Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en sjukdom med potentiellt allvarliga konsekvenser som drabbar ett ökande antal människor runt om i världen. En av de ögonkomplikationer som kan drabba diabetiker är diabetesretinopati. Regelbunden ögonbottenscreening kan avslöja förändringar i ögonbotten innan de ger symtom eller synhotande skador som kan vara irreversibla. Tidig diagnos och behandling minskar risken för synnedsättning och blindhet, trots detta uteblir många diabetiker från planderad ögonbottenscreening.          Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter som påverkar följsamheten vid ögonbottenscreening hos patienter med diabetes.                                                  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa studier utfördes.                  Resultat: Översikten resulterade i fyra huvudteman; information,ekonomiska aspekter, personliga erfarenheter och erfarenhet vid ögonbottenscreening samt i elva underteman. De viktigaste faktorerna som framkom av studien var bristande information, ekonomi, transportproblematik samt besvär av pupillvidgande ögondroppar.                Slutsats: Denna studie har identifierat faktorer och erfarenheter som påverkar följsamheten till ögonbottenscreening vilket kan ge möjlighet till en bättre förståelse för patienternas behov och till ett förbättrat samarbete mellan olika vårdinstanser. / Background: Diabetes Mellitus is a common disease with potentially serious con­sequences that affects an increasing number of people worldwide. One of the comp­lications that can affect the eye of a patient with diabetes is diabetic retinopathy. Regular retinal screening can reveal early signs of diabetic retinopathy before any irreversible sight threatening retinal complications have developed. Early diagnosis and treatment decrease the risk for visual impairment and blindness, despite this fact many patients do not attend this examination.                                                                          Aim: The aim was to illuminate experiences that affects compliance to retinal screening among patients with diabetes. Method: A literature review including qualitative studies was conducted. Results: The results from the review showed four main themes; information, economic aspects, personal experiences and experience from retinal screening as well as eleven subthemes. The main subjects that emerged were lack of information, economy, transportation problems and inconvenience of mydriatic eye drops. Conclusion: This literature review has identified factors and experiences that affects compliance to retinal screening. This can provide an opportunity for a better under­standing of patients’ needs and for improved collaboration between healthcare institutions

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi, MR, är en bilddiagnostisk undersökningsmetod som har ökat markant de senaste åren. Metoden kräver att patienten ligger stilla i ett trångt utrymme under längre tid, något som många kan uppleva oro och ångest inför. Detta leder till avbrutna och fördröjda undersökningar vilket kan resultera i mer stress för röntgensjuksköterskor samt ökad kostnad för samhället.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur oro och ångest kopplad till magnetkameraundersökningar skiljer sig emellan två sjukhus, samt vad de bakomliggande orsakerna är. Därtill ska patientupplevelsen av röntgensjuksköterskornas bemötande undersökas. Metod: Studien var av empirisk kvantitativ design. Totalt 100 egenkonstruerade enkäter fördelades mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Patienter som uppfyllde inklusionskriterierna tillfrågades om att anonymt deltaga i studien efter genomförd MR-undersökning. Resultat: Den största faktorn till oro visade sig vara svaret på undersökningen. Andra vanliga faktorer till oro var att behöva ligga stilla samt det trånga utrymmet i MR-kameran. Patienternas upplevelse av information och bemötande från röntgensjuksköterskan visade att den absoluta majoriteten blev lugnare eller upplevde ingen skillnad i oro innan samt under undersökningen. Generellt var patienterna mycket nöjda med bemötandet vilket framgick i den kvalitativa analysen. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan de båda sjukhusen i den jämförande analysen (p>0,05). Slutsats: Svarsresultaten vid respektive sjukhus var väldigt liknande och ingen signifikant skillnad uppmättes i den jämförande analysen. Genomgående var att deltagarna blev lugnare av informationen och bemötandet som gavs. Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse för patienters eventuella oro vid MR-undersökningar. / Background: Magnetic Resonance Imaging (MRI) is a medical imaging technique of which the usage has increased a lot during the last decades. The technique requires the patient to lay completely still in the narrow space during a long time, which causes anxiety for some patients. This results in canceled and postponed examinations and causes stress for the radiographers together with economic consequences for the society. Purpose: The purpose of this study is to evaluate the most common reasons for anxiety when undergoing an MRI-scan and to compare differences between two hospitals. The study will also evaluate the patients experiences of the communication and information given by the radiographers before and during an MRI-scan.  Method: An empirical quantitative method was chosen. The authors designed a questionnaire that was distributed to the patients after their MRI-scan at Uppsala University Hospital or Enköping Hospital. Results: The main reason for anxiety was the fear of what the scan might reveal. Other reasons were the narrow space in the MRI and the requirement to be completely still during the scan. Most of the patients felt calmer by the given communication and information, or declared it had no influence on their anxiety levels. The comparison between the two hospitals resulted in no significant difference (p>0,05).  Conclusion: The results from each hospital were very similar to each other and no significant difference was discovered. Overall, the patients became calmer by the communication and information given before and during the examination.

