Bakgrund: Inom palliativ vård är målet att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar, patienter som är nära livets slut, och när patient och närstående är i behov av fysiskt, socialt, existentiellt och psykiskt stöd. Palliativ vård utformas enligt fyra hörnstenar: samarbete, symptomlindring, relation och kommunikation samt närståendestöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av vård vid livets slutskede. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med databaserna PubMed och Cinahl Complete. I arbetet användes kvalitativa studier och en studie med grundad teori. Sökorden var: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. Data analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom följande teman: vårdrelation, kommunikation och samtal, självständighet kontra beroende, samhörighet eller ensamhet och hopp kontra hopplöshet. Patienternas tankar och upplevelser av interaktion och kommunikation med vårdgivarna var betydelsefulla vilket framkom i dessa teman. Deltagarna beskrev även hur delaktighet i vården påverkade deras autonomi. Sammanfattning: Inom vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan gav patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin vård, vilket ledde till att deras autonomi bevarades. En god vårdrelation, med en kontinuerlig kommunikation var viktigt för att göra patientens vårdupplevelse så bra som möjligt. / Background: Within palliative care the goal is to ease suffering and promote quality of life to patients living with terminal illness which increase the need for physical, social, existential and psychical comfort. Palliative care involves four main pilers, cooperation, symptom relief, relation and communication and relative's support. Aim: The aim of this literature review was to explore patient's experiences of end-of life care. Method: The method was a literature review with the databases Pubmed and Cinahl Complete. Both qualitative studies and one grounded theory study were used. The search word included: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. The analysis was constructed according to Friberg's four analysis steps. Results: In the results the following themes were found: interactions with caregivers, communication and conversations, independence versus dependence, affinity or loneliness and hopelessness versus hop. The patients' thoughts and experiences of interaction and communication with the caregivers were meaningful, which was shown in the results. The participants also explained how participation in their care affected their autonomy. Summary: At end of life it was important that the nurse gave the patients opportunity to be involved in their care, which led to the patient maintaining autonomy. A good interaction between the caregiver and the patient, as well as a continuous communication, were important parts for patient's experiences of good end of life care.

Bakgrund: Hjärtat är en stark symbol för människor. Den medicintekniska utvecklingen har förändrat människors livsvillkor och sjuksköterskans arbete. Den tekniska utvecklingen speglar ett behov personcentrerad vård. Detta har väckt ett intresse för hjärttransplantationspatienters upplevelser. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med åtta artiklar. Datainsamlingen genomfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Resultatet analyserade med Fribergs analysmetod. Resultat: Utifrån resultatet framträdde fyra teman: Medicinsk påverkan,sociala relationer, känslomässiga prövningar och en andra chans. Sammanfattning: Litteraturöversikten gav en inblick i hjärttransplantationspatienternas upplevelser efter transplantationen. Dessa handlade om upplevelser av medicinbiverkningar, förändringar i sociala relationer, utmaningar i känsloliv och deras upplevelser efter att ha fått en andra chans på livet. / Background: The heart is a powerful symbol for humans. The technological advancements in medicine have changed people's living conditions and the work of nurses. The technological development reflects a need for person-centered care. This has generated an interest in the experiences of heart transplantation patients. Aim: To describe patients experiences after a heart transplantation. Method: A literature review was conducted utilizing eight articles. Data collection was performed on the CINAHL and PubMed databases. The results were analyzed using Friberg's analysis method. Results: Based on the results, four themes emerged: Medical impact, social relationships, emotional trials, and a second chance. Summary: The literature review provided insight into the experiences of hearttransplant patients post-transplantation. These experiences included encountering medication side effects, changes in social relationships, emotional challenges, and reflections on their experiences after being given a second chance at life.

