Bakgrund: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens perioperativa omvårdnad där målet är att utföra individanpassad och professionell vård på en personcentrerad nivå. Den dagkirurgiska och den polikliniska verksamheten ökar i takt med att vården utvecklas vilket innebär att allt fler patienter opereras under regional anestesi idag. Detta ställer högre krav på operationssjuksköterskor vilket medför att de måste förstå hur patienter kan uppleva en vaken operation för att kunna ge god och personcentrerad vård. Forskningsfråga: Hur upplever patienter som genomgår regional anestesi att vara vakna under operation? Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ metasyntes där tolv studier inkluderats i resultatet. Metasyntes innebär att tidigare forskning förs samman och skapar en djupare nivå av ett fenomen.  Resultat: Resultatet visade att patienter huvudsakligen behöver information för att kunna ha kontroll och känna sig delaktiga under operationen. Det visade sig att personalen har en betydande roll för att patienterna ska känna sig trygga under operationen. Resultatet visade att patienterna använder sig av olika copingstrategier, bland annat musik, för att hantera situationen de befinner sig i under en operation. Slutsats: Personalen har en betydande roll för patientens upplevelse under en operation. För att de ska känna sig delaktiga och ha kontroll över situationen behöver patienterna vara väl informerade. Det krävs att operationssjuksköterskor avsätter tid till patienten för att skapa en relation som kan ligga till grund för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Dock är detta en utmaning för operationssjuksköterskor idag då tiden med patienter före en operation ofta är mycket kort och intensiv. Därför kan denna uppsats ligga till grund för djupare kunskap och initiera forskning inom området.

Bakgrund: Akut sjuka/skadade personer känner ofta att de tappar kontroll över sin kropp och situation, dessa känslor kan förvärras i en okänd miljö och kan i samband med brist på information vara överväldigande. Den första patienten ofta kommer i kontakt vid en akut situation är sjuksköterskan. I detta skede behöver den akut sjuka/skadade lämna över ansvaret till hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska då med sin omvårdnadsvetenskapliga- och medicinska kunskap med hjälp av bedömningsverktyget triage, kategorisera och prioritera patienten utifrån dennes symtom och anamnes. Triage används brett i världen just för detta ändamål men är för många okänt både varför och hur det används.    Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av triageprocessen.  Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar gällande det valda syftet. Sökningarna gjordes på de bibliografiska sökmotorerna Cinahl complete och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av Friberg (2017).  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i 10 stycken artiklar med fyra teman: Väntetid, Bemötande, Information & Miljö Slutsats: De sjuksköterskor som utför triage sågs ofta som kunniga inom sitt område men patienter saknade informationsutdelning både kring väntetid och triage. Patienterna saknade även ett mer holistiskt bemötande där sjuksköterskor fokuserade mer på det psykiska måendet utöver det medicinska. / Background:  Acutely ill / injured people often feel that they are losing control of their body and the situation, these feelings can be intensified in an unfamiliar environment. And can be overwhelming in the absence of information. The first encounter is often with a nurse. At this stage, the acutely ill/injured person needs to hand over the responsibility to the healthcare service. The nurse must then use their nursing- and medical knowledge with the help of triage, categorizes and prioritizes the patient based on the patient´s symptoms and anamnesis. Triage is used a lot all over the world but is for many unknown, both how it works and why it´s used. Aim: The aim was to describe patients' experiences of the triage process Method: The method was a literature review based on qualitative and quantitative scientific articles regarding the chosen purpose. The searching was made on the bibliographic search engines Cinahl complete and PubMed. The articles were reviewed and analyzed with the help of Friberg (2017)  Results: The literature review resulted in Four themes: Wait time, treatment, information & environment  Conclusion: The nurses who performed triage was often seen as knowledgeable in their field, but the patients lack information on both waiting time and triage. The patients also wished for a more holistic approach where nurses focused more on the mental state in addition to the medical one.

<p>Validerat; 20101227 (ysko)</p>

Väntrum inom vården har en stor betydelse för patienterna då detta påverkar hur deras besök i helhet kommer tolkas (Liddicoat, 2020). Besök i vårdens väntrum kan leda till att patienter kan uppleva oro och stress, vilket kan orsaka att återhämtning efter besök försämras (Beukeboom et al., 2012).   I detta arbete kommer jag ta fram ett designförslag till Alundas framtida distriktssköterskemottagning, då den tidigare vårdcentralen i Alunda var tvungen att stängas ned på grund av miljö som påverkade patienter och personal negativt (Gabrielsson, 2019). Frågeställningar jag kommer ha med mig under mitt arbete är Hur ska man möblera en barack och få god vårdmiljö? Vad är det goda anledningar att ge fokus till patientens upplevelser och behov när det kommer till väntrummen inom vården?  Hur kan man ha ett fungerande väntrum utomhus? Processen som används är Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015) designprocess samt metoder från Stickdorn och Schneiders (2012). Detta är en litteraturstudie om hur upplevelser kan förbättras för patienter med olika faktorer. Mitt genomförande gick på ut på att få kontakt med alla som använder väntrummet genom intervjuer, enkäter, observation med mera. Detta resulterade i ett koncept som använder sig av natur för att öka patienters upplevelse och nyttja det rum som finns utanför lokalen för att utvidga väntrummet. I projektet skapas en mer underhållande miljö för vuxna och barn genom att använda sig av Alundas historia som grund.

No description available.

