SAMMANFATTNING Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället. Studier visar att patienter med psykisk ohälsa har ökad risk att drabbas av somatisk komorbiditet jämfört med övriga populationen. Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället för personer med psykisk ohälsa och detta leder till att dessa patienter kan ha svårt att uppsöka somatisk hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att utforska hur patienter med psykisk ohälsa upplever att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna söktes efter i databaserna PsycINFO och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades med hjälp av Colaizzis fenomenologiska analysmetod. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Joyce Travelbees interaktionsteori användes som teoretisk referensram för litteraturöversikten.  Resultat: Sju teman identifierades som beskrev hur patienter med psykisk ohälsa upplevde att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård; bortprioritering av psykisk ohälsa, stigmatisering, strukturella hinder, personliga förutsättningar, bemötande, bristande kunskap och positiva erfarenheter.  Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa hade olika erfarenheter av att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Dessa erfarenheter var ofta negativa vilket gjorde att patienterna undvek att söka hjälp för sin somatiska hälsa. Stigmatisering och bristande kunskap om psykisk ohälsa hos vårdpersonal var två vanligt förekommande problem som de flesta deltagare hade varit med om. Mer utbildning om psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård samt till sjukvårdsstuderande behövs. / ABSTRACT Background: Mental health is a growing public health problem that effects both individuals and the society. Studies shows that patients with mental health problems have higher risk for physical comorbidity than the general population. While stigma is a major problem in society for patients with mental health problems this leads to difficulties when seeking somatic healthcare.  Aim: The aim was to explore how patients with mental illness experience seeking out and receiving treatment within somatic healthcare.  Method: Literature review based on 11 qualitative original articles. The studies has been searched for via the databases PsycINFO and PubMed. The studies were analyzed using Colaizzi's phenomenological method. Quality review of the articles were conducted with Statens beredning för medicinsk och social utvärderings review template. Joyce Travelbee's interaction theory was used as the theoretical framework for this literature review.  Result: Seven themes were identified which described how patients with mental illnesses experienced seeking and getting treatment within somatic healthcare; deprioritization of mental illness, stigmatization, structural barriers, personal conditions, treatment, lack of knowledge and positive experiences.  Conclusion: Patients with mental health problems have different experiences of seeking and getting treatment within somatic healthcare. Often these experiences were negative and led the patients to avoid seeking help for their somatic illnesses. Stigmatization and lack of knowledge about mental illness were two common problems that most participants have experienced. More education on psychiatric illness for healthcare professionals in somatic care and healthcare students is needed.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en komplex psykiatrisk sjukdom som inte endast drabbar individen utan även många i personens närhet. Tillståndet kännetecknas av en ohälsosam fokusering på kropp, vikt och mat. Det är ett påtagligt problem i samhället med ett stort mörkertal där många inte har tillgång till en korrekt behandling, vilket kan öka lidandet för personerna. Sjuksköterskans arbetsuppgift inkluderar att motverka ohälsa och lidande, vilket kräver större kompentens kring AN för att kunna vara ett stöd i individens väg tillbaka till en god hälsa. Det enda sättet att besitta kunskapen är att lyssna på patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter.  Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med anorexia nervosa från ett patientperspektiv.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 orginalartiklar, varav 13 är kvalitativa och 2 är kvantitativa. Artiklarna är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultatets artiklar analyserades och kategoriserades i tre huvudkategorier samt sju underkategorier.  Resultat: I huvudkategorin relationen till sjukdomen urskildes det att kontroll, inre konflikt, kroppsbild och återhämtningpåverkades av sjukdomen. I den andra huvudkategorin påverkan på identiteten kunde underkategorierna stigma och isolering urskiljas som bidragande faktorer till en påverkad självbild. I den sista huvudkategorin bli fri från sjukdomen identifierades vårdupplevelse vilket visade på hur processen till tillfrisknande upplevs.  Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt visade att individens tillvaro och identitet påverkades negativt på grund av AN. Individen är ansvarig att starta tillfriskningsprocessen, där sjukvårdens roll är att motivera, stötta och hjälpa längs en komplex och jobbig process. Ökad kunskap och förståelse kring individens upplevelser av AN, möjliggör att en holistisk vård kan ges som är bättre anpassad till att möta personens behov. