Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.

Forskning kring patientdelaktighet i förhållande till omvårdnad har pågått sedan 1960-talet och att göra patienten delaktig i sin egen vård är lagstyrt enligt hälso- och sjukvårdslag. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters delaktighet inom omvårdnad i sluten somatisk vård. Resultatet visar att patientdelaktighet är multifaktoriellt och behöver förstås i relation till förhållningssätt, roller, kommunikation, villighet och resurser. Personalens förhållningssätt, vilken förmåga de har att bjuda in patienter i en vårdande gemenskap, vilka roller sjuksköterskan och patienten har, om patienten är villig att delta, på vilket sätt kommunikation sker och information delas samt vilka resurser som finns att tillgå påverkar patientens möjligheter att vara delaktig. Litteraturstudien visar att patientdelaktighet har en stor betydelse i den slutna somatiska vården. Patientdelaktighet saknas som vårdvetenskapligt begrepp och detta gestaltar sig genom att det råder förvirring kring tolkningen. Det finns ett behov av att definiera begreppet patientdelaktighet vetenskapligt för att sjuksköterskor ska veta hur de ska förhålla sig till detta. / Research on patient participation in relation to nursing has taken place since the 1960s, and to involve the patient in his own care, is governed by the healthcare system. The purpose of the literature study was to describe patients' involvement in nursing in inpatient somatic care. The result shows that patient participation is multifactorial and needs to be understood in relation to the attitude, roles, communication, willingness and resources. The attitude of the staff, the capacity they have to invite patients in a caring community, the roles the nurse and patient have, if the patient is willing to participate, how communication takes place and information is shared and what resources are available affects the patient's ability to be involved. The literature study shows that patient participation is of major importance in the inpatient somatic care. Patient participation is lacking as a medical science concept, and this is due to confusion about interpretation. There is a need to define the concept of patient participation scientifically in order for nurses to know how to relate.

Bakgrund: Alkoholberoende är en sjukdom där alkoholen har en negativ påverkan på individens liv. Alkohol har en skadlig påverkan på kroppen och medför en ökad risk att drabbas av fysiska och psykiska sjukdomar. För att vårda personer med alkoholberoende behöver sjuksköterskan ha en förståelse för deras livsvärld. Sjuksköterskan ska genom sin yrkesroll informera och motivera personer med alkoholberoende till en livsstilsförändring, samt stödja dem i upplevelsen av hälsa. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ analys av narrativer. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Vardagen fokuserar kring nästa glas, Behov av förändring med fyra underkategorier. Konklusion: En god relation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att främja patientdelaktighet, och för att personer med alkoholberoende ska fullfölja behandlingar. Att arbeta personcentrerat ger sjuksköterskan en möjlighet att kunna ta del av patientens livsvärld. Att veta vad som motiverar patienten till förändring är en förutsättning för att skapa hälsa och välbefinnande. / Background: Alcohol addiction defines as a disease in which alcohol has a major role in people’s lives. Alcohol has a damaging effect on the body and people with alcohol addiction carries an increased risk of suffering from physical and mental illness. In order to care for people with alcohol addiction, the nurse needs to have understanding of their lifeworld. The nurse should inform and motivate people with alcohol addiction to a lifestyle change through their professional role and support them in the experience of health. Aim: To describe people’s experiences of living with alcohol addiction. Method: The study is based on a qualitative analysis of narratives. Result: Two main categories emerged from the analysis: Everyday life focuses on the next drink, Need for change with four subcategories. Conclusion: A good relationship between the nurse and the patient is a prerequisite for promoting patient participation, and for persons with alcohol addiction to complete treatments. Working in a person-centered way gives the nurse an opportunity to take part in the patient’s lifeworld. Knowing what motivates the patient to change is a presumption for creating health and well-being.

Bakgrund: Personcentrerad vård definieras som ett partnerskap mellan sjuksköterskorna och patienterna där fokus i vården ligger på patienten som en unik person och inte på sjukdomen. Tidigare forskning visar att patienter och närstående upplever välbefinnande och tillfredsställelse då sjuksköterskorna ger vård baserad på medkänsla. Vid avsaknad av detta kan oro upplevas. Syfte: att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: För arbetet valdes metoden systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar inom valt område. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Helhetssyn på människan är första temat och det består av tre subteman: att utgå från patienternas berättelser, att göra patienterna delaktiga och att skapa relationer som är betydelsefulla för personcentrerad vård. Vårdmiljöns betydelse är det andra temat som innehåller två subteman: att inte ha förutsättningar och att uppleva teamsamverkan som beskriver medverkande eller hindrande omständigheter som påverkar den personcentrerade vården. Slutsats: Utövning av personcentrerad vård upplevdes både underlättande för patientmedverkan men var även påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde tidsbrist, avsaknad av kunskap och den hierarkiska strukturen som hindrande faktorer med negativ inverkan på utövning av personcentrerad vård.