Bakgrund Kronisk smärta är ett vanligt förekommande tillstånd och leder till lidande hos individen och kostnader för samhället. Det är vanligare med kronisk smärta bland kvinnor än bland män. Kvinnor och mäns hälsa påverkas på liknande sätt av biologiska och genusrelaterade faktorer, men kvinnors hälsa är särskilt utsatt då kvinnor runt om i världen blir diskriminerade på grund av sociokulturella faktorer. Hälsa och välbefinnande kan även påverkas av hur man blir bemött i hälso- och sjukvården, då bemötandet kan ses som en viktig del för vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt användes, där 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats studerades. Datainsamlingen gjordes i PubMed och CINAHL med relevanta sökord för studiens syfte. Kvalitetsgranskning av valda artiklar har gjorts med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier; Upplevelser av bristfälligt bemötande och Upplevelser av tillmötesgående bemötande. Upplevelser av att bli misstrodd eller att inte bli tagen på allvar, att smärta normaliseras och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsbrist bidrog till upplevelser av bristfälligt bemötande, medan upplevelser av att bli lyssnad på, förstådd och inkluderad präglade de det tillmötesgående bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Upplevelser av ett bristande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal hindrar främjandet av hälsa och välbefinnande för kvinnor med kronisk smärta. Upplevelsen av tillmötesgående bemötande bidrar till en positiv upplevelse och grundas i personcentrering med ett holistiskt perspektiv på individen och delat beslutsfattande. Denna kunskap bidrar till en ökad insikt för sjuksköterskor om vad som påverkar en negativ-, respektive positiv upplevelse i bemötandet samt bidrar till att främja hälsan samt öka välbefinnandet och självkänslan hos kvinnor med kronisk smärta. / Background  Chronic pain is a common condition and leads to suffering for individuals with additional costs to society. Chronic pain is more common among women than men. Women's and men's health are similarly affected by biological and gender-related factors, but women's health is particularly vulnerable. In a global context women’s health is affected by discrimination based on socio-cultural factors. Health and well-being can also be affected by how one is treated by healthcare professionals, as the treatment can be seen as an essential part of caregiving. Aim The aim was to describe how women living with chronic pain experience treatment from healthcare professionals. Method A non-systematic literature review was carried out, where 17 scientific articles with a qualitative approach were studied. The data collection was done in PubMed and CINAHL with relevant keywords for the study. Quality review of selected articles has been done with the help of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results In the result, two main categories were identified; Experiences of inadequate treatment and Experiences of accommodating treatment. Experiences of not being believed or taken seriously, of pain being normalized and the healthcare staff's lack of knowledge contributed to the experience of inadequate treatment, while experiences of being listened to, understood, and included marked the positive experiences of accommodating treatment. Conclusions Perceptions of mistreatment by healthcare professionals impeded the promotion of health and well-being for women with chronic pain. Person-centredness with a holistic approach and shared decision-making were identified as being parts of the accommodating treatment experience. Having knowledge and understanding about this issue contributes to an increased insight for nurses about what influences a negative and positive experience in the treatment and contributes to promoting the health, well-being, and self-esteem of women with chronic pain.

Antalet operationer i Sverige ökar, många är operationer av mag- och tarmkanalen. Brister rapporteras i behandlingen av smärta efter operationen, vilket kan leda till kroniska komplikationer för patienten. Smärtlindring främjar mobilisering och minskar komplikationer, det är en av sjuksköterskans främsta uppgifter att lindra lidande. Det är viktigt att vården tillgodoser patienternas behov av smärtlindring för att minska risken för komplikationer samt främja hållbar utveckling genom att nyttja vårdens resurser rätt. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi. Vald metod är allmän litteraturöversikt där främst kvalitativa artiklar används. Data samlas in från olika databaser för att finna kvalitativa studier. Datainsamlingen resulterar i relevanta artiklar med mixad metod av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Litteraturstudiens resultat baseras på data från de 11 utvalda artiklar som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att patientens upplevelse i samband med postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi kan beskrivas genom sårbarheten när människan blir patient, där vårdrelationen har betydelse för smärtupplevelsen samt vikten av att känna delaktighet för att kunna påverka hur den postoperativa smärtan hanteras. Vidare framkommer att patienters upplevelser av postoperativ smärta präglas av faktorer såsom känslan av att vara till besvär, vikten av engagemang från sjuksköterskorna samt vilken information som ges under vårdtiden. Studien visar vikten av förtroende och god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsatsen som kan dras är vikten av att patienten känner sig sedd utifrån sin livsvärld, även då patientens primära omvårdnadsbehov endast är smärthantering. / The number of surgeries in Sweden is increasing, with many of them being surgeries of the gastrointestinal tract. There are reported deficiencies in the treatment of pain after surgery, which can lead to chronic complications for the patient. Pain management is important for promoting mobilization and reducing complications, and it is one of the nurse's main tasks to alleviate suffering. It is important for healthcare to meet patients' needs for pain relief to reduce the risk of complications and promote sustainable development by utilizing healthcare resources correctly. The purpose of the study is to highlight patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery. The chosen method is a general literature review, primarily utilizing qualitative articles. Data is collected from various databases to find qualitative studies. The data collection results in relevant articles using a mixed method approach of both qualitative and quantitative method. The results of the literature review are based on data from the 11 selected and analyzed articles. The results show that patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery can be described through the vulnerability of becoming a patient, where the patient-care relationship is significant for the pain experience. The importance of feeling involved in influencing the management of postoperative pain is emphasized. Furthermore, patients' experiences of postoperative pain are influenced by factors such as feeling burdensome, the importance of engagement from nurses, and the information provided during care regarding the significance of pain relief and how different pain management methods work. The study highlights the importance of trust and good communication between nurses and patients. The conclusion that can be drawn is the importance of patients feeling seen from their life-world, even when their primary nursing need is pain management.

