Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group. Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method. Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings. Person-centered care lead to patients feeling acknowledged. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och kan leda till storafunktionsnedsättningar och sämre livskvalitet. Sjuksköterskor inom primärvårdenbehöver kunskap för att kunna bemöta denna patientgrupp då det vanligtvis är de sommöter dessa patienter först.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet medprimärvården.Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklars resultat som analyseradesmed inspiration av en metasyntes.Resultat: Fyra kategorier framkom: Upplevelsen av att bli behandlad som en helmänniska, vikten av ett terapeutiskt utrymme, upplevelsen av tid och tillgänglighet samtbetydelsen av kompetent personal och vikten av kontinuitet. Patienterna beskrev fleraolika faktorer som påverkade mötet med vårdpersonalen.Konklusion: Patienterna upplevde att de fick bra vård när de blev lyssnade på ochsedda som individer med egna tankar och känslor. En personcentrerad vård ledde till attpatienterna kände sig bekräftade.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer. Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar. Resultatartiklarna analyserades sedan utifrån det valda syftet. Resultat: I analysen av resultatartiklarna framkom det fem olika återkommande teman. Dessa teman är fysiska konsekvenser av sjukdomen, psykiska konsekvenser av sjukdomen, sociala konsekvenser, förlust av kontroll samt påverkad föräldraroll. Flera teman innehöll subteman. Diskussion: Olika aspekter av patientens liv klarlades i resultatet vilket gör det möjligt för sjuksköterskan att i mötet med patienten kunna ge bra stöd och omsorg. Resultatet uppmärksammar de problem som patienten har i mötet med vårdpersonalen. Genom att upplysa och göra vården uppmärksam kring problemen så kan det underlättas för patienten i hans eller hennes behandling. Genom att lära patienten att hantera sin sjukdom och få behandling vid första tecken på återfall kan hans eller hennes lidande minska. / Background: Two main types that characterize inflammatory bowel disease are Crohn’s disease and ulcerative colitis. Inflammatory bowel disease affecting the digestive tract, and has an unpredictable disease course. Inflammatory bowel disease onset is usually between the ages of 15-30. It can cause adverse effects in a person’s daily activities because he or she is busy studying, building a career, raising a family and so on. Diseases have several common features. They occur in so-called relapses with periods of worsening when the gut lining becomes inflamed and ulcerated. It leads to symptoms such as bloody or slimy diarrhea, weight loss, abdominal pain and fatigue. Aim: The purpose of this paper is to describe the impact of living with Crohn's disease or ulcerative colitis in adults. Methods: A literature review. A literature search was performed which resulted in six peer-reviewed articles. Results Articles were then analyzed based on the selected object. Results: The analysis of the articles revealed five recurring themes. These themes are physical aspects of the disease, mental aspects of the disease, social aspects, and loss of control as well as being a parent whom are living with inflammatory bowel disease. Several themes also hold underlying themes. Discussions: Different aspects of the patients’ life were clarified in the results. It allowed the nurse to be prepared and provide god support and care when meeting with the patient.  The result highlights the problems that the patient has been in meetings with nursing staff. The attention on the problems in the patients’ treatment must be enlightened. By teaching patients to manage their condition and get treatment at the first sign of relapse, his or her suffering will decline.

Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning befinner sig i en särskilt utsatt situation då patienten är allvarligt sjuk eller skadad. Patienterna har och upplever vårdbehov som vårdpersonalens uppgift är att identifiera och tillgodose. Att inte ha förmåga att förmedla sina vårdbehov gör patienterna sårbara och vårdbehoven som patienten värdesätter kan inte tillgodoses. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vilka vårdbehov patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning upplevt och undersöka om vårdbehoven tillgodosågs under vårdtiden. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deskriptiv design baserades på 21 vetenskapliga artiklar som sedan sammanställdes till en narrativ syntes. Resultat: Resultatet visar att patienterna under sin intensivvårdstid upplevde både psykiska och fysiska behov. Patienterna uttryckte ett stort behov av mänsklig kontakt och anhöriga tillgodosåg främst det behovet. Att inte kunna uttrycka sig verbalt var ett stort hinder för patienterna som uttryckte ett behov av att göra sig förstådd och att få information om sin situation. En icke fungerande kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen var den största anledningen till att vårdbehoven inte tillgodosågs. Slutsats: Trots tidigare forskning, teorier, värdegrunder, kompetensbeskrivningar och lagar som beskriver vikten av att vårda patientens psykiska hälsa genom ett personcentrerad och ett etiskt förhållningssätt frångår vårdpersonalen ofta detta inom intensivvård. Vårdpersonal behöver bli bättre på att identifiera och tillgodose dessa psykiska behov. Det finns ett behov av att fördjupa specialistutbildningen för intensivvårdssjuksköterskor där det psykologiska patientperspektivet får en större del. / Background: A patient being treated in an intensive care unit is in a particularly vulnerable situation when the patient is often seriously ill or injured. Patients experience care needs that is the healthcare staff's task is to identify and supply. Being unable to convey their care needs makes the patients vulnerable and the care needs that the patient values ​​can not be met by healthcare staff. Aim: The aim of the study was to compile the care needs of patients who were treated in an intensive care unit and to investigate whether care needs were met during the care period.  Method:A qualitative literature review with descriptive design based on 21 scientific articles, then compiled into a narrative synthesis.  Result: The result shows that during the intensive care period, patients experienced psychological and physical needs. Patients expressed a great need for human contact wich their relatives mainly addressed. Being unable to express yourself verbally was a major obstacle for patients who expressed a need to understand and to get information about their situation. Non-functioning communication between patients and healthcare staff was the main reason why care needs were not met. Conclusion: Despite prior research, theories, values, skill descriptions and laws describing the importance of caring for the psychological needs of the patient through an individual and ethical approach, the healthcare staff often abandon this in intensive care. Healthcare professionals need to be better at identifying and meeting these psychological needs. There is a need to deepen specialist education for intensive care nurses, where the psychological patient perspective gets a greater part.

Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp. / The aim of this study was to highlight how hope is experienced by patients in a palliative care context. The background notes that about 90 000 palliative patients die in Sweden each year. The patients in palliative care experience several dimensions of pain, both physical and psychological. Hope is described as something that can lead patients towards more positive goals and actions and is therefore of great importance for their wellbeing. The method of this study is a general literature study based on qualitative research. The analysis is performed with an inductive approach. Following similarities identified 17 subcategories, six categories and two overall themes that where established. The result illustrates how hope is expressed in palliative care patients. Unchanged hope, transformational hope, strategic hope, overcoming hope and everyday hope were categories that emerged as hopeful. In contrast to the hope there were also a hopelessness. The hopelessness was identified as an obstacle to hope which increased passivity and the feeling of helplessness. The conclusion of this study is that the experience of hope is expressed in different ways through the care process. There are several categories that are recurring in earlier research. Most discoveries are identified as hopeful and proved to increase the quality of life for patients in the palliative care context. However, there is no research about how patients would like to be treated regarding their hope.

