Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: Vården har under många år arbetat utifrån ett paternalistiskt synsätt, där sjukvårdspersonal varit den aktiva beslutsfattaren och patienten varit den passiva. Detta har inneburit att patientens autonomi, perspektiv och preferenser inte tagits tillvara. Det paternalistiska synsättet har gradvis gått över till en mer patientcentrerad vård, där patienten blir en del av vårdteamet. För att öka patientdelaktigheten och självbestämmande inom dagens vård, rekommenderas sjukvårdspersonalen att arbeta efter SDM-modellen, en modell som ska hjälpa både patient och sjukvårdspersonal att tillsammans komma fram till de olika beslut som ska tas i olika vårdsituationer. Syfte:  Att beskriva patienters upplevelser av Shared decision making inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med beskrivande sammanställning, baserad på sju stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelse av SDM-modellen delades in i tre huvudkategorier med två underkategorier. Resultatet visar vikten av att som patient få information på ett språk som är begripligt för att kunna agera beslutsfattare. Men även att som patient känna tillit till sjukvårdspersonal samt att känna sig respekterad och uppleva trygghet. Diskussion: Genom att sjukvårdspersonal arbetar med personcentrerad vård sätts fokus på patienten och ökar inte endast patientens delaktighet utan gör också att patientens autonomi respekteras. Det är sjukvårdspersonalens ansvar att delge patienter rätt information samt bjuda in till samtal för att öka patienters delaktighet i vårdsammanhanget.

För att utvärdera en specialiserad vård som utförts i patientens hem istället för motsvarande vård i sjukhusmiljö, är det viktigt att känna till om patienten upplevt sig vara delaktig i vårdens planering och utförande. Upplevd delaktighet är en central del för patientens återanpassning till vardagen, och för att undvika ett förlängt sjukdomsförlopp. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk kunskap och även till förbättrad klinisk förståelse hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och sammanfatta patienters upplevelser och delaktighet under vårdtiden med LAH. Metod: Detta är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Sex patienter som var anslutna till LAH under år 2016- 2017 intervjuades gällande frågor om delaktighet och personalens kännedom om fattade mål och beslut. Insamlad data analyserades på latentnivå, med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Från temat ”delaktighet” uppstod två kategorier: kompetent personal och informerad patient. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information samt kontrollförlust. Patienternas berättelser var mycket positiva i fråga om delaktighet. Data visade att de upplevt sig vara delaktiga under vårdtiden med LAH. Det handlade bland annat om att de upplevt sig delaktiga gällande mål och beslut, att de har fått tillräcklig information från personalen om mål och fattade beslut, och att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål. En patient beskrev sin upplevelse av att inte fullt ut vara delaktig under vårdtiden. Huvudsaklig anledning var enligt patienten en bristfällig information från vårdpersonalens sida som ledde till en känsla av kontrollförlust. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos berörd klinisk vårdpersonal gällande delaktighet under vårdtiden med LAH. Då vårdtiderna med LAH var långa är det särskilt viktigt med en god kontakt och en bra kommunikation med patienterna för att kunna erbjuda fullgod delaktighet och en patientcentrerad vård. Studien visar tydligt att vård i hemmiljö i de fall som här beskrivits haft stora fördelar vad gäller delaktighet och patientnöjdhet framför motsvarande vård i sjukhusmiljö. Nyckelord: Patientdelaktighet, information, delat beslutsfattande, egenvård, personcentrering.