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a complex psychiatric disorder that affects not only the individual but also many people closest to the person. The condition is characterized by an unhealthy focus on the body, weight and food. It is a significant problem in society with a large number of people that are living in the dark with the AN and never treated, where many do not have access to proper treatment, which can increase the suffering of the people. The nurse's task includes preventing ill health and suffering, which requires greater knowledge around AN in order to assist in restoring the individual's health. The only way to possess the knowledge is to listen to the patient's subjective experiences and experiences.   Aim: The purpose was to describe what it is like to live with anorexia nervosa from a patient perspective.  Method: This non-systematic literature review is based on 15 original articles, of which 13 are qualitative and 2 are quantitative. The articles are taken from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment basis. The article's articles were analyzed and categorized into three main categories and seven subcategories.  Results: In the main category the relationship to the disease, it was distinguished that control, internal conflict, body image and recovery were affected by the disease. In the second main category influence on identity, the subcategories of stigma and isolation could be distinguished as contributing factors to an affected self-image. In the last main category of being free from the disease, care experience was identified, which showed how the process of recovery is experienced.  Conclusions: The current literature review showed that the individual's existence and identity were negatively affected due to AN. The individual is responsible for starting the recovery process, where the role of healthcare is to motivate, support and help along a complex and difficult process. Greater knowledge and understanding of the individual's experiences of AN, enables holistic care to be provided that is better adapted to meet the individual's needs.

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom. Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna. Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök. / Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder. Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed. Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories. Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.

Background: Cancer is a leading cause of death. For this reason, cancer is commonly perceived as a potentially fatal disease that causes both current and future existential suffering. In recent years, research has revealed that patients' implementation of coping strategies has increased the manageability and control of cancer. Aim: The purpose of this study was to examine which coping strategies adult patients with malignant diseases/cancer use, and how their coping strategies affect their health. Method: A literature review was conducted. The articles were analyzed through a four-step model and based on four qualitative and four quantitative scientific articles in order to contribute to evidence-based knowledge. Two themes and seven subthemes were analysed in the result. Results: What emerged in the results showed that the patient's external resources as the environment was an important support, followed by internal resources as personal abilities where faith and hope were central components. Seven subthemes were identified consisted of seeking professional support, find support from social networks, self-destruction, maintain a positive attitude, self-efficacy, acceptance and turn to their faith. Patients experienced improved health during the disease progression when using coping strategies. Conclusion: Coping strategies improve the patient's health by managing the disease and suffering, which may be accomplished using the patient's internal and external resources for management. By assisting the patient in employing appropriate coping mechanisms, the nurse can promote a higher quality of life, reduce suffering, and promote health.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste hjärt- och kärlsjukdomen och orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att utveckla kranskärlssjukdom är till stor del modifierbara med läkemedel eller livsstilsförändringar. Sjukdomen kan yttra sig som angina, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Efter den akuta behandlingen krävs livslång behandling med sekundärpreventiva läkemedel. Målet är ökad livskvalitet, minskad progress av sjukdom och minskad mortalitet. Trots god evidens för läkemedelsbehandlingen visar flertal studier att följsamheten på lång sikt är dålig. Syftet med den litteraturstudien var att beskriva erfarenheter som kan påverka individers följsamhet till sekundärpreventiva läkemedel vid kranskärlssjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var allmän litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och 16 orginalartiklar inkluderades. Studierna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets högskolas mall och den kvalitativa datan analyserades med utgångspunkt i en tematisk analys. Det sammanvägda resultatet presenteras i temat Inre erfarenheter som kan påverka individens