillgång till valmöjligheter och information. Patientens psykiska ohälsa kan stå i vägen för upplevd autonomi och delaktighet. Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal är även det en avgörande faktor som antingen kan skapa möjlighet för delaktighet eller fungera som ett hinder. Konklusion: Att känna sig autonom trots psykiatrisk tvångsvård skapar möjlighet för delaktighet. Detta möjliggörs av flexibelt och tillitsfullt bemötande av vårdpersonal som tillgängliggör information och valmöjligheter.