Bakgrund Vården är i en pågående förändringsprocess mot att bli mer digital. Digitaliseringen öppnarupp nya sätt för sjuksköterskor och patienter att samspela på. Digitala vårdtjänster ökar iomfattning och vårdmiljön förändras. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att tekniken inteäventyrar patientsäkerheten och att arbetet med personcentrerad omvårdnad bevaras. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdtjänster. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt har baserats på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ, kvantitativ och mixad design. Datainsamlingen har genomförts i databasernaCINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats utifrånSophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och därefter genomgått en integreradanalys. Resultat Fyra huvudkategorier har identifierats: upplevelser av ökad tillgänglighet, upplevelser avdigitala relationer till vårdpersonal, upplevelser av ökad egenvård samt upplevelser avtekniken. Under dessa framkom åtta underkategorier: tidsaspekter och resekostnader,mindre inverkan i dagliga livet, funktionsnedsättningar, det visuella mötet, känslomässigtstöd, användarvänlighet, sekretess och privatliv, samt tekniska begränsningar. Patienternaupplevde att digitala vårdtjänster var logistiskt praktiska och ekonomiskt fördelaktigajämfört med fysiska besök. Många uppskattade fördelarna med olika informationskanaler,som ökade känslan av en individanpassad kontakt med hälso- och sjukvården och bidrogtill ökad egenvård. De flesta patienter upplevde de digitala vårdtjänsterna som lätta atthantera, med undantag för utsatta grupper i samhället som behöver särskilda insatser för attkunna tillgodogöra sig de digitala vårdtjänsternas innehåll. Slutsats Digitala vårdtjänster kan bidra till att vården blir mer jämlik. Fler patienter kan få tillgångtill samma typ av vård. Mer kunskap och utveckling krävs för att tjänsterna ska kunnanyttjas av fler människor. För att säkerställa att tjänsterna håller en likvärdig kvalitet somden konventionella hälso- och sjukvården, behöver satsningar göras för att vården skabedrivas personcentrerad och för att kvalitetssäkra tekniken. Digital kompetens krävs avsjuksköterskan som måste säkerhetsställa att den digitala vården går i linje medpersoncentrerad omvårdnad. / Background Healthcare services are moving toward digitalization. The digitalization of healthcare hasexpanded the interaction between patients and nurses. Digital healthcare is growing and thehealthcare environment is changing. Person centered care is a core factor in the nurseprofession and has to be preserved throughout the digitalization of healthcare services. Aim The purpose is to examine the patient experience of digital health care. Method This non-systematic literature review examined 15 scientific articles; quantitative,qualitative and mixed method studies were included. The scientific articles are based ondatabase search results from PubMed and CINAHL. After an examining the quality ofincluded articles regarding the Sophiahemmet university assessment basis, an integratedanalysis was implemented. Results Four main categories were identified: experiences of improved accessibility, experiences ofdigital relations to healthcare professionals, experiences of increased self-care,experiences of technology. Within these, eight subcategories emerged: time and travelexpenses, less impact in daily life, disabilities, the eye-to-eye meeting, emotional support,ease of use, secrecy and privacy, and technical limitations. Patients acknowledged practicalimplications and economical benefits compared to physical encounters with healthcareproviders. Many appreciated benefits of different types of digital information, withavailability of personalized contact with healthcare professionals and self care. Mostpatients experienced ease of use when consulting digital healthcare, with the exceptionbeing exposed groups who need specialized effort from healthcare providers to assimilatedigital healthcare. Conclusions Digital healthcare can contribute to increasing equality within the healthcare system. Morepatients can have access to corresponding healthcare. More knowledge and development isneeded for services to be used by a wider audience. Ensuring that the services matchconventional healthcare services regarding quality, investments are needed for thecontinuation of person centered care and quality assurance regarding technology. Digitalcompetence is required of the nurse, who must ensure that digital care is in line withperson-centered nursing.