följsamhet till läkemedelsbehandling med underteman Tankar och attityder samt Anpassningsförmåga. Samt i temat Yttre erfarenheter som kan påverka individens följsamhet till läkemedelsbehandling med underteman Vårdrelationer och kunskap om sjukdom och läkemedel, Stödsystem samt Läkemedelsrelaterade hinder. En rädsla för att insjukna på nytt och önskan att hålla sig frisk stärkte följsamhet medan nedstämdhet kunde minska följsamhet. En anpassningsförmåga till att skapa rutiner i vardagen var viktig för följsamheten. En bra relationen till vårdgivare och närstående stärkte följsamhet. Upplevda biverkningar var negativt för följsamheten. Kunskap om sjukdom, riskfaktorer och läkemedel hade en inverkan och efterfrågades. Resultatet diskuteras gentemot personcentrad vård. Vår slutsats är att inre eller yttre erfarenheter kan påverka följsamheten positivt eller negativt. Sekundärpreventiv uppföljning med personcentrerat förhållningssätt kan leda till att erfarenheter som påverkar följsamheten till läkemedel uppmärksammas. Därmed ges en möjlighet att arbeta aktivt med dessa för att förbättra följsamhet till läkemedelsbehandling. / Coronary heart disease is the most common form of cardiovascular disease and is caused by atherosclerosis in the coronary arteries of the heart. Risk factors for developing coronary heart disease are in greater part modifiable with medication or lifestyle changes. The disease can manifest itself as angina, myocardial infarction and heart failure. After the acute treatment phase lifelong treatment with secondary preventive medication is required. The goal is increased quality of life, reduced progression of disease and reduced mortality. Despite good evidence for medication treatment, several studies show that long-term adherence is poor. The aim of this literature review was to describe experiences that can influence individuals' adherence to secondary preventive medication for coronary heart disease. The method used to adress the aim was a general literature review with a systematic search strategy. 16 original research articles were included. The studies were critically appraised according to Sophiahemmet University's template and the qualitative data was analyzed based on a thematic analysis. The result is presented through the theme Inner experiences that can affect the individual's adherence to medication treatment with the subthemes Thoughts and attitudes and Adaptability. As well as the theme External experiences that can affect the individual's adherence to drug treatment with the subthemes Relationships with caregivers and knowledge of illness and medication, Support systems and Medication-related obstacles. A fear of recurrent illness and the desire to stay healthy strengthened adherence, while depression could decrease adherence. An ability to adapt to creating routines in everyday life was important for adherence. A good relationship with caregivers and relatives strengthened adherence. Perceived side effects were negative for adherence. Knowledge of disease, risk factors and medication had an impact and was requested. The result is discussed in relation to personcentered care. Our conclusion is that different inner or external experiences can affect adherence positively or negatively. Secondary preventive follow-up with a person-centred approach can lead to experiences that affect adherence to medication being noticed. This favours an opportunity to work actively with them to improve adherence to medication treatment.

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare. Ett ökat behov av vård relaterat till detta ses både i Sverige och globalt. Även andelen larmsamtal relaterade till psykisk ohälsa ökar. Patienter som lider av psykisk ohälsa omhändertas ofta i ambulanssjukvården och på den somatiska akutmottagningen. Vårdpersonal anser sig ha bristande kunskap vilket skapar en osäkerhet i att möta dessa patienter. Även förutfattande meningar om psykisk ohälsa påverkar bemötandet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till en god vård på lika villkor. Hur vårdpersonalen möter dessa patienter har stor betydelse för patientens inställning till vård och hur den fortsatta vården utformas. Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen i akutvårdskedjan. En litteraturöversikt med systematisk metod och kvalitativ ansats. Innehållsanalys utfördes. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Fjorton artiklar hade kvalitativ studiedesign och en hade mixad studiedesign. Ur analysen framstod två kategorier; kommunikationens betydelse för vårdandet och bemötandet samt värdet av ett vårdande förhållningssätt. Vardera kategorin innehåller underkategorier; kommunikationen och informationens vårdande effekter, bristfällig kommunikation och information, positiva erfarenheter av ett empatiskt bemötande, bristande kunskap och stress hos vårdpersonalen samt upplevelsen av att bli stigmatiserad. Genom kommunikation kan vårdpersonalen bidra till känslan av trygghet och tillit, och att vara sedd. Har vårdpersonalen ett vänligt och respektfullt bemötande bidrar det till känslan av att vara omhändertagen. Ett sämre bemötande skapar känsla av att vara dömd på grund av den psykiska ohälsan och att patienten har sig själv att skylla. Patienternas upplevelse av bemötandet i den akutvårdskedjan var både vårdande och icke vårdande. Ett vårdande