Bakgrund Endometrios är ett kroniskt sjukdomstillstånd som kan ge diffusa symtom som exempelvis svår menstruationssmärta, smärta vid samlag, fatigue och nedsatt fertilitet. Att leva med endometrios kan påverka individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande i olika grad. För att främja hälsan hos patienter med endometrios och lindra deras lidande har sjuksköterskan en central roll i att erbjuda en trygg och god omvårdnad. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan har insikt i patientens perspektiv. Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdrelationer vid endometrios. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Från databaserna PubMed och CINAHL inhämtades artiklar med hjälp av flera olika kombinationer av sökord. En kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar har genomförts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga artiklarna analyserades och sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier; betydelsen av att få känna sig delaktig i vårdrelationen samt att få sina behov tillgodosedda. Resultatet belyser att patienter med endometrios upplever brister i sina vårdrelationer och en avsaknad av ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade värdefulla insikter i hur patienter med endometrios kan gynnas av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdrelationen. Sammanställningen identifierade att patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonal har bristande kunskap om endometrios, ger otillräcklig information och i många fall normaliserar deras symtom. Resultatet pekar på behovet av en förbättring inom endometriosvården. Ökad kunskap och förståelse för patientens upplevelse av vårdrelationen kan bidra till ökat välbefinnande. / Background Endometriosis is a chronic medical condition that can cause diffuse symptoms such as severe menstrual pain, pain during intercourse, fatigue and reduced fertility. Living with endometriosis can affect the individual’s physical, psychological, social, and existential wellbeing to varying degrees. To promote the health of patients with endometriosis and alleviate their suffering, the nurse has a central role by offering safe and good care. A prerequisite for this is that the nurse has insight into the patient’s perspective. Aim The aim of this study was to describe patients with endometriosis and their experience of patient-healthcare professional relationships. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles with qualitative,quantitative and mixed methods. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms. A quality review of included articles has been carried out based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the scientific articles were analyzed and compiled with an integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories; the importance of feeling involved in the patient-healthcare professional relationship and having one's needs met. The result highlight that patients with endometriosis experience shortcomings in their patient-healthcare professional relationships and a lack of a person-centered approach. Conclusions This literature review showed valuable insights into how patients with endometriosis can benefit from a person-centered approach in the patient-healthcare professional relationship.The compilation identified that patients feel that healthcare professionals have a lack of knowledge about endometriosis, provide insufficient information and, in many cases,normalize their symptoms. The result points to the need for an improvement in endometriosis care. Increased knowledge and understanding of the patient’s experience of the patient-healthcare professional relationship can contribute to increased well-being.

