Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar och förekomsten avsjukdomen har ökat de senaste decennierna. Det finns flera orsaker till att sjukdomen uppstår och beskedet medför ofta olika upplevelser och känslor samt existentiella tankar väcks. Kommunikation och patientdelaktighet blir därför viktiga delar vid ett cancerbesked för att kunna tillgodose personers behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av ett cancerbesked. Metod: En narrativ metod där sju självbiografier har analyserats. Resultat: Ur analysen framträdde sex områden såsom kommunikationens betydelse, emotionella uttryck, förnekelse och chock, viljan att fortsättaleva, funderar kring döden samt ambivalenta känslor i kontakten med närstående. Slutsats:Cancerbeskedet skapar flera olika upplevelser hos en person. Kommunikationen ses som en viktig del vid cancerbeskedet och sjuksköterskan har en viktig roll gällande informationoch trygghet, då existentiella tankar ofta förekommer som kan blockera personens möjlighet att ta in och förstå information i samband med sjukdomen.

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet vid vård på sjukhus Bakgrund: Patienters ställning i vården har förändrats med tiden. Den nya patientlagen syftar till att stärka patienters delaktighet vilket har visat sig vara svårt då det inte har skapats tillräckliga förutsättningar för det. Ökad patientdelaktighet innebär bättre vårdkvalitet och individanpassad vård. Sjuksköterskor bör vara medvetna om att deras beteende och förhållningssätt kan påverka patienters delaktighet i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet vid vård på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Resultatet i varje artikel har kvalitetsgranskats samt analyserats med hjälp av Fribergs modell för dataanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av patientdelaktighet var kopplat till hur kommunikationen och samspelet med patienter fungerade samt att organisationens stöd och sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade patientdelaktigheten. Resultatet presenterades med två kategorier som stöds av flera underkategorier. Konklusion: Patienters rätt till delaktighet möjliggörs av sjuksköterskor genom att skapa en förtroendefull relation och se utifrån patienters individuella behov. Förutom sjuksköterskors förhållningssätt för att möjliggöra patientdelaktighet måste patienter vara villiga att delta. Organisationer inom sjukvården bör främja patientdelaktighet genom att ge sjuksköterskor de rätta förutsättningarna för detta.   Nyckelord: Erfarenheter, kommunikation, patientdelaktighet, sjuksköterskor

Bakgrund: Enligt personcentrerad vård skall patienten ses som en jämlik part och vara delaktig under hela vårdprocessen. Centrala delar i personcentrerad vård är det omfattande perspektivet som ser patientens hela situation, patientens egen förståelse och egna erfarenhet av situationen och deltagandet i beslutfattande. Studier visar att arbetssättet personcentrerad vård bidrar till ökad delaktighet inom den psykiatriska vården och leder till känslor av trygghet och tillit hos patienter. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa samt upprätthålla patientdelaktighet i vård av personer med psykossjukdom. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes i denna studie med tio sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård i två verksamheter inom sjukvårdsområden i Stockholm. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Resultatet visar på att patientdelaktighet är viktig då det leder till gynnsamma effekter för både personal och patienter och kan leda till mer effektiva och kortare vårdtider. Diskussion: Ramverket för McCormack och McCances (2006) teori om personcentrerad vård och tidigare forskning om patientdeltagande i psykiatrisk vård har hjälpt författaren att diskutera resultat som erhållits i denna intervjustudie.

Background: Patient participation aims to make the patients feel safe and able to participate in their own care. Information and care relationships help to promote patient participation. When patients do not feel seen and do not have the opportunity for self- determination and participation from the nurses, the patients may lack trust and feel that their dignity and integrity are violated. Family members, relatives and close friends can also be a contributing factor to patientparticipation. Aim: The aim is to review the nurse's experiences of the patient's participation in nursing care. Method: A general literature review based on Friberg has been used, where seven qualitative and three quantitative articles have been analyzed.Results: According to nurses' experiences, Information, care relationships, responsibilities and nurses self-confidence had a significant part in the patientparticipation. Limitations have been further described which have made it difficult for nurses to practice patient participation. Conclusion: Nurses consider patientparticipation as an advantage for care. Information, care relationships, responsibilities and nurses’ self-confidence are important components for nurses to be able to apply patientparticipation.

Bakgrund På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet. Syfte Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv. Metod För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades. Resultat Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar. Slutsats För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

No description available.