Bakgrund: Att vänta är en del av livet och även en oundviklig del av patienters upplevelse av slutenvård. Patienter väntar på provresultat och undersökningar, på läkarsamtal och omvårdnad. Att beskriva väntans innebörd för patienter i slutenvård ger sjuksköterskan ökad förståelse för patientens vårdupplevelse och insikt i hur omvårdnadshandlingar kan påverka patientens väntetid. Syfte: Syftet var att beskriva väntans innebörd för patienter i slutenvård. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys och litteratursökning gjordes i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet visade att väntan innebar en känsla av overksamhet, ett behov av trygghet, en känsla av maktlöshet, ett behov av sociala relationer och en förhoppning om bättring. Slutsats:Väntan innebär en särskild utsatthet för patienter i slutenvård och skapar ett behov av trygghet och sociala relationer. Särskilt viktigt är att patienten delges adekvat information och att patienten ges möjlighet till en meningsfull och hoppfull väntetid. Fortsatt forskning fordras på väntans innebörd för patienter inom psykiatrin samt väntans innebörd för patientens närstående. Inom sjuksköterskeutbildningen krävs en större fördjupning i informatik för att ge sjuksköterskestudenter bättre kommunikativa verktyg för att tillgodose patienters behov av information under väntan. / Background: Waiting is a part of life and also an inevitable part of every inpatient’s experience of hospital care. Patients wait for test results and examinations, on medical consultation and nursing. Describing the significance of waiting, from the inpatient’s perspective, gives the nurse a better understanding of the inpatient’s care experience and insight into how nursing can affect the inpatient’s waiting time. Aim: The purpose was to describe the meaning of waiting from the hospitalized patient ́s perspective. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive content analysis. The search for scientific articles was done in health science databases. Result: Eleven scientific articles formed the basis for the result. The result showed that the wait meant a sense of inactivity, a need for security, a feeling of powerlessness, a need for social relations and a hope of improvement. Conclusion: The waiting involves a particular vulnerability for hospitalized patients and creates a need for security and social relations. It is of importance that the patient is given adequate information and that the patient is given the opportunity to experience a meaningful and hopeful waiting time. Further research is required on the patient’s experience of waiting when in psychiatric care and the experience of waiting from the perspective of the patient’s significant other. Nursing education should provide better training in informatics so that nursing students are better equipped with communicative tools and can meet the patient’s need for information during the waiting time.

Bakgrund: Palliativ vård består av vård av hela personen när en sjukdom inte längre behandlas. Vården ges med patientens behov och önskemål i fokus. Behovet av palliativ vård kommer att fortsätta växa i förhållande till befolkningens ökade livslängd. Genom att få en djupare kunskap om patienternas erfarenheter skapas en större förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Förlorad självbild, Det sociala samspelet samt Transitionen till livets slutskede. Resultatet visar att upplevelsen av palliativ vård är individuell. För många patienter tog det mycket tid och ansträngning att acceptera kroppsliga och sociala förändringar. Slutsats: Resultatet visar att palliativa patienter ofta känner att de förlorat kontroll över sina liv och känner rädsla över att vara en börda för andra. Att tillåta och ta emot hjälp från andra tog tid och ansträngning. Vårdpersonal sågs ofta som en del av familjen, att ha en relation baserad på förtroende och omsorg gav patienterna en positiv upplevelse av palliativ vård. / Background: Palliative care consists of the care of the whole person when a disease is no longer curable. The care is given with the patients’ needs and wishes in focus. The need of palliative care will continue to grow in relation to the increased life span of the population. Through deeper knowledge about patients’ experiences, a greater understanding for this patient group is created. Aim: To describe patient’s experiences with palliative care. Method: A literature-review based on 10 qualitative research articles. Results: The result is presented in three main categories: Lost self-image, Social interaction and The transition to the end-of-life. Results show that the experience of palliative care is individual. For many patients, it took a lot of time and effort to accept bodily and social changes. Conclusion: The result show that many patients experience lost control over their lives and fear that they are a burden to others. To allow and accept help from others took time and effort. Healthcare professionals were often seen as a part of the family, and to have a relationship based on trust and care gave patients' a positive experience of palliative care.