This study focuses on the association between patient characteristics, which include both demographic and contextual factors, and patients' experiences with health care. The pre-existing literature provides rich information about patients' various demographics related to patient experience. Despite the abundance of empirical evidence showing that patients' demographics do affect how they perceive their health care. However, there is little to no empirical knowledge explaining the significance of such factors. As the existing literature points out the need for taking into contextual factors such as patient's beliefs, attitudes, skills that are pertinent to dealing with health care, my study proposes patient activation as such a contextual factor that explains the association between patient demographics and patient experience. Findings suggest that patient activation is a strong predictor of two patient experience measures: patients' rating of doctor-patient communication and their self-reported difficulties in getting needed care. However, it is also observed that the mediating effects of patient activation vary by the two dimensions of patient experiences. Though this study demonstrates that promoting patient activation may be able to normalize how patients report the quality of doctor-patient interaction, further research is needed to address access to care issues.

Typ 2-diabetes är en utbredd sjukdom som ställer höga krav på kunskap hos patienterna som lever med sjukdomen, komplikationerna är många men påverkbara av patienten själv. Patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes kräver undervisning för att erhålla goda egenvårdsfärdigheter, vilket minimerar uppkomsten av komplikationer. Sjuksköterskor utbildar patienterna som en del av omvårdnadsarbetet för att främja hälsa och minska komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevde patientundervisning. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie utifrån en induktiv ansats. Fyra kategorier uppkom i litteraturstudiens resultat: Lärandeaktiviteternas betydelse, lärares karaktär och bemötande, sjukdomsinsikt och självförtroende och informationens relevans. Både patientundervisning i gruppformat och individuellt upplevdes positivt, kritik riktades mot bristen på individanpassad undervisning. Det framkom i litteraturstudien att patienternas upplevelser av den som undervisade påverkade huruvida undervisningen var gynnsam eller ej. Patienternas egenvårdsförmåga upplevdes öka. Till stor del upplevde patienterna information given under undervisningen vara relevant. Patienternas upplevelser bör tas i beaktande vid utformning av patientundervisning, utbildning av sjuksköterskor samt av sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Motiveringen är att undervisningen skall vara så gynnsam för patienterna diagnostiserade med typ 2-diabetes som möjligt. / Type 2-diabetes is a widespread disease that places high demands on knowledge in the patients living with the disease, the complications are many but possible to be affected by the patients themselves. Patients diagnosed with type 2- diabetes require education to obtain good self-care ability, which minimizes the onset of complications. Nurses educate patients diagnosed with type 2-diabetes as part of the nursing work to promote health and reduce complications. The purpose of the literature study was to elucidate how adult patients diagnosed with type 2-diabetes experienced patient education. The study was conducted as a general literature study, with an inductive approach. Four categories emerged in the literature study's results: The learnings activities importance, the character and attitude of the teacher, insight in the disease and self-confidence and the relevance of the information. Both patient education in group form and individually were experienced positive, criticism was directed at the lack of individualized education. It was found in the literature study that the patients' experiences of the teacher affected whether the teaching was favorable or not. Patients' self-care ability was experienced to increase. To a large extent, the patients perceived information given during the education to be relevant. Patients' experiences should be taken into account when designing patient education, training of nurses, and of nurses in clinical practice. The motivation is that teaching should be as beneficial to patients diagnosed with type 2-diabetes as possible.

Bakgrund: Cancer är ett av de folkhälsoproblem som drabbar många människor i hela världen. På lång sikt kommer en tredjedel av Sveriges befolkning ha fått en cancerdiagnos. Cancer kan orsaka smärta, särskilt i de avancerade stadierna. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse spelar sjuksköterskans kunskap om smärta en viktig roll.  Bristande kunskap hos sjuksköterskan kan leda till att patientens smärta blir underbehandlad och ökar risken för att lidandet blir ännu större samt att upplevelsen av cancervården försämras Syfte: Syftet är att beskriva patienternas upplevelse av vård vid cancerrelaterad smärta Metod: En systematisk litteraturöversikt som bygger på tio granskade artiklar där artiklar med kvalitativa och mixade metoder använts. Valda artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys som bygger på fem steg  Resultat: Efter analys av datamaterialet identifierades tre teman: betydelsen av information och att dela kunskap, betydelsen av smärtlindring och alternativa behandlingsmetoder och betydelsen av närvaro, stöd och kontinuitet Sammanfattning: Sjuksköterskans kunskap är av stor betydelse när det gäller vård av personer med cancer. Sjuksköterskekunskaper relaterade till smärthanteringsstrategier har visat sig vara otillräckliga. Denna litteraturöversikt kan vara användbar för alla sjuksköterskor inom cancervården, eftersom den tar upp nödvändig kunskap som behövs i vården av personer med cancer / Background: Cancer is one of the public health diseases that afflict many people around the world. In the long run, three parts of Swedish population will be diagnosed with cancer. Cancer can cause pain, especially in the advanced stage. Pain is a subjective experience; therefore, the nurse's knowledge of pain plays an important role. Lack of knowledge among nurses can lead to patient pain being undertreated and increases risk of suffering among patients as well as giving them a bad experience of cancer health care Aim: The aim is to describe patients´ experiences of care related to cancer pain Method: A Systematic literature review based on ten reviewed articles where articles with a qualitative and mixed method were used. The selected articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis based on five steps Results: After analysis of data material, three themes were identified: the importance of information and sharing knowledge, the importance of pain relief and alternative treatment methods and the importance of presence, support, and continuity Conclusion: Nurse knowledge is of great importance when it comes to care for a person with cancer. Nursing skills related to pain management strategies have been found to be insufficient. This literature review can be useful to all nurses within cancer care because the article has addressed the needed knowledge in the care of person with cancer