Bakgrund: Mötet mellan vårdgivare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet där patientdelaktighet och målsättning har visat sig vara betydelsefulla för resultat i rehabiliteringen. Genus, de socialt och kulturella föreställningarna, leder till att det inte alltid är jämställt mellan könen och därmed inom vården. Studier har visat på både skillnader i arbetssätt mellan manliga och kvinnliga fysioterapeuter, men också att patientens kön kan ha betydelse när det kommer till bemötande och behandling.  Syfte: Syftet var att undersöka patientens förväntningar på fysioterapeuten utifrån ett genusperspektiv, det vill säga när patienten kommer till en manlig respektive kvinnlig fysioterapeut vid ett förstagångsbesök. Vidare hur det skulle kunna påverka patienten i rehabiliteringen utifrån målsättning och patientdelaktighet. Metod: En digital enkätstudie med egenkonstruerade frågor skickades ut på sociala medier. Frågorna innefattade förväntningar inför ett fysioterapeutbesök. Svar inkom från 59 personer (varav 61 % kvinnor). Resultat: Samtliga patienter med förväntningar kopplade till genus innan ett besök hade övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut. Samma gällde inte inför ett besök till manlig fysioterapeut då några hade övervägande negativa förväntningar. Gällande målsättning hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande positiva förväntningar på en manlig fysioterapeut. Gällande delaktighet hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande negativa förväntningar på en manlig fysioterapeut. Konklusion: Av de med förväntningar utifrån ett genusperspektiv är patienter generellt sett mer positivt inställda till att gå till kvinnliga fysioterapeuter än manliga fysioterapeuter. Fler kvinnor svarade på enkäten vilket gör resultatet lite vinklat.

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Studien baseras på 20 artiklar med kvalitativ ansats som beskriver patienters erfarenhet av möjlighet och hinder för delaktighet. Artiklarna har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.Delaktighet är ett samlingsbegrepp som innefattar att ett flertal olika behov hos patienten behöver bli tillgodosedda. Tre kategorier har utkristalliserats ur resultatet; Patientens kunskap om sin vård och behandling; Patientens upplevelse av kontroll över beslut i sin vård och behandling och Patientens förväntningar i mötet. Med kunskap avser patienten flera olika delar som information, ställa frågor och få begripliga svar och tid till att reflektera och omsätta informationen till kunskap. Patienten beskriver kontroll som att få ha sista ordet och vara delaktig i beslut. Resultatet i studien visar att patienten förväntar sig att bli inbjuden i mötet för att kunna delta i besluten av sin vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Förhållningssätt, Behov av utbildning samt Bristande resurser. I resultaten framkommer betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i vården. Baskunskaper och fördjupad kunskap kan påverka sjuksköterskans förhållningssätt som är en av grunderna till ett bra bemötande. Det framkommer också ett behov av förbättrade och mer gemensamma rutiner mellan de olika instanser som patienten passerar under själva vårdprocessen. Brist på utarbetade och gemensamma behandlingsformer framkom i resultaten. Om bra rutiner och metoder tillämpades skulle detta kunna minska sjuksköterskans osäkerhet och fler patienter skulle få den hjälp de behöver vid rätt tidpunkt. Mer kunskap kring patientdelaktigheten, där sjuksköterskans roll är att stödja och vägleda patienten oavsett egen åsikt, skulle underlätta relationen mellan sjuksköterskan och patienten och i sin tur leda till en bättre omvårdnad.

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsättning till delaktighet i vårdandet. En patient som är delaktig i sin vård upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlätta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vårdandet. Uppföljning av kunskapsnivån var av vikt för att observera hur mycket kunskap patienten hade. Konklusion: Patientens delaktighet kunde förbättras om sjuksköterskan gav information om situationen och kommunicerade med patienten. För att kunna öka patientens delaktighet var det väsentligt att en positiv relationen mellan patient och sjuksköterska fanns där båda vågade vara sig själva. När sjuksköterskan hade tid att vara med patienten kunde kunskap och en relation bildas. Implikation: Fördjupad undervisning i kommunikation och relation mellan sjuksköterska och patient föreslås. Det behöver uppmärksammas mer om delaktighet på vårdavdelningarna. Vidare forskning om hur sjuksköterskan kan göra män mer delaktiga i vårdandet och delaktighetens betydelse, inte enbart för patienten utan också för att ta reda på vilka fördelar samhället får av en delaktig patient, rekommenderas.