Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning har patienten en laglig rätt att vara delaktig i sin vård. Detta betyder också att sjuksköterskan har en skyldighet gentemot patienten att göra hen delaktig. Trots denna rättighet upplever patienter att de ibland inte ges möjlighet till att vara delaktiga. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patientdelaktighet och sjuksköterskans möjlighet att främja respektive hindra patientens upplevelse av delaktighet. Metod: Studien är en litteraturöversikt vars resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2005-2016. Resultat: Patienten anser att det är viktigt att sjuksköterskan ger möjlighet för patienten att uttrycka sig och tilldelas information om vårdsituationen. Genom detta gavs patienten möjlighet till att vara delaktig. Patienten vill bli sedd och hörd samt ses som en jämlik partner i vården. För detta behövs en etablerad relation mellan sjuksköterska och patient. Konklusion: Studier visar att patienten upplever att det finns hinder för att upprätthålla patientdelaktighet samt att sjuksköterskans förhållningssätt har betydelse för patientens upplevelse av delaktighet. / Background: According to Swedish law, patients have a legal right to be involved in their care. This also means that the nurse has a obligation towards the patient to make her/him involved. Despite this right, patients feels that they are not given the opportunity to be involved in their care. Aim: The aim of this study is to describe patient participation and nurses opportunity to promote and prevent the patient’s experience of participation. Method: The study is a literature review whose results are based on ten scientific articles published between the years 2005-2016. Results: The patient believes it is important that the nurse give the opportunity towards the patient to express themselves and be informed about the care situation. Through this the patient was given the opportunity to be involved. Patients want to be seen and heard, and seen as an equal partner in care. This requires an established relationship between nurse and patient. Conclusion: Studies show that patients find that there are obstacles to maintain patient participation and that the nurse’s approach is relevant to the patient’s experience of participation.

Bakgrund: Patienter på kirurgisk vårdavdelning uttrycker ett stort informationsbehov vid utskrivning och upplever att väsentlig information saknas. Enligt patientlagen har patienter rätt till individanpassad information och delaktighet i sin vård. Högt flöde av patienter på kirurgiska vårdavdelningar och förkortade vårdtider kan medföra att patienter behöver klara av många delar av sin egenvård i hemmet efter en operation Syfte: Att undersöka hur patienter som skrivits ut från kirurgisk vårdavdelning upplever att deras informationsbehov har tillgodosetts för att klara av den första tiden i hemmet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ett bekvämlighetsurval. Åtta patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning inkluderades. Intervjuerna analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Det framkom tre teman som beskriver patienternas upplevelser av hur deras informationsbehov blev tillgodosett. Patienterna beskrev upplevelser av oro och rädsla på grund av bristande information om kroppens återhämtning efter kirurgi. En kunskapsbrist hos patienter efter utskrivning bidrog till upplevelser av osäkerhet kring egenvård. Anpassad information och möjlighet att ställa frågor ansågs vara viktigt. Slutsats: Trots att patienter på kirurgisk vårdavdelning upplever att de får välanpassad och användbar information inför hemgång är det inte tillräckligt för att de ska känna sig trygga i hemmet. Avsaknad av viktig information och kunskap skapade känslor av oro och rädsla. Det är viktigt att utforma utskrivningssamtalet med fokus på patientdelaktighet och patientens individuella behov. Här finns ett område för specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård med sin kompetens att förbättra. / Background: Patients treated in surgical wards require self-care information at discharge. They demand information that suits their needs and express a lack of essential information. Swedish regulation states that patients have the right to get individualized information and to be able to participate in their care. Due to the large volume of patients in surgical wards and shortened length of stay, patients may be required to handle more aspects of self-care at home. Aim: The aim is to understand how surgical patients feel their information needs have been met, in order for them to confidently take care of themselves after discharge. Method: Qualitative interview study with a convenience sample of eight patients treated in surgical wards, analyzed using systematic text condensation. Findings: Three themes emerged which explained how patients felt their information needs were met. Patients describe a sense of anxiety and fear at home due to lack of information concerning recovery after surgery. A lack of knowledge after discharge led to insecurities related to self-care. Adapted information and possibilities to ask questions were perceived as important. Conclusion: Patients treated in surgical wards perceive discharge information as well-adapted and useful. However, it is perceived as not being extensive enough. A lack of essential information, coupled with a lack of knowledge led to feelings of anxiety and fear. With these results in mind, it is important to individualize the information given to patients at discharge, and to improve the patient participation during this process. This is an area that registered nurses, specialized in surgical care, have potential to improve.