Bakgrund: I Sverige besöker cirka 1,6 miljoner personer 19 år eller äldre årligen akutmottagningar. En stor andel av klagomålen inom hälso-och sjukvård baseras på bemötandet där dåligt bemötande är förenligt med sämre patientsäkerhet, mer resurskrävande vård och sjukare patienter. Ett gott bemötande ger däremot bemötande ett förbättrat vårdresultat och minskar utbrändhet bland personal. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har en deskriptiv design. Tolv kvalitativa originalartiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier framträdde ur innehållsanalysen. Medmänsklighet, att mötas som människa trots den medicinska kontexten. Respekt, var en vital aspekt i upplevelsen av bemötandet. Information, utgjorde en central del i både upplevelsen av bemötandet och av sin situation. Stress, personalens stress hade en betydande effekt på patienterna och deras upplevelse. Slutsats: Patienterna uttryckte vissa gemensamma behov som att behandlas som människor med empati och medkänsla, att bli respekterade och inte bli dömda av personalen, att få begriplig och frekvent information och att personalens stress inte inverkar negativt på bemötandet. De beskrev specifika positiva effekter när behoven tillgodosågs och specifika negativa effekter när behoven inte tillgodosågs. Sammantaget blev patienterna kraftigt påverkade psykiskt och emotionellt utifrån upplevelserna av dessa huvudpunkter i det bemötandet de fått på akutmottagningen. / Background: In Sweden, approximately 1.6 million people aged 19 or older visit emergency departments annually. A large proportion of complaints in health care are based on experience of treatment, where poor treatment is associated with poorer patient safety, more resource-intensive care and more ill patients. Good treatment, on the other hand, improves care outcomes and reduces staff burnout. Aim: The aim of this study was to investigate patients' experiences of the care staff's treatment in the emergency department. Method: The study is a literature review with a qualitative approach and has a descriptive design. Twelve original qualitative articles were retrieved from PubMed and CINAHL. These were quality reviewed for bias with a template, then analyzed with qualitative content analysis. Results: Four categories emerged from the content analysis. Compassion, being met as a human being despite the medical context. Respect, was a vital aspect in the experience of treatment. Information, was a central part of both the experience of treatment and of their situation. Stress, staff stress had a significant effect on patients and their experience.  Conclusion: Patients expressed some common needs such as to be treated as human beings with empathy and compassion, to be respected and not judged by staff, to receive understandable and frequent information, and that staff stress does not negatively impact treatment. They described specific positive effects when needs were met and specific negative effects when needs were not met. In summary, patients were greatly affected psychologically and emotionally based on their experiences of these key aspects of the treatment they received in the emergency department.

Bakgrund: Transition kan beskrivas som övergången från en fas, tillstånd eller status i livet till ett annat. Transition mellan barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård är en viktig hälsofråga, där patienters upplevelser är sparsamt belysta. Tidigare studier har framhållit behovet av att utveckla övergångsprocessen och att då utgå från ett personcentrerat perspektiv med förståelse för ungdomarnas förutsättningar. Syftet: Syftet med studien var att utforska unga vuxnas upplevelser av transitionsprocessen från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna. Metod: Åtta unga vuxna som gjort övergången till vuxenpsykiatrisk vård för mellan ett och fem år sedan intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Att bli sedd och bekräftad är grund för delaktighet och att känna sig värdefull, att övergången kan visa sig vara en ny möjlighet och att sammanhållet stöd behövs för tillgång till god och jämlik vård. Studien bekräftar tidigare forskning, som beskriver transitionen som en period där behov av stöd från vården och närstående kan vara avgörande. Samtidigt framkommer upplevelsen av övergången som en möjlighet att växa som människa. Kritiska punkter som kan associeras med positiva och negativa utfall i transitionsprocessen går att urskilja, vilket ligger i linje med studiens utgångspunkt i transition som omvårdnadsteori. Slutsats: Transitionen från barnpsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna är ett område där samskapande perspektiv och personcentrerad vård har potential att minska hälsorisker och främja personlig utveckling och återhämtning. Genom att utforska upplevelsen för unga vuxna som genomgått denna transition inom den psykiatriska vården kan studien bidra till ökad kunskap om processens möjligheter och hinder. / Background: Transition can be described as a change from a phase, state or status in life to another. Transition between child and adolescent psychiatric care and adult psychiatric care is an important health issue, where patients' experiences are sparsely highlighted. Previous studies have emphasized the needs of developing the transition process, starting from a person-centered perspective with an understanding of young people's conditions. Aim: The aim was to explore young adults' experiences of the transition process from child and youth psychiatric care to specialist psychiatric care for adults. Method: Eight young adults who made the transition to adult psychiatric care one to five years ago were interviewed using a semi-structured interview. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis generated three categories: that being seen and validated is the basis for participation and feeling valuable, that the transition may turn out to be a new opportunity and that cohesive support is needed to gain access to good and equitable care. The study confirms previous research that describes the transition as a period where support from care providers and relatives can be crucial. At the same time, the experience of the transition emerges as an opportunity for personal growth. Critical points that can be associated with positive and negative outcomes in the transition process can be distinguished, which is in line with the study's starting point in transition as a nursing theory. Conclusion: The transition to specialized psychiatric care for adults is an area where co-creative perspectives and person-centered care have the potential to reduce health risks and promote personal development and recovery. By exploring the experience of young adults who undergone this transition, the study can contribute to increased knowledge of opportunities and obstacles during the process.