No description available.

Bakgrund: Virusinfektionen Covid-19 drabbade världen i slutet av 2019 och de svårast sjuka kan drabbas av respiratorisk svikt och behöva respiratorvård på intensivvårdsavdelning. Tidigare forskning har visat att respiratorvård kan leda till försämrad livskvalité. Livskvalité är något som är svårt att definiera då det påverkas av fysisk hälsa, mental status och socialt liv. Syfte: Att beskriva upplevelsen av livskvalité hos patienter som har vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning till följd av Covid-19. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio deltagare via telefon. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fysisk förmåga efter intensivvården hade blivit bättre över tid. Svårigheter kvarstod vid utförande av vardagliga sysslor och det fanns begränsning i styrka och fysisk kapacitet. Deltagarna upplevde förbättrad livskvalité då de fått insikt om livsprioriteringar, samtidigt som deltagarna upplevde en försämrad livskvalité på grund av trötthet, koncentrationssvårigheter och svåra minnen. Den pågående pandemin hade lett till mindre sociala aktiviteter vilket resulterat i sämre livskvalité, deltagarna prioriterade sina anhöriga och sociala kontakter vilket samtidigt gav förbättrad livskvalité. Slutsats: Följderna av att ha vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning på grund av Covid-19 har sett olika ut för deltagarna. Upplevelsen av livskvalité har varierat och vägen till att känna sig återhämtad har varit lång.

No description available.

Trauma är vanligt förekommande internationellt och drabbar främst unga under livets fyra första årtionden. Dödligheten relaterat till trauma förväntas att fortsätta öka till 2030 i Sverige. Trauma orsakar såväl ett fysiskt som ett psykiskt lidande för patienter, samt skapar stora samhällskostnader. Kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter angående traumaomhändertagandet initialt är begränsat. Det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter så att sjuksköterskan kan göra patienten delaktig i vården och tillgodose patientens behov och samtidigt tillhandahålla och bedriva en patientsäker vård i mötet med traumapatienten.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av traumaomhändertagande. Metoden till studien var en allmän litteraturstudie. PubMed och CINAHL var databaserna som användes. Manuell sökning och kedjesökning utfördes också. Kvalitetsgranskningen resulterade i 15 artiklar som inkluderades för att därefter bearbetas med hjälp av en integrerad analys.  Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier; patienternas positiva upplevelser och erfarenheter och patientens negativa upplevelser och erfarenheter. Till vardera huvudkategorier identifierades fem respektive sex underkategorier. Under huvudkategorin patienternas positiva upplevelser och erfarenheter identifierades underkategorierna; en välfungerande vårdkedja, tillfredsställande undersökning och behandling, professionellt bemötande, gynnsam informationsöverföring och kommunikation, och gynnsamma emotionella aspekter. Under den andra huvudkategorin patienternas negativa upplevelser och erfarenheter identifierades; brister i vårdkedjan, otillfredsställande undersökning och behandling, fysiologiska konsekvenser, brister i personalens kompetens, hinder för informationsöverföring och kommunikation, och psykologiska påfrestningar.  Slutsatsen av litteraturstudien är att upplevelserna och erfarenheterna av traumaomhändertagande är mångfacetterat och individuellt, vilket ställer höga krav på personalens kommunikationsförmåga samt krav på att individanpassa hälso- och sjukvården, då vården av traumapatienter är komplex. / Trauma is common internationally and mainly affects young people during the first four decades of life. Mortality related to trauma is expected to continue to increase until 2030 in Sweden. Trauma causes both physical and psychological suffering for patients and creates large societal costs. Knowledge of the patient's experiences regarding initial trauma care is limited. It is important that the nurse has knowledge of the patient's experiences so that the nurse can involve the patient in the care and ensure that the patient's needs are met, and at the same time provide care that is safe in the meeting with the trauma patient.  The aim was to describe patients' experiences of trauma care.  The method of the study was a general literature study. PubMed and CINAHL were the databases used. Manual search and snowballing were also performed. The result after quality review of articles contributed to 15 included articles that were analyzed according to an integrated analysis.  The analysis resulted in two main categories: the patients' positive experiences and the patients' negative experiences. Five respectively six subcategories were identified for each main category. Under the main category of patients' positive experiences, the subcategories were: a well-functioning care, satisfaction with examination and treatment, professional treatment, adequate knowledge and skills of the staff, good information transfer and communication, and that emotional aspects were considered as favorable. Under the second main category, the patients' negative experiences were identified; the lack of care, dissatisfaction with examination and treatment, the physiological consequences, lack of competence, obstacles to information transfer and communication, and psychological stress.  The conclusion of the literature study was that the experiences of trauma care are multifaceted and individual, which put high demands on health care staff in communication skills and the ability to adapt care individually, since the care of trauma patients is complex.