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en lagstadgad rättighet och ses som önskvärt och fördelaktigt. Det är dock vanligt förekommande att patienter hamnar utanför själva processen och bara blir ett instrument i den. Syfte: Syftet var att, ur ett patientperspektiv, beskriva hinder och möjligheter för vuxna patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar låg till grund för analys och resultat. Resultat: Hindren för delaktighet beskrevs som att känna rädsla, oro och skam, inget intresse visas för patienten, att sakna information och kunskap och patientens försämrade hälsostatus samt fysiska och mentala tillstånd. Möjligheterna beskrevs med fenomenen vårdpersonal som lyssnar, att det finns förtroende, vårdpersonal som uppmuntrar och skapar motivation, en informationssökande patient och att känna sig frisk. Slutsats: Patientdelaktighet påverkar personcentrerad omvårdnad och både patienten och vårdpersonalen har ett stort ansvar i huruvida patientdelaktighet och sedermera personcentrerad omvårdnad kan uppstå. Patienter och sjuksköterskor tycker ofta lika i sak vad gäller patientdelaktighet. Resultatet är ett verktyg för vårdpersonal att lättare identifiera vad som behövs för att möjliggöra respektive vad som hindrar patientdelaktighet. Ett arbetssätt för att göra patienten delaktig i sin vård är att vårdpersonal ska lyssna, visa intresse och delge patienten information. / Background: Patient participation is statutory and considered as desirable and profitable. Nevertheless it is common that patients are excluded from the patient participation process. Aim: The aim was to, from an adult patient perspective, describe barriers and facilitators to patient participation in their own care. Method: A literature review with 13 qualitative articles analysed to the result. Result: The barriers were described as patients feeling fear, anxiety and shame, no interest is shown towards the patient, not having information and knowledge and the patients’ impaired health status and physical and mental status. The facilitators were described as nursing staff are listening, available trust, nursing staff that encourages and creates motivation, an information seeking patient and to feel healthy. Conclusion: Patient participation affects person-centred care and the patient and nursing staff have a great responsibility in whether patient participation and later on person-centred care may arise. Patients and nurses often have similar thoughts about patient participation. The result is a tool designed for nursing staff to in an easier way identify what is needed to facilitate patient participation and what hinders it. A way of working in making the patient to participate in their care is that nursing staff shall listen, show interest and inform the patient.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt. Sjuksköterskor upplevde att det var viktigt med ett empatiskt förhållningssätt där etablerandet av en fungerande relation var grundläggande. Detta innebar ett respektfullt bemötande där patienter uppmuntrades och värdesattes. En bra kommunikation och ett givande och tagande mellan båda parter samt individanpassad och tillräcklig information var viktigt. Både patienter och sjuksköterskor upplevde att det fanns hinder för delaktighet vilka bland annat var tidsbrist, brist på kontinuitet och begränsade val. Det är viktigt att lyfta patientens delaktighet i sjuksköterskeutbildningen. I vårdverksamheten kan daglig reflektion vara ett sätt för sjuksköterskor att bibehålla medvetenhet om vikten av patientens delaktighet. Det vore önskvärt med vidare forskning som förklarar varför det finns brister i patientens delaktighet och vinsterna med patientens delaktighet. / How patients and nurses experience participation in care is an important aspect to advance and improve the patient’s participation in care. The aim with the study was to investigate experiences of the patient’s participation from a patient and nurse perspective. The study was performed as a systematic literature study and is based on 14 scientific articles. The results showed that patients’ experiences of patient participation included to be seen and respected as an own individual. An inviting environment where the nurse was sensitive and where the relation was equal between the parts was experienced as important. Nurses experienced that it was important to have an empathic approach where establishing of a functional relation was essential. This meant a respectful manner where patients were encouraged and recognized. A good communication, a giving and taking between the parts and individual and adequate information was important. Both patients and nurses experienced lack of time, lack of continuity and limited choices as hindrances for participation. It is important to raise patient participation in nurse education. Daily reflection in nursing care can be one way for nurses to maintain awareness of the importance of patient participation. It would be desirable with further research which can explain why there are shortages with patient participation and the benefits with patient participation.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet och inflytande i samhället är ett målområde som Folkhälsomyndigheten (2015) lyfter fram som förutsättning för folkhälsan. I sjukvården ska patientlagen (SFS 2014:821) stärka patientens ställning och främja patientens delaktighet, integritet och självbestämmande. En intention är att utveckla en säkrare vård tillsammans med patienten. Begreppet patientdelaktighet är inte entydigt definierat enligt tidigare studier och forskare skriver det är bara den enskilda patienten som kan avgöra om delaktighet uppnåtts rörande den egna omvårdnaden.  