Bakgrund Ätstörningar är ett växande samhällsproblem och kan förekomma hos en person oavsett kroppsvikt, könsidentitet eller etnicitet. Fördomar om hur en stereotypisk person med ätstörning ser ut och beter sig förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Personer med ätstörningar förekommer såväl i primärvården som i den specialiserade ätstörningsvården. Eftersom ätstörningar orsakar ett psykiskt och somatiskt hot mot personens hälsa behöver sjuksköterskan inom alla vårdkontexter ha kunskap och förståelse om personens upplevelse av situationen.  Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att erhålla vård vid ätstörningar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades artiklarna från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet.  Resultat Det sammanställda resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Upplevelser av ett viktfokus, Behovet av att bli tagen på allvar samt Vårdrelationens betydelse. Resultatet indikerar att oavsett ätstörningsdiagnos upplevs ätstörningsvården ofta exkluderande. Därtill är det viktigt att bli bekräftad i sin sjukdom och att utveckla en medmänsklig vårdrelation. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att när ätstörningsvården upplevs inkluderande och anpassar vården efter personen finns goda möjligheter att erhålla ett positivt behandlingsresultat. Med ökad kunskap och förståelse om ätstörningar kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsansvar bemöta önskemålet om att ätstörningsvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. / Background Eating disorders are a growing problem in society and can occur in persons regardless of body weight, gender identity, or ethnicity. Stereotypes about how a person with an eating disorder looks and behaves exist both within society and within the healthcare system. People with eating disorders can seek care and support in both primary health-care settings and specialized eating disorder services. Since eating disorders pose a psychological and somatic threat to a person’s health, nurses in all areas of care need to have knowledge and understanding of the person’s situation.  Aim The aim of this literature review is to describe the person’s experience of receiving care for eating disorders.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using various combinations of keywords. A quality assessment of the articles was conducted based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis approach was used to compile the results. Results The compiled results were presented under three main categories: Experiences of a weight focus, The need to be taken seriously, and Significance of the healthcare relationship. The results indicate that regardless of the eating disorder diagnosis, the eating disorder care is often experienced as excluding. Additionally, it is important for the person to get the illness confirmed and to develop a compassionate patient-caregiver relationship.  Conclusions This literature review showed that when eating disorder care is experienced as inclusive and tailored to the person, there are good opportunities to achieve a positive treatment outcome. With increased knowledge and understanding about eating disorders, nurses through their nursing responsibilities can meet the desire for eating disorder care to be based on a holistic perspective.