Bakgrund   Beröring används i flera syften och kan skapa olika upplevelser hos den som blir berörd. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är beroende av beröring. Beröring är ett elementärt behov för människan, och kan förmedla närvaro, tillit, omtanke och samhörighet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av beröring som metod inom hälso- och sjukvården samt hur patienten upplever beröring. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed, därefter genomfördes ett urval utifrån förbestämda inklusions- och exklusionskriterier samt en kvalitetsgranskning av de artiklar som besvarade syftet. Studien baserades slutligen på 17 utvalda artiklar som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat Resultatet visade att beröringen skapade olika upplevelser hos patienten. Upplevelserna beskrevs utifrån tre huvudkategorier: beröring som skapar känslor, beröring som uttryck och vem som berör påverkar effekten av beröring. Patientens upplevelse av beröring visades vara högst individuell och kunde upplevas som både positiv och negativ. Vem som rörde vid patienten, och hur, spelade en viktig roll för hur beröringen upplevdes. Slutsats Litteraturstudien visade att beröringen kunde upplevas olika för patienter. Skillnaden visade sig vara mest tydlig när den som rörde patienten inte fokuserade på patienten eller inte hade patientens tillåtelse. I och med detta konstaterades sjuksköterskan ha ett ansvar att beröra patienter på ett sätt som förmedlade närvaro och respektera patientens personliga integritet. Detta då litteraturöversikten visade ett samband mellan en positiv upplevelse av beröring och förmedlad närvaro samt respekt av personlig integritet. / Background Touch is used for different purposes and can create different feelings and experiences for the person being touched. The nurse-patient relationship is dependent on how touch is used. Touch is described as a basic human need, and as a method for expressing presence, trust, care and affinity. Aim The purpose was to describe the effect of touch as a method within healthcare and how the patient experiences touch. Method A non-systematic review was conducted, including both qualitative and quantitative literature. Searches in CINAHL and PubMed were followed by a selection of literature based on inclusion- and exclusion criteria and a scrutiny of the chosen literature. The review was based on 17 research articles. The articles were then analyzed using an integrated analysis. Results The result showed that touch created different experiences. The experiences were presented with three different categories: touch that created feelings, touch that created an expression and touch in the patient-profession-relationship. Altogether, the categories showed that the experience of touch is highly individual and can create both positive and negative feelings with the patient. Most importantly, the experience was dependent on who touched the patient, and how. Conclusions The literature review showed that touch could be experienced differently. The difference was most clear when the person touching the patient was not focused on the patient or did not have the permission to do so. This established the nurse's responsibility to touch patients in a way that conveyed presence and maintaining personal integrity. This as the literature review concluded a correlation between a positive experience of touch and showing presence and maintaining personal integrity.