Objective: Increased prenatal care satisfaction is associated with positive clinical and business outcomes. Despite a link between pre-visit preparation interventions and patient satisfaction, little is known about the development of digital pre-visit interventions to improve prenatal patient satisfaction. Methods: A two-phase approach was employed. In the first phase, a mixed-methods survey was deployed to establish determinants of patient satisfaction, to identify unmet patient needs, determine current preparation practices and determine what visit patients felt the least prepared for. A convenience sample of 87 prenatal patients completed a self-administered survey on a tablet within 4 weeks of their estimated due date. In the second phase, a combination of participant interviews and staff workshops followed a Design Thinking methodology to co-design a prototype intervention to help patients prepare for their visit. Results: Of the participants surveyed, 94.1% reported feeling satisfied with their prenatal care. Visit preparedness was found to be a statistically significant predictor of overall satisfaction. Preparedness was lowest in early pregnancy and for primigravida patients. Patients reported a mismatch between high informational needs and low visit frequency in early pregnancy. To fulfill their information needs, participants conducted frequent research on their pregnancy, often using digital resources such as websites, peer-forums, mobile applications and social media. Participants reported low satisfaction with system characteristics of their care, citing the wait time needed to see their provider, time spent in the waiting room and a lack of flexibility in appointment scheduling as pain points in their care. Utilizing a Design Thinking approach, a prototype digital on-boarding package was co-developed with patients and clinic staff. Conclusions for Practice: Implementation of a digital on-boarding package for patients ahead of their first visit has the potential to fulfill informational needs and set expectations for their care journey, which in turn can increase preparedness and satisfaction. / Thesis / Master of Science (MSc) / Satisfied patients are more likely to have better health outcomes, are more likely to provide a positive review about their care provider and are less likely to pursue malpractice claims. One possible way to make patients more satisfied is to better prepare them for visits with their doctor. This study explored the current pregnancy experience of patients at an obstetrics clinic in Niagara and combined patient and staff input to come up with potential ways to help them prepare. Most patients were satisfied with their care, especially ones who said they felt well prepared for their visits. Patients in their first pregnancy felt least prepared for their visits. Patients in early pregnancy shared that they had many questions and that they wished they could have seen their physician earlier. To help patients, a digital on-boarding package was designed to answer patients’ questions and connect them with trustworthy resources.