Background: Person-centered care is about putting the patient in focus, and a central part is the patients own participation. To have a good implementation of person-centered care good leadership and cooperation between professionals is a must, and an understanding of the impact a person-centered approach can have. A good communication and shown dedication to patient participation was importaint. The benefits of person-centered care, from a social perspective is that it can lead to reduced healthcare costs and increased overall satisfaction.    Aim: The aim of this study was to investigate the factors patients experience as important when it comes to person-centered care.   Method: A general literature study was chosen, in which qualitative and quantitative articles were examined in order to gain a deeper understanding of the area. The articles were reviewed by SBU’s and Friberg’s review template, and where the results are summarized and presented in a table.   Results: There are several aspects that contribute to a good experience of person-centered care, the main themes found were; information to the patient, decision making and care adapted to the patient. Obtaining correct and sufficient information were by the patients considered to be crucial for the care to be perceived as good, this was later the foundation to the patient’s ability to participate in a shared decision regarding their own care later on. The uses of person-centered care resulted in the patients feeling and considering their care as individually adapted.    Conclusion: Person-centered care is an important part of healthcare in the terms of quality of care, where the patient’s perspective and opinion primarily focus on information to the patient, decision making and adapting the care to the patient. / Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta patienten i fokus, en central del är patientens egen delaktighet inom den egna vården. För att ha ett bra införande av personcentrerad vård ställs det krav på att det finns ett bra ledarskap och samarbete mellan professionerna och en förståelse kring vilken påverkan ett personcentrerat arbetssätt kan ha. En bra kommunikation var betydande, och visat engagemang för patientmedverkan. Fördelar med ett personcentrerat arbetssätt, ur ett samhällsperspektiv kan det till exempel leda till minskade vårdkostnad och ökad generell tillfredsställelse.     Syfte: Att undersöka vilka faktorer patienter upplever viktiga när det kommer till personcentrerad vård.   Metod: En allmän litteraturstudie valdes som ansats, där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades för att kunna få en djupare förståelse för området. Artiklarna granskades genom SBUs och Fribergs granskningsmall, resultatet presenterades sammanfattningsvis i en tabell.   Resultat: Det finns flera aspekter som spelar in för en bra upplevelse av den personcentrerade vården, där huvudgrupperna kan ses vara; information till patienten, beslutstagande och anpassning av vården efter patienten. Att få en korrekt och tillräcklig information ansåg patienterna vara avgörande för att vården skulle upplevas som bra, detta låg till grund för att patienterna senare kunde vara med i beslutstagande gällande sin vård. Att vårdpersonalen använde sig av ett personcentrerat arbetssätt resulterade i att patienterna ansåg sin vård som individuellt anpassad.   Slutsats: Den personcentrerade vården är en viktig del inom hälso- och sjukvård sett till vårdkvalité, där patienters perspektiv och synpunkter gällande vård framförallt fokuserar på information, beslutstagande och anpassning av vården efter patienten.

Sammanfattning  Bakgrund: Neurologisk rehabilitering innefattar ofta livslånga kontinuerliga insatser. För att få ett önskvärt resultat av rehabilitering krävs en god följsamhet från patienten. Forskning har visat att god följsamhet kräver att patienten får information om sin behandling samt känner sig delaktig. Det saknas dock forskning om vilken information och vilken typ av informationsform patienten efterfrågar inom neurologisk rehabilitering.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens perspektiv på behovet av information vid rehabilitering av neurologiska funktionsnedsättningar, och vad de upplever betydelsefullt för att uppnå följsamhet och delaktighet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor (Januari 2022). Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Inklusive pilotintervju genomfördes 10 intervjuer med patienter som deltagit i neurologisk rehabilitering. Resultat: Analys av materialet resulterade i 4 kategorier, Erhållen information, Önskad information, Delaktighet, Fysioterapeuten bemötande och Kommunikation. Varje kategori kompletterades även med underrubriker.  Konklusion:  I resultatet framkom det att patienter har behov av en mångsidig information både avseende informationens innehåll och förmedling. Det framkom även att fysioterapeutens bemötande och en god kommunikation var viktiga faktorer för informationsförmedlingen och därmed betydelsefullt för att uppnå delaktighet och följsamhet.

Sammanfattning Introduktion: Bedömning inför ryggkirurgi bygger på en sammanvägd bedömning av en klinisk ryggundersökning och CT/MR-bilder. Då ryggkirurgisk verksamhet strävar efter en hög så kallad träffprocent, dvs hur många bedömningar som leder till en operationsanmälan, är det viktigt att optimera processen. Med en fysioterapeut med särskild kompetens som primärinstans kan ryggkirurgisk verksamhet effektiviseras. Utifrån vårdens omställning till personcentrerad vård är det viktigt att patientens upplevelse av den förändrade processen utvärderas. Syfte: Kartlägga patientens upplevelse av en ryggkirurgisk bedömning med fysioterapeut som primärinstans. Upplevelsen ska belysas utifrån diagnos, utfallet av bedömningen och även ur ett könsperspektiv. Ett annat syfte är att analysera ryggkirurgiska mottagningens träffprocent för att mäta effektiviteten. Metod: Via enkät mäta patienternas upplevelse av bedömningen av fysioterapeut som primärinstans på en ryggkirurgisk mottagning, avseende delaktighet och nöjdhet. Genom journalgranskning mäta träffprocenten. Resultat: Undersökningen inkluderade 159 bedömningar (100 kvinnor), svarsfrekvensen på enkäten var 91 %. Patienterna skattade hög delaktighet (>80 %) och nöjdhet (>80 %) med bedömningen. Inga signifikanta skillnader kunde ses i subgrupperingarna vad gäller, diagnos, utfall av bedömning eller kön. Träffprocenten var 69 % och visar att fysioterapeuter kan minska antalet onödiga läkarbesök. Slutsats: Patienterna känner sig delaktiga och nöjda med fysioterapeut som primärinstans inom ryggkirurgisk verksamhet. Arbetsmodellen är effektiv och har en hög träffprocent för ryggkirurgi.