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet för vilket personer söker vård. Långvarig smärta behandlas ofta farmakologiskt och i Europa använder hälften av alla med långvarig smärta farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kommer oavsett arbetsområde att möta personer med långvarig smärta. Då den farmakologiska behandling som erbjuds ofta upplevs som bristande är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i icke farmakologiska behandlingsalternativ och hur patienter upplever dessa. Syfte: Syftet var att undersöka personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling. Metod: En allmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Upplevelsen var att icke farmakologisk behandling gav smärtlindring. Behandlingarna som utfördes i grupp medförde en stark känsla av gemenskap och tillhörighet där stödet från gruppen hjälpte personerna att hantera sin smärta på ett konstruktivt sätt. Behandlingarna hade även en positiv inverkan på upplevd kontroll över hälsan, detta genom att motivera till förändrade attityder och eller livsstilsförändringar. Det förekom en rad hinder vid användandet, däribland bristande kunskaper om behandlingarnas metod och syfte samt låg tillgänglighet. Konklusion: Många upplever en god smärtlindring av icke farmakologiska metoder och därmed bör dessa användas mer av sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. / Background: Pain is the most common symptom for which people seek healthcare.Long-term pain is often treated pharmacologically and in Europe, half of allindividuals with long-term pain use pharmacological treatment. Regardless of workarea, nurses will encounter people with long-term pain. Since pharmacologicaltreatment often is perceived as deficient, it is important that nurses are familiar withnon-pharmacological alternatives and how patients experience these. Aim: The aimwas to investigate the experience of non-pharmacological treatment from personswith long term pain. Method: A general literature study in which 12 articles wereexamined and analyzed with a thematic analysis. Results: The experience was thatnon-pharmacological treatment provided pain relief. The treatments performed ingroups brought a strong sense of community and belonging where the support fromthe group helped the people to manage their pain in a constructive way. Thetreatments also had a positive effect on perceived control over health, this bymotivating to change attitudes and or lifestyle changes. There were a number ofbarriers including a lack of knowledge about the method and purpose of thetreatments and low availability. Conclusion: Many people experience good pain relieffrom non-pharmacological methods and therefore should be used more by nurses intoday's health care.

Bakgrund: Bröstcancer ökar för varje år och detta leder i sin tur till att fler överlever sin diagnos. Vid behandling av bröstcancer är en av behandlingsmetoderna kemoterapi som i sin tur kan ge biverkningar såsom fatigue och kognitiv nedsättning. Dessa symtom kan påverka och försvåra vardagen för bröstcancerpatienter. Syfte: Att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av kemoterapi med avseende på fatigue och kognitiv nedsättning samt hur dessa symtom påverkade det vardagliga livet.  Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som valdes ut genom sökning i CINAHL och PsycInfo. Resultat: Totalt sju kategorier identifierades; Upplevelse av symtomet, Tankar och känslor väckta av symtomupplevelsen, Prövningar i vardagen, Arbetslivets utmaningar, Relationer i kris, Strategier för hantering samt Erfarenheter av sjukvården och deras roll. Kvinnorna kände att de inte fick någon information eller bekräftelse från sjukvården angående kognitiv nedsättning som biverkan av kemoterapi före behandlingen. Kognitiv nedsättning och fatigue påverkade många kvinnor i arbetslivet, deras arbetsprestationer samt deras vardagsliv i olika utsträckning. Kvinnorna efterfrågade olika insatser från hälso- och sjukvården för att hantera symtomen. Hantering av biverkningar skiljde sig åt mellan kvinnorna och deras strategier påverkades av symtomet samt deras mentalitet. Slutsats: Omvårdnadsinsatser samt information om fatigue och kognitiv nedsättning på grund av kemoterapi behöver utvecklas i sjukvården. Det behövs mer forskning för att fylla den kunskapslucka som finns angående kognitiv nedsättning. / Background: Breast cancer increases every year, and this leads to that more women survive their diagnosis. One of the treatment methods that is used is chemotherapy, which can cause side effects such as fatigue and cognitive impairment. These symptoms can impact and complicate the every-day life of breast cancer patients.  Aim: To describe the experience of chemotherapy considering fatigue and cognitive impairment and the impact of every-day life among breast cancer patients. Method: Literature review based on ten qualitative scientific articles. CINAHL and PsycInfo were chosen as databases. Result: A total of seven categories were identified; Symptom experience, Thoughts and feelings awoken by the symptom experience, Challenges in everyday life, Challenges in work life, Relationships in crisis, Management strategies, and Experiences of health care. Women felt that they did not receive any information about cognitive impairment as a side effect of chemotherapy before the treatment. The side effects affected their working life, job performance and their every-day life to varying extent. The women requested different support systems from the health care to help them manage these symptoms. The coping mechanisms differed among the women and the strategies depended upon the symptom and the women’s mentality.  Conclusion: There is a need to improve nursing and information in health care, regarding negative side effects of chemotherapy as fatigue and cognitive impairment. There is a need for more in-depth research to fill the knowledge gap concerning cognitive impairment.