Människans livslängd förväntas bli längre vilket leder till att fler personer behöver vård. Vårdpersonal behöver därför använda flera strategier för att förbättra hälsan och livskvalitén, en av strategierna är att patienterna får vara delaktiga i sin vård. Därav är patientdelaktigheten viktig för patienternas välmående och livskvalité. Patientlagen (2014:821) syftar till att hälso- och sjukvården ska stärka patienten samt främja patientens självbestämmande och delaktighet. Syftet var att beskriva patientens uppfattning om delaktigheten i vården. En allmän litteraturstudie utfördes och resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Studieresultatet resulterade i två kategorier: förutsättningar för delaktighet och påverkansfaktorer. Resultatet visade att vårdpersonalens bemötande och tillit påverkade patientdeltagandet och känslan av att vara involverad i sin vård. När patienten fick tillräckligt med information angående sin vård ökade förståelse för hälsosituationen och möjligheten till att vara delaktig i sin vård. Patientdeltagandet ökade när patienterna kände sig hörda och förstådda samt när det skapades en bra. relation med vårdpersonalen. / Human life is expected to be longer, which means that more people need healthcare. Therefore, healthcare professionals need to use several strategies to improve human health and quality of life, one of the strategies being to allow patients to be involved in their care. Hence, patient participat'ion is important for patients' well-being and quality of life. The Patient Act (2014: 821) aims for the health care system to strengthen the patient and promote the patient's self-determination and participation. The purpose was to describe patients' perceptions of participation in healthcare. A systematic literature review was conducted and the result was based on 11 scientific articles. The study resulted in two categories: conditions for participation and influencing factors. The result showed that the care staff's attitude and confidence affected the patient's participation and the feeling of being involved in their healthcare. When the patients received better information regarding their care, they were able to understand their health situation better and were given a greater opportunity to be involved in their own healthcare. Patient participation increased when patients felt heard and understood as well as when a good relationship was created with the healthcare staff.

Bakgrund: Patientens delaktighet är reglerat i flertalet lagar och är en rättighet för alla patienter inom svensk hälso- och sjukvård. Inom tvångsvården har tidigare forskning visat att delaktigheten begränsas då det finns vårigheter i att få en patient som vårdas under tvång att känna sig delaktig. För att öka förståelsen för hur arbetet kring patientdelaktighet inom den rättspsykiatriska kontexten går till valde författarna att undersöka detta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att arbeta inom rättspsykiatrisk vård intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades i tre olika teman. Vikten av kommunikation beskriver betydelsen av tydlig kommunikation och att patienten får den information som krävs för att kunna vara delaktig. Patientens engagemang i sin vård tar upp sjuksköterskornas syn på delaktighet, deras erfarenhet av att motivera till delaktighet samt att alla patienter har olika nivåer av förmåga och insikt. Förutsättningar för patientdelaktighet beskriver de utmaningar sjuksköterskan möter i arbetet kring delaktighet och vad det finns för resurser som främjar delaktighet. Slutsats: Denna studie undersökte sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Resultaten visade att patientens vårdplan och kommunikation var centrala för att främja delaktighet. Anpassning, motivation och kompetens var viktiga faktorer. Trots utmaningar har patientdelaktighet utvecklats positivt över tid.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av samordnad vårdplanering som ett fenomen. Studien är en kvalitativ empirisk studie och intervjuer användes som metod. Dessa spelades in på band, transkriberades, analyserades, tolkades av författarna och resulterade i fyra övergripande teman. Urvalet bestod av åtta sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet som representerade två olika kliniker. Båda könen ingick i urvalet. Resultaten visade att grundtanken med samordnad vårdplanering var bra men det organisatoriska ifrågasattes. Sjuksköterskan reagerade på att det visades dålig respekt för patientens delaktighet, autonomi och integritet i samband med dessa möten. De gemensamma resurserna verkade otillräckliga, för att ge en fortsatt god och trygg omsorg i människors liv. En administrativt tidskrävande arbetsuppgift som sjuksköterskan är ålagd att hantera i sitt dagliga arbete. Slutsatser blev att sjuksköterskans möjligheter att påverka vårdplaneringens utgång är små och därför uppfattas det som ett komplicerat arbetsmoment. Tidskrävande då vårdplaneringens administrativa del tar mycket av en sjuksköterskas dagliga arbetstid. / The aim of this study was to emphasize the nurse’s knowledge of the coordinated care planning as a phenomenon. This is an empirical qualitative study, we have used interviews as a method and the analysed our own. The results were four global themes. The selections consisted of eight nurses whit different various work and they represent two different clinics. Both sexes were represented. The results show that the basic idea with coordinated care planning was good but the organization skills was missing The nurse in charge reacted because the patients did not get involved in the activity, autonomic and was not showed any personal integrity at the meetings. Te common resources seemed insufficient to give a continued good and confident care in these people’s lives. The lack of time was due to the administrative deskwork that the nurses will be able to do daily. The conclusion became that the nurses possibility to influence the planning’s outcome is very small. Due to this it was seen a boring work moment. The lack of administrative care planning, take much time from the daily routine work.