bemötande bidrar det till att känna hopp och tilltro till framtiden. Möts patienten däremot av stigmatiserande attityder från vårdpersonalen kan det leda till att patienten i framtiden drar sig för att söka akutsjukvård. Resultatet i litteraturöversikten bidrar till att skapa en medvetenhet hos vårdpersonalen angående betydelsen av ett vårdande bemötande. / Mental illness is becoming increasingly common. An increased need for care related to this is seen both in Sweden and globally. The proportion of emergency calls related to mental illness is also increasing. Patients suffering from mental illness are often cared for in the ambulance service and in the somatic emergency department. Healthcare staff consider themselves to have a lack of knowledge, which creates uncertainty in meeting these patients. Preconceived notions about mental illness also affect the treatment. According to the National Health and Medical Care Act, people have the right to good care on equal terms. How the healthcare staff meet these patients has great significance for the patient's attitude to care and how the continued care is designed. The aim was to describe how patients with mental illness experienced the treatment from the healthcare staff in the emergency care chain. A literature review with systematic method and qualitative approach. Content analysis was performed. A total of 15 scientific articles were included. Fourteen articles had a qualitative design and one had a mixed design. Two categories emerged from the analysis; the importance of communication for care and treatment and the value of a caring approach. Each category contains subcategories; the caring effects of communication and information, inadequate communication and information, positive experiences of empathetic treatment, lack of knowledge and stress on the part of the staff and the experience of being stigmatized. Through communication, the healthcare staff can contribute to the feeling of security and trust, and to be seen. If the care staff are friendly and respectful, it contributes to the feeling of being cared for. Poorer treatment creates a feeling of being judged because of the mental illness and that the patient has himself to blame. The patients' experience of the treatment in the emergency care chain was both caring and non-caring. A caring approach contributes to feeling hope and confidence in the future. If, on the other hand, the patient is met with stigmatizing attitudes from the healthcare staff, it may lead to the patient being reluctant to seek emergency medical care in the future. The result in the literature review contributes to creating an awareness among the nursing staff regarding the importance of caring treatment.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste typen av cancer i världen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer är en stor omställning i livet. Bra kontakt med omvårdnadspersonalen är viktigt för behandlingen och återhämtningen. Kvinnors upplevelser finns beskrivet i forskning och behöver sammanställas för att ge en överblick på kunskapsläget. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer, synen på omvårdnad och genomgå kirurgisk behandling.  Metod: Studien baserades på åtta studier som har genomförts med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av Olsson och Sörensens (2011) granskningstabell för att därefter analyseras med hjälp av Hsieh och Shannons (2005) analysmodell. Resultat: Resultatet kategoriserades i tre huvudteman: nyuppkomna känslor, kommunikation från omvårdnadspersonal och relationen med omvårdnadspersonalen med sammanlagt sex subteman. Kvinnorna som gjort kirurgisk behandling vid bröstcancer önskade stöd från omvårdnadspersonalen, förbättrad kommunikation och individanpassad information om operationen och vad som kommer hända sen. Konklusion: För att kunna ge kvinnorna bästa möjliga omvårdnad behöver omvårdnadspersonalen ha ett mer personcentrerat tankesätt med fokus på stöd och kommunikation samt ge individanpassad information. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women all over the world. To be diagnosed with breast cancer is a big challenge. Good contact with healthcare professionals is important for treatment and recovery. The experience of women is described in research and need to be compiled to provide an overview of the state of knowledge  Aim: The purpose of this literature study was to examine women's experiences of suffering from breast cancer, their view of nursing care and undergoing surgical treatment. Methods: A qualitative method was used based on eight scientific articles reviewed with Olsson and Sörensen’s (2011) review table. The analysis process was inspired of Hsieh and Shannon’s (2005) analysis form. Results: The results were categorized into three main themes: new emotions, communication with nursing staff, and the relationship with nursing staff, altogether with six sub-themes. Women who have gone through surgical treatment due to breast cancer wanted support from the nursing staff, improved communication, personalized information about the surgery and what will happen post surgery. Conclusion: To be able to provide women with the best possible care, the nursing staff need to have a more person-centered mindset with a focus on support and communication and provide individualized information.