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna där 264 miljonermänniskor är drabbade över hela världen. Patienter upplever att depression påverkarlivskvalitén negativt då det kan leda till låg självkänsla, svårigheter att klara av vardagen,isolering samt fysisk och mental trötthet. Den vanligaste behandlingen till depression bestårav läkemedel och psykoterapi. Fysisk aktivitet har blivit vanligare i samband med behandlingoch tilläggsbehandling till depression. Sjuksköterskan ska i sitt yrke arbeta hälsofrämjandesamt stödja och motivera patienten till fysisk aktivitet genom rådgivande samtal eller skriftligordination. Av den orsaken är det av intresse att belysa patientens upplevelse av fysiskaktivitet vid depression för att öka förutsättningarna för en personcentrerad vård.Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid depression.Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt och är baserad på 14 vetenskapligaartiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Dehuvudkategorier som identifierades var:`Patientens upplevelse av positiva följder med fysiskaktivitet´, `Patientens upplevelse av hindrande faktorer till att utföra fysisk aktivitet´ samt`Patientens upplevelse av underlättande faktorer till att utföra fysisk aktivitet´.Slutsats: Slutsatsen är att det fanns varierande upplevelser av fysisk aktivitet vid depression.Det uppfattades finnas både positiva följder, hindrande faktorer samt underlättande faktorertill fysisk aktivitet. En möjlig slutsats är att det är av vikt att träningen blir individuelltanpassad efter patienten för att träningen ska bli av. / Background: Depression is one of the most common mental illnesses in which 264 millionpeople are affected worldwide. Patients experience that depression has a negative effect onthe quality of life as it can lead to low self-esteem, difficulty coping with everyday life,isolation and physical and mental fatigue. The most common treatment for depressionconsists of medication and psychotherapy. Physical activity has become more commontogether with treatment and adjunctive therapy for depression. The nurse must work topromote health and support and motivate the patient to physical activity through advisoryconversations or written prescriptions. For this reason, it is of interest to shed light on thepatient's experience of physical activity in depression in order to make decisions for a personcenteredcare.Aim: The aim is to describe the patient's experience of physical activity in depression.Method: The study is designed as a literature review and is based on 14 scientific articlesfrom the databases Cinahl, Pubmed and Psycinfo.Results: The result showed three main categories and nine subcategories. The maincategories identified were: `Patient's experience of positive effects with physical activity´,`Patient's experience of barriers to performing physical activity´ and `Patient's experience offacilitating factors in performing physical activity´.Conclusion: The conclusion is that there were varying experiences about physical activityin depression. It was perceived that there are both positive consequences, barriers andfacilitating factors for physical activity. One possible conclusion is that it is important that thetraining is individually adapted to the patient in order for the training to be completed.

Noise levels in hospital settings have risen beyond the recommended range of 35-40 decibels, resulting in poor patient healing outcomes and other health conditions ranging from sleep deprivation, anxiety, agitation, delirium, depression, and high heart rate and blood pressure. These negative patient health experiences are evidenced by poor scores for the Hospital Consumer Assessment of Healthcare Providers and Systems, which are indicators of patients' perceptions of care. This project explored whether an educational activity for 48 direct care staff, who include registered nurses and nursing assistants, in a cardiac unit on the impact of noise pollution on patient healing would increase staff members' knowledge of interventions to reduce noise pollution. The information processing theory guided this project. Eighty-nine percent of the participants strongly agreed that the educational activity was relevant to their practice as health care providers on the cardiac monitored unit. All participants strongly agreed that they would be able to identify when the unit was noisy and when noise was impacting a patient both physiologically and psychologically. Participants indicated that they could implement the suggested behavioral modifications to promote a healing environment. Participants strongly agreed that the speaker was effective in communicating the importance of noise pollution and its impact on patient healing and ways in which to combat the problem (89%), and they were generally satisfied with the learning activity (91%). Reducing noise pollution might create a healing environment for cardiac patients, thus positively impacting patient satisfaction and well-being.