Bakgrund: Sjuksköterskan är skyldig att arbeta för patientdelaktighet enligt lagar och författningar. Begreppet patientdelaktighet tolkas olika och en klar definition saknas vilket medför svårigheter att implementera och utvärdera patientdelaktighet.Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa vad patientdelaktighet innebär för patienter och sjuksköterskor.Metod: Litteraturöversikten, som endast inkluderar kvalitativa studier, är inspirerad av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälso- och sjukvård. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar, varav 10 inkluderades.Resultat: Fyra grundläggande teman utifrån patient- och sjuksköterskeperspektivet identifierades utgöra patientdelaktighet: informera, kommunicera, lära känna varandra samt etablera en relation.Slutsats: Genom att informera, att kommunicera, att lära känna varandra samt att etablera en relation uppnås patientdelaktighet. / Background: The nurse is required to work for patient participation by laws and regulations. The concept of patient participation is interpreted differently, and a clear definition is missing, making it difficult to implement and evaluate patient participation.Aim: Through a literature review highlight what patient participation means for patients and nurses.Method: The literature review, which only include qualitative studies, is inspired by Goodman's seven steps for literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. Nineteen articles quality was examined and 10 were included.Results: Four major themes based on the patient and nurse perspective were identified as patient participation: information, communication, getting to know each other and establish a relationship.Conclusion: Patient participation is achieved through information, communication, getting to know each other and establish a relationship.