Introduktion: Sjukhusens akutmottagningar präglas av överbeläggning, hög arbetsbelastning och stress vilket ställer stora krav på sjuksköterskans kompetens. Majoriteten av de klagomål som lämnas efter kontakt med hälso- och sjukvården handlar om bristande kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans bemötande är en viktig faktor gällande patienters upplevelse av kontakten med sjukvården. För att möjliggöra ett personcentrerat förhållningssätt i vården är det således av intresse att få kunskap om patienternas positiva såväl som negativa erfarenheter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet på akutmottagningar. Metod: Studien har en deskriptiv design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Litteraturöversikten baserades på tolv kvalitativa artiklar. Studien utgår ifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori som teoretisk referensram.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra huvudkategorier: vikten av kommunikation mellan patient och vårdpersonal, vikten av information, vikten av delaktighet och vårdpersonalens agerande samt totalt åtta subkategorier. Både positiva och negativa upplevelser identifierades inom samtliga huvudkategorier.  Slutsats: Resultatet visade att kommunikation, information, delaktighet och personalens agerande var viktiga faktorer som alla påverkade upplevelsen av bemötandet på akutmottagningen. De positiva upplevelserna visade på vikten av ett gott bemötande. Trots det upplevde många patienter stora brister i bemötandet. En utveckling skulle således behöva ske inom samtliga områden på akutmottagningen för att förbättra patienters upplevelse av bemötandet.  Sökord: Kommunikation, information, delaktighet, akutmottagning och patientupplevelse / Introduction: Hospital emergency departments are characterized by overcrowding, a high workload and stress, which places great demands on the nurse's competence. A majority of complaints made after contact with healthcare relate to a lack of communication and patient participation. The nurse's reception is an important factor in patients' experience of contact with healthcare. To enable a person-centered approach in healthcare, it is critical to gain knowledge about positive and negative aspects of patients' experiences. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of encounters at emergency departments.  Method: The study has a descriptive qualitative design with a literature review as the data collection method. The literature review was based on twelve qualitative articles and used Joyce Travelbee's nursing theory as a theoretical framework.  Results: The literature review resulted in four main categories: the importance of communication between patient and healthcare staff, the importance of information, the importance of participation, and the healthcare staff's actions, and a total of eight subcategories. Both positive and negative experiences were identified within all main categories. Conclusion: The results showed that communication, information, participation and the staff's actions were all important factors that influenced the experience of encounters at the emergency department. The positive experiences showed the importance of a good staff-patient relationship. Nevertheless, many patients experienced major shortcomings in how they were received. Consequently, developments across all these areas of the emergency department are necessary to improve patients' experience of encounters at the emergency department. Keywords: Communication, information, participation, emergency department, patient experience

Background: Patient experience is a crucial measure of patient-centeredness and quality care delivery. Digital health may contribute to patient experience by offering tailored and accessible avenues of care. Purpose: I explored how access to digital health, including telehealth, electronic health records, and online booking, may be associated with improved primary care experience for Ontario adults. Methods: This cross-sectional study included Ontario adults (16 years or older) who responded to waves 27 to 29 of the Health Care Experience Survey (HCES) between May 2019 and February 2020. Adults who did not see their primary care provider within the past 12 months or did not have a primary care provider were excluded. Outcomes included a summed patient experience score derived from five HCES experience-related questions and time to appointment for a health concern. Associations between outcomes and digital health interventions were tested through chi-square tests and logistic regression while adjusting for confounders and stratifying by health care utilization. Results: 3,700 participants met the inclusion criteria, where 2204 remotely communicated with their primary care provider (59.6%), 98 digitally accessed health records (2.6%), and 120 booked an appointment online (3.2%). We observed no significant associations between digital health tools and patient experience or time to appointments through chi-square tests. Participants with over three primary care visits in the past year who accessed online booking were 84% less likely to report poorer experience scores than participants without online booking access [Adjusted OR 0.16, 95% CI 0.02 – 0.56, p < 0.05]. Participants with three or fewer primary care encounters who accessed online booking, compared to the same reference group, were 72% less likely to report having a same or next day appointment with their primary care provider [Adjusted OR 0.25, 95% CI 0.08 – 0.64, p < 0.01]. Significant associations were observed between other sociodemographic factors and patient experience and access to care outcomes. Interpretation: The associations between digital health access and patient experience and access to care were inconsistent across different analyses. Despite experimental studies observing the benefits of digital health adoption in primary care, the effect is unclear in the real-world context. Furthermore, drawing conclusions on the relationship between digital health and quality care outcomes was limited due to the lack of adoption of digital health before the COVID-19 pandemic. As digital health adoption grows, future research should utilize the availability of further data to evaluate the effectiveness of digital health in Ontario primary care. / Thesis / Master of Science (MSc) / Patient outcomes such as experience and timeliness of care are frequently viewed as aims of quality health care. Although past studies indicate digital health supports quality care, the real-world effectiveness of digital health is underexplored in Ontario. This thesis aimed to explore relationships between real-world use of digital health in Ontario and primary care experience and access using survey data. This study found very few survey respondents used digital health before the COVID-19 pandemic. The primary care experience and access to care of adults who did use digital health did not differ very much from adults who did not use the technology. Some outcomes differed in adults who booked their primary care appointment online compared to those who did not; however, the study could not conclude on the relationship. Other personal factors such as age and residence area impacted the quality of primary care. This study was limited due to the lack of digital health users. Future studies should explore digital health's impact on patient outcomes beyond the pandemic.