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift i hälso- och sjukvården är att värna om patientens styrkor i omvårdnaden. Personcentrerad omvårdnad innebär att ett holistiskt synsätt och förhållningssätt till patienten praktiseras i omvårdnaden. Orems egenvårdsteori innebär att patientens hälsa främjas av att bedriva egenvård. Autonomi innebär självständighet och självbestämmande. Patientautonomi försummas inom omvårdnaden och det är därför väsentligt att undersöka patientens uppfattning av autonomins betydelse. Syfte: Att beskriva äldre och medelålders patienters upplevelse av autonomins betydelse vid omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt där (n=16) kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen har skett genom att hitta teman och subteman utifrån likheter/skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Äldre och medelålders patienter upplevde att autonomi vid omvårdnad påverkade deras värdighet och identitet. Dessa påverkade patienternas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan hade en betydande roll för möjligheten till autonomi, där tidsbrist, respekt för patienten och egna attityder kunde påverka autonomin. Majoriteten av patienterna upplevde inte autonomi vid omvårdnad. Konklusion: Både sjuksköterskan och patienten upplever att patientautonomi försummas vid omvårdnad vilket påverkar patientens välbefinnande och livskvalitet negativt. Tidigare forskning i ämnet är begränsat och det behövs vidare forskning kring ämnet. / Background: The nurse's role in the health-care is to defend the patient's abilities. Person-centred care refers to the practice of a holistic approach towards the patient in the nursing care. Orem's theory of self care intends that patients' health benefits from practicing self care. Autonomy means independency and self-determination. Patient autonomy is found in previous research to be neglected in the nursing care, which makes it essential to further investigate the patient's experience of the meaning of autonomy. Aim: To describe elderly and middle-aged patients' experience of the meaning of autonomy in nursing care. Method: A review of the literature where (n=16) qualitative articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. The analysis focused on finding themes and subthemes in the similarities/differences of the articles' results. Results: Elderly and middle-aged patients experienced that the autonomy in nursing care affected their dignity and identity, which also affected their well-being and quality of life. The nurse had a significant role in terms of the opportunity to autonomy, their time restraints, respect for patients, and attitudes could influence the autonomy. The majority of the patients did not experience autonomy. Conclusion: Both nurses and patients experience that patient autonomy is neglected, which influences the patient's well-being and quality of life negatively. Few studies describes the patients' experience of autonomy in nursing care, so further research in this area is needed.

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Surgical site infection is a major postoperative complication that causes patient suffering and is costly for society. The general aim of this thesis was to test and describe interventions performed by operating room (OR) nurses to prevent bacterial growth in surgical patients, with the intent to prevent surgical site infections (SSIs) whilst increase patients comfort. In studies I and II, 220 pacemaker patients were tested to compare pre-heated skin disinfection with room-temperature skin disinfection regard-ing bacterial growth, skin temperature and patient experience. Preheated skin disinfection was not less effective compared to room-temperature skin disinfection in reducing bacterial growth after skin disinfection and there were no differences regarding SSIs three month postoperatively. Preheated skin disinfection reduces skin heat loss and was perceived as more pleas-ant compared to room-temperature skin disinfection. In study III, 12 OR nurses were examined regarding bacterial growth on their hands and at the sterile glove cuff end after surgical hand disinfec-tion and again after wearing sterile surgical gloves during surgery. They were compared with a control group of 13 non-health care workers. OR nurses’ hands had higher amounts of bacterial growth at two of three culture sites after surgical hand disinfection compared with the control group, and the bacterial growth increased in both groups with time during surgery. There seems to be a risk of bacterial growth at the glove cuff end during surgery, involving the same type of bacteria as isolated from the hands. In study IV, 890 OR nurses answered an online questionnaire describ-ing OR nurses interventions guided by national guidelines to reduce SSIs, such as preparation of the patient skin, patient temperature, and OR ma-terials used. The proportion of the OR nurses who complied with the national guidelines preventive interventions was high: skin disinfection solution (93.5%), drapes (97.4%) and gowns (83.8%), and double gloves (73%). However, when guidelines were lacking the interventions differed.

Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen. / Background: A common symptom of ambulance care is pain, which can often exacerbate the pain already experienced by the patient, as the necessary movements are carried out by the crew to the stern and ambulance. It is the nurses in the ambulance crew who assess whether pain relief is required urgently or not during transport to hospitals.   Objective: The purpose of this study was to study patient´s experiences of intranasal (i.n) pain relief compared to intravenous (i.v) pain relief within the ambulance service in Stockholm area.    Method: The study is an empirical study with a descriptive design.   Main results: The study showed that the only significant difference in the area where the experience of anxiety and/or fear was measured in connection with i. n versus i. v. pain relief method. It was more that experienced a negative aspect in the form of anxiety and or fear in the group that received in n pain relief. No other significant differences in the experience of pain relief, satisfaction of neither the ring's power, the way to obtain the medicine or experience side effects was demonstrated. A comparison of the reported showed that the most common side effect was nausea, and it was most common in the group that received in n pain relief.   Conclusion: Based on this result, one can question whether the mode of administration is crucial for the effect and experience of positive or negative aspects of pain management.