Syfte: Att beskriva vad patienter upplever påverkar delaktighet i vården vid en thoraxkirurgisk vårdavdelning. Metod: Deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som omfattade sju patienter vilka genomgått öppen hjärtkirurgi. Analysarbetet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det som påverkar upplevd delaktighet i vården bestod av underlättande och begränsande faktorer. Interaktion med och stöd av personalen samt möjligheten att välja grad av delaktighet underlättade. Begränsande var att inte ha kunskap och de medicinska bedömningarna, det fanns ett kunskapsgap mellan informant och professionen, den sjukvårdspersonal informanterna mötte och hade kontakt med under vårdtiden. För att minska den begränsande faktorn kunskap var skriftlig och muntlig information viktig. De medicinska bedömningarna accepterade informanterna helt och fullt. Professionens kunskap och medicinska bedömningar gav trygghet. Slutsats: Resultatet visar förutsättningar, underlättande och begränsande faktorer, som beskriver hur informanterna upplever vad som påverkade patientdelaktighet i vården i samband med öppen hjärtkirurgi. Stor vikt läggs vid stöd av personal, vid patientinformation och svar på frågor från professionen. / ABSTRACT Background: Participation and influence in society is a target area that Folkhälsomyndigheten (2015) highlighted as vital for public health. In medical care shall Patientlagen (SFS 2014: 821) strengthen the position of patients and promote patient involvement, integrity and self-determination. The intention is to develop safer care together with the patient. The concept of patient participation is not clearly defined in previous studies, and it is only the individual patient, which can determine whether participation is reached regarding their own care. Purpose: To describe what patients experience affects participation in care at a thoracic surgery ward. Method: Descriptive qualitative design with semi-structured interviews involving seven patients who underwent open heart surgery. The analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: There affecting perceived participation in the care consisted of facilitating and constraining factors. Interaction and support of the staff and the ability to choose the degree of participation facilitated. Limitation was not to have the knowledge and the medical assessments; there was a knowledge gap between the informant and the profession, the medical staff informants met and had contact with during the hospital stay. To reduce the limiting factor knowledge was written and verbal information important. The medical assessments accepted the informants completely. The profession´s knowledge and medical assessment gave security. Conclusion: The results show potential, facilitating and constraining factors, describing how the informants experience what affected patient participation in care associated with open heart surgery. Emphasis is placed on the support of the staff, the patient information and answers to questions from the profession.

No description available.

Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ställs kravet att vården ska bygga på respekt   för patientens integritet och självbestämmande. Trots detta visar studier att kravet inte uppnås, då patienter inte känner sig delaktiga i vården i den utsträckning de önskar. Studier visar på att det inom psykiatrin kan ta tid att införliva patientdelaktighet, då ett gammalt paternalistiskt synsätt på patienter lever kvar på sina håll. Inom ätstörningsvården beskrivs patientdelaktighet som en ledstjärna i behandlingen, men många människor med ätstörningar är svåra att engagera i behandling då de kan vara ambivalenta eller förnekar och inte ser allvaret i sjukdomen. I vårdsituationer uppstår ibland en konflikt mellan patientens rätt till delaktighet i sin egen vård och vad vårdpersonal tänker är det rätta och bästa för personen. Sjuksköterskan är den som står patienten närmast i omvårdnaden och har ett professionellt ansvar att göra patienten delaktig i sin behandling.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver  patientdelaktighet vid ätstörningsbehandling i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom ätstörningsvården, från två olika heldygnsavdelningar i Stockholm. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade; i sex huvudkategorier; Påverkan, Bemötande, Relation,  Organisation och vårdmiljö, Sjuksköterskans situation och Patientens situation med vardera tre underkategorier. Diskussion: Resultatet diskuterade utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori samt annan relevant forskning. / Background: The Swedish Health Care Act states that all care in Sweden should be based in the respect for patient integrity and self-determination. Despite     this, studies show that this requirement is not achieved, as patients do not feel involved in the care to the extent that they would wish. Studies have shown that in psychiatric care, it may take time to incorporate patient- participation, as healthcare professionals' view of patients in many places still tends to be characterized by paternalism. Patient participation is described to be a guiding principle in the treatment within eating disorder care, but as patients can often be either ambivalent to their illness, deny it or not take it seriously, their involvement in the treatment can be difficult to achieve. In situations of care giving, a conflict sometimes occurs between the patient’s right to participate in his or her own care, and the healthcare professional´s ideas of what is right and best for the person. The nurse is the one working the closest to the patient in nursing care and hence has a professional responsibility to make the patient involved in the treatment. Aim: The aim of the study is to investigate nurses’ descriptions of patient participation in eating disorders treatment in psychiatric inpatient care. Method: The study is a qualitative inductive study. Semi-structured interviews were conducted with six nurses from two different inpatient care wards specialized in treatment of eating disorders. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed through qualitative content analysis. Results: The study resulted in six main categories; Influence, response,  Relationship, Organization and care environment, The nurse´s situation and The patient´s situation with each three respective subcategories.  Discussion: The results were discussed based on Kari Martinsens theory about nursing       and other relevant research.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.

Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte är en stor och viktig del av sjuksköterskans arbete, och dess innehåll påverkar det resterade arbetsskiftets sysslor. Rapporteringen kan ske på flertalet sätt, exempelvis traditionell rapportering som sker avsides från patienten, eller så kallad bedsiderapportering som sker i patientsalen tillsammans med patienten. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att undersöka evidensen för vilket av de två mest frekvent använda rapporteringssätten som är att föredra: traditionell rapportering eller bedsiderapportering. Vid jämförelsen mellan de båda fanns både sjuksköterskans uppfattning samt patientens uppfattning i åtanke. Metod: En litteraturöversikt utfördes. 12 originalartiklar valdes från databaser för vetenskapliga artiklar, CINAHL och Pubmed. Dessa lästes, analyserades och ledde fram till framställandet av fem resultatkategorier. Hildegard E. Peplau och hennes relationsteori kring omvårdnad bidrog som teoretiskt ramverk. Resultat: Fem teman identifierades ur studiens artiklar: främjande av relation mellan patient och sjuksköterska, ökad vårdsäkerhet för patienterna, involvering av patienten i vården, tidsåtgång för rapportprocessen samt påverkan på patientsekretessen. Resultatet visar att bedsiderapportering föredras av både patient och sjuksköterska, dock gärna en modifierad sådan där känslig information delges utom hörhåll för att bevara sekretessen. Slutsats: Bedsiderapportering föredras av både sjuksköterskor och patienter och är ett steg i rätt riktning mot en patientcentrerad vård. Trots att studier gjorts som bevisar detta är bedsiderapportering inte standard inom vården, något som bör ändras genom fortsatta studier för en säkrare och mer delaktig vård för patienter och ett bättre och effektivare arbetssätt för sjuksköterskor. / Background: Change of shift report between nurses is a big and important part of a nurse’s tasks, and its content and quality affects the coming shift’s tasks. The change of shift report can be carried out in multiple ways, for example traditional report which is conducted away from the patient, or bedside report which is located in the patient’s room with the patient. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the evidence for which of the two most commonly used methods of report is preferable: traditional report or bedside report. The comparison between the two methods of reporting addressed both the nurse’s opinion as well as the patient’s. Methods: The method used was literature review. 12 original articles were selected from databases for scientific articles, CINAHL and Pubmed. They were read and analyzed and resulted in five themes of results. Hildegard E. Peplau and her theory about relations in caring contributed as a theoretical framework. Results: Five themes were identified in the articles of the review: promoting of relationship between patient and nurse, safer care for patients, involving patient in care, time used for report and impact on patient’s confidentiality. The results showed that bedside report is preferred by both the patient and the nurse, preferably a modified version where sensitive information is handled away from the patient to keep the patient’s confidentiality. Conclusion: Bedside report is preferred by both nurses and patients and is a step towards a more patient centered care. Despite previous studies having shown this same result, bedside report is not yet implemented as standard report within the health care system. The conclusion of this review is that this should change and continuous studies should be conducted with an aim of safer care for patients with more patient participation, as well as better and more efficient way of work for nurses.

Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar. Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård. Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö och utbildning samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar. Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas. / Background: According to the new patient law, patients' involvement in their own care will be expanded and strengthened further. As part of this work, personcentred care has been introduced in several Swedish regions and county councils. Positive effects of person-centred care have been proven to exist for both patients and healthcare providers. Aim: To describe factors that can complicate the ability for nurses to provide person-centred care. Methods: The thesis project was conducted as a literature review. Ten scientific articles published between 2010-2016 were included in the study. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases, as well as through Google Scholar free text search. Results: There were several themes with associated factors that could complicate the possibility for nurses to provide a person-centred care. Prominent factors include the attitude of the nurse and his or her view of the profession and the patient, lack of patient participation, lack of teamwork and communication, weak support from organization and management, poor environment and education, and high workload. Conclusion: Several factors that could make it difficult for the nurse to provide person-centred care were discovered, some of which were perceived to be more crucial than others. In order for nurses to be able to provide care based on patient participation, it is very important that awareness of these aggravating factors is increased. By working with a person-centred approach already during nursing education, the likelihood of successful implementation of person-centred care in Swedish healthcare increases