Bakgrund: Kolorektal cancer är en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna ivärlden. Det är viktigt att sjukdomen upptäckas och behandlas i god tid för attundvika metastasering i andra delar av kroppen och minska dödligheten. För attupptäcka kolorektal cancer finns olika diagnostiska metoder, inklusive DT-kolografi,koloskopi, dubbelkontrast bariumlavemang och sigmoidoskopi. Syftet: Syftet var att undersöka patienters upplevelser vid DT-kolografi jämfört medandra tarmundersökningsmetoder. Metod: Pubmed och Cinahl användes för att söka artiklar. Åtta kvantitativa artiklaruppfyllde kriterierna för inkludering och granskades med hjälp av Olsson ochSörensens mall. Data analyserades med Popenoes metod för dataanalys i allmännalitteraturöversikt. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudområden bestående av obehag, smärta,oro/ångest och patientpreferens. Dessa områden jämfördes mellan DT-kolografi ochandra undersökningsmetoder. Resultaten visade variation angående obehag och oro,men färre patienter rapporterade smärta under DT-kolografi och patienternaföredrog DT-kolografi jämfört med andra tarmundersökningsmetoder. Konklusion: Sammanställning av resultaten visar att alla tarmundersökningar,oavsett undersökningsform, var fysisk krävande till någon grad, vilket betonarbehovet att minska negativa upplevelser genom förmedling av information, ha godkommunikation, och att arbeta personcentrerat. / Background: Colorectal cancer is one of the most common and deadly cancers inthe world. It is crucial that the disease is detected and treated early to preventmetastasis to other parts of the body and reduce mortality. Various diagnosticmethods are available to detect colorectal cancer, including CT colonography,colonoscopy, double-contrast barium enema, and sigmoidoscopy. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experiences with CTcolonography compared to other methods of lower gastrointestinal examination. Methods: The Pubmed and Cinahl databases were searched for articles. Eightquantitative articles met the criteria for inclusion and were critically appraised usingOlsson and Sörensen’s template. Data were analyzed using Popenoe's method fordata analysis in general literature reviews. Results: The results were divided into four main areas consisting of discomfort,pain, anxiety, and patient preference. Patient experience was compared between CTcolonography and other examination methods. The results revealed variation indiscomfort and anxiety, but fewer patients reported pain during CT colonography,and patients preferred CT colonography compared with other lower gastrointestinalexamination methods. Conclusion: A summary of the results indicates that all gastrointestinalexaminations are physically demanding to varying degrees, emphasizing the need toalleviate negative experiences through information provision, effectivecommunication and adopting a person-centered approach.

Introduktion: Den psykiatriska vården har förändrats över tid med olika idéer för vad som är bäst för patienten. Dessa patienter har vårdats, och fortsätter att vårdas, i olika vårdformer och på olika instanser. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara trygg, meningsfull, främja patientens återhämtning och minska behovet av tvångsåtgärder. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård ansvarar för patientens vårdmiljö. Därmed är det av intresse att undersöka patienters upplevelser av vårdmiljön och vilka aspekter som har betydelse för deras återhämtning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur patienter inom psykiatrisk heldygnsvård upplever aspekter i vårdmiljön som har betydelse för återhämtning. Metod: Litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar, som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet uppstod tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var Den fysiska vårdmiljön, Vårdpersonal och medpatienter som en del av den psykosociala vårdmiljön och Struktur och rutiner i vårdmiljön. Resultatet påvisar att patienternas upplevelser är överhängande negativa men positiva aspekter går att finna, båda dessa aspekter påverkar återhämtningsprocessen. Slutsats: Patienternas upplevelse av aspekter i vårdmiljön som har betydelse för deras återhämtning verkar vara multifaktoriell, både på ett psykosocialt, strukturellt och ett fysiskt plan. Patienterna är i behov av stimulerande aktiviteter, meningsfulla relationer, en hemlik inredning med naturinslag, en trygg omgivning och tydlighet kring rutiner och regler. Ett viktigt fynd som har uppkommit är vårdpersonalens betydelse. Det synes som att vårdpersonalens agerande har en betydande roll i patientens upplevelse av vårdmiljön och i patientens återhämtningsprocess. / Introduction: Psychiatric care has evolved over time with varying ideas on what's best for the patient. These patients have been, and continue to be, treated in different forms and at various facilities. Psychiatric inpatient care should be safe, meaningful, promote patient recovery, and reduce the need for coercive measures. Psychiatric specialist nurses are responsible