Patienter har en lagstadgad rätt att vara delaktig i sin vård och omsorg och vården ska utgå från patienters integritet och självbestämmande. Hälso- och sjukvårdspersonal ska skapa förutsättningar för patienter att vara aktivt delaktig i sin vård och omsorg. Personcentrerad vård förutsätter att sjuksköterskan visar intresse för patienters berättelse och bjuder in patienter i planering och genomförande av vård och omsorg. Organisationer behöver strategier för att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta personcentrerat. Syftet var att belysa vuxna patienters delaktighet i personcentrerad vård. Utifrån studiens problemformulering och för att besvara studiens syfte valdes litteraturöversikt som metod. Femton inkluderade studier söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna granskades, sammanställdes och kategoriserades för att få en bild av aktuell kunskap för valt ämne. I författarnas syfte att förtydliga begreppet delaktighet användes delaktighetsnivåer beskrivna av Cahill, där högsta nivån partnerskap beskrevs som eftersträvansvärd. Resultatet gav en blandad bild av patienters delaktighet i personcentrerad vård. Studier visade att personcentrerad överlämning samt uppmuntran till patientdelaktighet ökade patientens upplevelse av patientdelaktighet då det skedde i kombination med att patienten själv hade ett engagemang och en vilja att delta i sin egen vård. Omvårdnad som gavs med medkänsla och där sjuksköterskan hade ett personcentrerat sätt bidrog till patientmakt och patientdeltagande. Resultaten beskriver även organisatoriska problem för att uppnå patientdelaktighet där digitala verktyg kunde användas som hjälpmedel. Slutsatsen var att patienter önskade och hade en vilja till delaktighet. Genom att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan hen bidra till patienters delaktighet. Studiens resultat visade dock att synen på begreppen ”delaktighet” och ”personcentrerad vård” varierade och ett nationellt förtydligande av begreppen vore därför önskvärt.

Bakgrund Patienten har både en önskan om och en rättighet enligt lag att vara delaktig i sin vård. Skiftbytesrapportering vid patientens säng, så kallad bedsiderapportering, är en alternativ rapporteringsmetod som kan göra patienten delaktig i sina hälso- och vårdprocesser. Syfte Att belysa patientens upplevelse av bedsiderapportering. Metod En litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av MeSH termer, CINAHL-headings och fritext. Sammanlagt inkluderades 13 artiklar i resultatet som redovisas i en matris. Samtliga artiklar har genomgått kvalitetsgranskning och analyserats utifrån Fribergs (2012) analysmodell. Resultat Resultatet presenteras i fyra teman: Känslan av att vara delaktig, En förbättrad vårdrelation, Att känna sig trygg, Att informationsutbytet kan höras av andra. Patienter har generellt positiva upplevelser av bedsiderapportering i form av ökad delaktighet, samhörighet och trygghet. Utmärkande fördelar är patientens samspel med vårdpersonalen, tillgången till information, mer kunskap om sin hälsa och kontroll över sin vårdsituation. Slutsats Patienter upplever deltagandet vid bedsiderapportering positivt när genomförandet präglas av ett personcentrerat förhållningssätt. Den stora behållningen med bedsiderapportering är informationsutbytet mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare har rapporteringsmetoden potential att öka patientsäkerheten och stärka partnerskapet med vårdpersonalen.

Patienter som drabbas av hjärtinfarkt upplever sig delaktiga, men önskar vara mer delaktiga i sin vård och behandling. För att de ska kunna vara delaktiga i vård och behandling måste sjuksköterskan utgå från vad den enskilda patienten upplever som delaktighet och utifrån det skapa förutsättningar för att göra patienten delaktig. En förutsättning för att patienten ska känna sig delaktig är en bra relation och dialog med vårdpersonalen, där patienten visas respekt och blir lyssnad på då hen berättar om sin situation. Det är viktigt för patienten att bli sedd som en individ och inte som en sjukdom, där patientens egna resurser att hantera sin situation tas tillvara på. När vårdpersonalen utgår från patientens erfarenhet, önskemål och resurser kan hen vara delaktig och ta ett större ansvar för sin hälsa.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk vård är en komplex vårdmiljö byggd på ofrivillighet. Författarnas upplevelse är att patienternas delaktighet i vården är starkt begränsad och i hög grad styrd av arbetssätt inom kliniken. Sjuksköterskan måste se till såväl principer som personcentrerad vård samt de lagar rättspsykiatrin lyder under. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet inom den rättspsykiatriska vården.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där en innehållsanalys genomförts för att analysera det manifesta innehållet i intervjuerna. I denna studie är det sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård på en specifik klinik identifierad som population.  Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier identifierades utifrån semistrukturerade intervjuer där sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet belystes.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevelser visade på en relativt samstämmig syn på begreppet patientdelaktighet men att delaktigheten hos patienterna är avhängig såväl arbetssätt som attityder hos personal. Delaktigheten påverkas dessutom av att det är en ofrivillig icke tidsbestämd vårdform som rättspsykiatrin utgör. Patientdelaktigheten inom rättspsykiatrin är därför ett område som bör beforskas ytterligare.