Bakgrund Sedan en tid tillbaka har webbåtkomst av patientjournalen utvecklats och blivit möjlig för patienterna såväl i Sverige som i flera länder globalt. Sedan tillgången till journalen underlättats för patienterna tar allt fler chansen att läsa i sina journaler. Med bakgrund av detta undersöks patienternas upplevelser och erfarenheter av att läsa sina journaler i denna litteraturstudie.  Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av att läsa journalen vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes genom att samla in data och granska 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna innefattar varierande typer av studiedesign. Författarna granskade de utvalda originalartiklarna efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning, för att sedan analysera artiklarna genom en integrerad analysmetod. Utefter detta presenterades resultatet uppdelat efter tre teman som författarna fann under analysen.  Resultat Genom granskningen upptäcktes tre huvudteman. De teman som upptäcktes då patienternas upplevelser av att läsa sina journaler undersöktes var: Patienternas upplevelse av: patientdelaktighet, av att inhämta, tolka och förstå journalinformation och personcentrering. Under dessa huvudkategorier sågs ett antal subteman. Dessa subteman innefattade patienternas upplevelser av eller kring deltagande, kommunikation, medicinsk terminologi, förståelse, tekniska svårigheter, reaktioner och känslor, partnerskapet, egenmakt och egenvård. Slutsats Enligt studien var patienterna till stor del positiva över tillgången till patientjournalen och ville läsa sina journalanteckningar. Skillnader fanns mellan olika grupper av patienter när det kom till vilka som tyckte sig ha mest nytta av att läsa journalerna. Patienterna upplevde språkbruket och den medicinska terminologin som används i journalen som svårt att förstå. Enligt studien kan en ökad personcentrering och patientdelaktighet, vid och kring journalföringen, leda till positiva erfarenheter hos patienterna såväl som det kan ge minskade risker inom vården. En ökad personcentrering vid journalföring kan även bidra till att stärka patienternas möjligheter till ett högre mått av hälsolitteracitet. / Background For some time now, web access to the medical records has developed and become possible for patients both in Sweden and in several countries globally. Since access to medical records has been made easier for patients, more and more people are taking the chance to read their medical records. Against this background, the patients attitudes and experiences of reading their medical records are examined in this litteraturestudy. Aim The aim was to shed light on adult patients' experience of reading their medical record when in contact with the health care system. Method The authors created a non-systematic literature review by collecting data and reviewing 17 scientific articles. The articles included were of various types. The authors reviewed the selected articles according to Sophiahemmet University's assessment document for quality review and then analyzed the articles through an integrated analysis method. Following this, the results were presented divided according to three themes that the authors found during the analysis. Results Through the review, three main themes were discovered. The themes that were discovered when the patients' experiences of reading their medical records were examined were: The patients' experience of: patient participation, of obtaining, interpreting and understanding medical record information and person-centeredness. Under these main categories, several sub-themes were seen. These sub-themes included the patients' experiences of or around participation, communication, medical terminology, understanding, technical difficulties, reactions and feelings, the partnership, empowerment and self-care. Conclusions According to the study, patients for the most part had positive experiences while reading their medical records and wanted to continue doing so. There were differences between groups of patients when it came to who found that they had the most benefit from reading the medical records. The patients found the language and medical terminology used in the medical record difficult to understand. According to the study, increased person-centredness and patient participation in record keeping can lead to increased positive experiences for patients as well as reduced risks in care. An increased person-centredness in recordkeeping can also contribute to strengthening patients' opportunities for a higher measure of health literacy.

Bakgrund: Informationsutbyte mellan sjuksköterskor vid skiftbyte, så kallad överrapportering är en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ansvarar för att bedriva en god och säker vård, vilket främjas när patienten ges möjlighet till att delta i sin vård och därmed bli en i vårdteamet. Bedsiderapportering är den enda rapporteringsmodell som inkluderar patienten och har blivit allt vanligare inom hälso-och sjukvården. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bedsiderapportering. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en slutenvårdsavdelning. Resultat: Resultatet presenterar tre huvudkategorier; Patienten i fokus, Sjuksköterskans professionella ansvar och Arbetsbelastningens påverkan med tillhörande sju subkategorier. Sjuksköterskans involvering av patienten vid bedsiderapportering främjar patientdelaktigheten och är det mest framträdande ur resultatet. Bedsiderapportering upplevs som positivt men medför även vissa utmaningar som exempelvis tidskrävande och äventyrande av patientens sekretess. Konklusion: Bedsiderapportering främjar patientdelaktighet men det sker inte automatiskt. Det krävs att sjuksköterskan har kunskap och färdigheter i hur patienten involveras i överrapporteringen för att uppnå patientdelaktighet. Bedsiderapportering ger sjuksköterskan möjlighet att skapa en egen uppfattning av patienten utan påverkan av kollegors åsikter. Utmaningar med rapporteringsmodellen är att det upplevs tidskrävande samt risken att äventyra patientens sekretess. / Background: Shift handover is an important part of nurses’ responsibility. Nurses have a professional responsibility to provide safe and high-quality care which is promoted when the patient is a participant in their care. Bedside handover is the only model used during shift handover that includes the patient and has become a more common model. Aim: To investigate nurses´ experiences of bedside handover. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews were performed with nurses working in an inpatient ward. Findings: The result were presented in three main categories; The patient in focus, The nurse´s professional responsibility and The impact of workload with associated seven subcategories. The nurse´s involvement of the patient during the bedside handover reporting promotes patient participation and was the most prominent aspect. Bedside handover was perceived as something positive but also brought some challenges by being time-consuming and compromising patient confidentiality. Conclusion: Bedside handover promotes patient participation, but it does not happen automatically. It is required that the nurse has knowledge and skills in how to involve the patient in the handover to achieve patient participation. Bedside handover gives the nurse the opportunity to form their own opinion of the patient without being influenced by colleagues’ opinions. Challenges with bedside handover are that it is time-consuming and risks jeopardizing the patient´s confidentiality.