for the patient's care environment. Therefore, it is of interest to investigate patients' experiences of the care environment and which aspects are important for their recovery. Aim: The purpose of the essay is to describe how patients in psychiatric health facility care experience aspects of the care environment that are important for recovery. Method: A literature review based on 16 original articles, analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: In the result, three main categories and six subcategories emerged. The main categories were The physical care environment, Care staff and fellow patients as part of the psychosocial care environment and Structure and routines in the care environment. The results show that the patients' experiences are overwhelmingly negative, but positive aspects can be found, both of these aspects affect the recovery process. Conclusion: The patients' experience of aspects of the care environment that are important for their recovery appears to be multifactorial, both on a psychosocial, structural and physical level. The patients need stimulating activities, meaningful relationships, a homelike interior with elements of nature, a safe environment and clarity around routines and rules. An important finding that has emerged is the importance of the healthcare staff. It seems that the care staff's actions have a significant role in the patient's experience of the care environment and in the patient's recovery process.

Bakgrund Palliativ vård är en vårdform som ska lindra lidande och förbättra livskvalitén hos patienter och anhöriga när sjukdom inte längre går att bota och livet går mot sitt slut. Palliativ vård utgår från ett helhetsperspektiv (holism). Det finns en ojämlikhet i tillgänglighet till palliativ vård globalt, då endast en liten andel av de med palliativa vårdbehov får detta tillgodosett. Det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet. Studier visar på bristfällig forskning av patienters upplevelser av denna vårdform. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes i tre databaser; PubMed, CINAHL Complete och Nursing & Allied Health Premium. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ data valdes ut och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet visade att hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov för att öka välbefinnande och även öka möjlighet till närhet till anhöriga. Hemmet bidrog till normalitet och oberoende trots svår sjukdom. Det framkom att vården i hemmet kunde upplevas både trygg och otrygg beroende på hur vården var organiserad. Patienterna hade en oro för att svårbehandlade symtom skulle uppstå i hemmet eller att de skulle vara en börda för anhöriga. Det var viktigt för patienterna att ha en god relation till hälso- och sjukvårdpersonalen. Det framkom att patienters emotionella behov blev otillräckligt bemötta. Slutsats Hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov. När vårdpersonalen samordnar vården och har ett gott bemötande ökar patienters trygghet och välbefinnande. Alla patienter bör få tillgång till palliativ vård av god kvalitet vid livets slut. Mer forskning behövs som belyser patientperspektivet inom denna kontext. / Background Palliative care is a form of care that is supposed to ease suffering and enhance patients and relatives’ quality of life during terminal illness at the end of life. There is an inequality in access to palliative care worldwide, since only a few of those in need receive it. It´s becoming more and more common with palliative home care. Studies show that there is a lack of knowledge about patients experience of this form of care. Aim The aim of the literature review was to explore patients’ perspective of palliative home-based care. Methods A literature review with a systematic approach were performed in three databases: PubMed,CINAHL Complete and Nursing & Allied Health Premium. Fifteen scientific articles of qualitative data were selected and analysed through three steps based on Thomas and Hardens thematic synthesis. Results The result showed that the patient´s home is an important place for terminally ill patients since it enhanced their wellbeing their ability to be close to relatives. Being at home also gave a sense of normality and independence despite severe illness. Home-based palliative care could be perceived as both safe but also unsafe depending on how well the care was organized. Patient´s worried that intractable symptoms would occur in their home or that they would be perceived as a burden to their relatives. It was important for patient´s to establish a good relationship with the healthcare professionals. Sometimes the patient´s emotional needs were insufficient met. Conclusions The patients home seem to be an important place for patients with palliative needs. When the health care staff coordinates care and have a friendly reception it increases the patients’ security and well-being. All patients should have access to palliative care of good quality at the end of life. More research reflecting the patient’s perspective in this context is needed.