Introduktion: Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukdom och död i Europa. Kännedom om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom minskar avsevärt risken att drabbas. I samband med en hjärtinfarkt kan känslor som ångest, stress och rädsla för återinsjuknande uppkomma. Anhöriga upplever att patienter får otillräckligt med information och stöd efter en hjärtinfarkt. Omvårdnaden i samband med hjärtinfarkt syftar till en god relation mellan personen och sjuksköterskan, där sjuksköterskans omvårdnad syftar till att främja hälsa hos personen. Det är därför av vikt att beskriva hur personer upplever omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats i form av litteraturöversikt. Resultat: Fyra kategorier växte fram under analysen: Att få varierad information, Att få varierat bemötande, Att få stöd för livsstilsförändringar och Att få emotionellt stöd. Varierande erfarenheter gällande information upplevdes, såväl tillfredsställande som bristfällig information. Varierat bemötande i samband med hjärtinfarkt upplevdes, både som positivt och negativt. För lyckade livsstilsförändringar var en god relation till sjuksköterskan av vikt, samtidigt som det fanns ett behov av ytterligare stöd. Emotionellt stöd från sjuksköterskor och anhöriga hade positiva effekter under vårdtiden, samtidigt som otillräckligt stöd förvärrade upplevelsen i samband med hjärtinfarkten. Slutsats: Resultatet ger en värdefull inblick i erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Sjuksköterskor behöver vara lyhörda för vad personer önskar och behöver gällande information, bemötande, livsstilsförändringar och emotionellt stöd. Sjuksköterskan behöver möta personernas behov med ett personcentrerat förhållningssätt för bästa möjliga omvårdnad. / Introduction: Cardiovascular disease is the most common cause of illness and death in Europe. Knowledge of risk factors reduces the risk of being affected. In connection with a myocardial infarction feelings like anxiety, stress and fear of relapse appear. Relatives experience insufficient information and support after a myocardial infarction. The relation between the person and the nurse is an important part of nursing, where the nursing aims to promote health. Therefore it's important to describe how people experience nursing in connection with a myocardial infarction. Aim: The aim of this literature overview was to describe adults' experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Method: Descriptive design with a qualitative approach as a literature overview. Results: Four categories emerged during the analysis: Getting varied information, Getting varied treatment, Getting support for lifestyle changes and Getting emotional support. Varying experiences regarding information was experienced, both sufficient and deficient information. Varied treatment was experienced, both positive and negative. For successful lifestyle changes, a good relationship with the nurse was important, there was a need for further support. Emotional support from nurses and relatives had positive effects during the care, while insufficient support worsened the experience. Conclusion: The result provides a valuable insight into the experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Nurses need to listen to what people want and need regarding information, treatment, lifestyle changes and emotional support. The nurse needs to meet the people's needs with a person-centred approach for the best possible care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. Tio till femton procent av alla som söker den somatiska akutmottagningen är patienter som lider av psykisk ohälsa. Den somatiska akutsjukvården kan medföra en komplex och stressfylld miljö och individer som lider av psykisk ohälsa påverkas av denna miljö negativt. Denna miljö utgör även ett hinder för personcentrerad vård och inte minst för dessa patienter. Akutvårdspersonal har stigmatiserande attityder mot patienter med psykisk ohälsa, detta i kombination med brist på tid och kunskap påverkar given vård negativt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever somatisk akutsjukvård.  Metod: Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Totalt inkluderas 17 artiklar till denna studies resultat, som granskades och analyserades utifrån en integrerad analys.  Resultat: Patienter med psykisk ohälsa är en sårbar grupp av människor som inom den somatiska akutsjukvården tenderar att bli nedvärderade, avfärdade, förnedrade, ignorerade eller dömda. Huvudfynd som identifierats är negativa attityder inom somatisk akutsjukvård, såväl på akutmottagning som inom prehospital vård. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatiska akutsjukvård, saknar etisk standard och akutvårdspersonalen går ifrån en humanistisk grundsyn. Några patienter har goda erfarenheter av den somatiska akutsjukvården, men en övervägande del utgörs av negativa upplevelser. Kunskapsluckor hos akutvårdspersonal identifierades, och samarbete mellan professioner har visat sig vara av stor vikt vid omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska akutsjukvården.  Slutsats: Akutvårdspersonalen har bristande kunskap och förståelse om patienter med psykisk ohälsa. Detta skapar negativa attityder och stigma mot dessa patienter. En humanistisk grundsyn ska utgöra grunden för den vård akutvårdspersonal ger, med ett personcentrerat förhållningssätt med den individuella patientens behov i fokus. Det krävs en förändring och den bör utgöras av utbildning, träning, samarbete mellan professioner och förändring i egen mental inställning. / Background: Mental illness is a major societal problem. Ten to fifteen percent of all those seeking the somatic emergency department are patients suffering from mental illness. Somatic emergency care often entails a complex and stressful environment and individuals suffering from mental illness are negatively affected by this environment. This environment also constitutes an obstacle for person-centred care and not least for these patients. Emergency care professionals have stigmatizing attitudes towards patients with mental illness, this in combination with lack of time and knowledge negatively affects given care. Aim: The purpose of the study was to shed light on how patients with mental illness experience somatic emergency care. Methods: The method used in this study was a literature review with a systematic search strategy. A total of 17 articles are included in the results of this study, which were reviewed and analyzed based on an integrated analysis. Results: Patients with mental illness are a vulnerable group of people who, in somatic emergency care, tend to be disparaged, dismissed, humiliated, ignored or judged. The main findings identified are negative attitudes in somatic emergency care, both in the emergency department and in prehospital care. Patients with mental illness who are cared for in somatic emergency care lack ethical standards and the emergency care staff departs from a humanistic ethos. Some patients have good experiences of somatic emergency care, but the majority consist of negative experiences. Knowledge gaps among emergency care professionals were identified, and collaboration between professions has proven to be of great importance in caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Conclusion: Emergency care professionals have a lack of knowledge and understanding about patients with mental illness. This creates negative attitudes and stigma towards these patients. A humanistic ethos should form the basis for the care provided by emergency care professionals, with a person-centred approach with the individual patient's needs in focus. A change is required and it should consist of, education, training, cooperation between professions and change in one's own mental attitude.