Bakgrund: Ordet stomi innebär en öppning eller mun som placeras på huden och är sammankopplat till ett eller två organ. En stomi kan användas när ett organ av olika anledningar behöver avlastas. Under de senaste tio åren har antalet individer med stomi ökat i Sverige. Att leva med stomi kan orsaka belastning på det fysiska samt psykiska välmåendet. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja patienten och vägleda patienten genom den nya livsförändringen.  Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att leva med stomi. Metod: Författarna använde sig av en litteraturöversikt där tio originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design användes. Studiernas resultat granskades och kategoriserades, därefter tematiserades de utifrån olika rubriker.  Resultat: Patienterna upplevde att rädslan för läckage och odör samt exponering av stomipåsen resulterade i isolering från vardagliga aktiviteter och sociala sammanhang. Patienterna upplevde även att den bristfälliga informationen från sjuksköterskan satte prägel på deras livskvalité och orsakade en känsla av osäkerhet. Resultatet beskrivs under tre huvudteman. Dessa huvudteman är: Upplevelse av förändrad kroppsuppfattning med subteman: Anpassning och acceptans och förändrade förutsättningar med stomi. Andra och tredje huvudtemat är: Information och kunskapsbrist samt hinder för samliv Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om sjukdomslidande kring patienternas upplevelse vid en stomioperation. Detta resulterade i ett hälsohinder hos patienterna som speglas i frånvaro av hälsa. Lidandet grundades i stor del av bristen på information från sjuksköterskan, vilket ledde till dålig förberedelse preoperativt samt dålig anpassning postoperativt. / Background: The word ostomy means an opening or mouth that is placed on the skin and is connected to one or two organs. A stoma can be used when an organ for various reasons needs to be relieved. Over the past ten years, the number of stoma individuals has increased in Sweden. Living with an ostomy can cause stress on physical as well as mental well-being. The nurse has a responsibility to support the patient and guide the patient through the new life change. Aim: The aim of the study was to illuminate the patient's experience of living with an ostomy Method: The authors used a literature review according to where ten original articles of both qualitative and quantitative design were used. The results of the studies were reviewed and divided into different categories which were then thematized based on different headings. Results: The patients felt that the fear of leaks and odors and exposure of the ostomy bag resulted in isolation from everyday activities and social contexts. Patients also felt that the infrequent information provided by the nurse had an impact on their quality of life and caused a feeling of uncertainty. The results are described under three main themes. These main themes are: Experience of changing body perception, with subthemes: Adaptation and acceptance and the new life. The second and third main themes are: Information and lack of knowledge and barriers to cohabitation. Discussion: The results were discussed on the basis of Katie Eriksson's theory of disease sufferings regarding patients' experience in an ostomy operation. This result in a health barrier in patients reflected in the absence of health. The suffering was mostly due to the lack of information from the nurse, which led to poor preparation preoperatively as well as poor adjustment postoperatively.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Vanligaste orsaken till bensår är venös insufficiens som innebär en rubbning i vensystemet förorsakat av bland annat medfödda atrofier, trauman såväl som hypertoni. Rubbningar i vensystemet medför venväggsförsvagningar och endotelstörningar som utvecklas till bensår. Förekomsten av kroniska sår ökar med stigande ålder och upplevelser av både hälsa och ohälsa grundat på sjukdomstillståndet är högst individuella.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser att ha kroniska bensår orsakade av venös insufficiens.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats är använd utifrån databaserna PubMed och CINAHL för att finna vetenskapligt stöd som besvarar studiens syfte. Dataanalys utfördes enligt Evans modell.   Resultat: Resultatet beskriver patienters upplevelser av att leva med kroniska bensår orsakade av venös insufficiens. Detta utifrån nio artiklar vars material sammanställdes i tre huvudkategorier: upplevelser av symtom, upplevelser av relationer och upplevelser av livstillvaro samt sju underkategorier.   Slutsats: Det är av stor vikt att uppmärksamma patienter med kroniska bensår orsakade av venös insufficiens för att kunna lindra deras lidande och stärka deras känsla av hälsa. Upplevelser av smärta, frustration, kunskapsbrist, gångsvårigheter samt isolering förekommer i underkategorierna och som uppleves som begränsningar i livet. / Summary Title: Patients’ experiences of having chronic leg ulcers caused by venous insufficiency – A qualitative literature review   Background: The most common cause of leg ulcers is venous insufficiency, which involves a disorder of the vein system caused by, among other things, congenital atrophies, trauma and/or hypertension. Venous system disorders cause venous wall weakness and endothelial disorders that develop into leg ulcers. The prevalence of chronic wounds increase with aging, it is highly individual whether health or illness is experienced due to the disease state.   Aims: To describe experiences of patients’ living with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency.   Method: A qualitative literature review with inductive approach was used from the PubMed and CINAHL databases to find scientific support that answers the study’s purpose. Data analysis was preformed according to Evans model.   Results: The results describes patients’ experiences of living with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency. This is based on nine articles whose material was compiled into three main categories: experiences of symptoms, experiences of relationships and experiences of life, and seven subcategories. Conclusion: It is very important to pay attention to patients with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency in order to alleviate their suffering and strengthen their sense of health. Experiences of pain, frustration, lack of knowledge, walking difficulties and isolation occur in the subcategories and are perceived as limitations in life.

No description available.

Bakgrund: Ohälsa och sjukdom är något alla kan uppleva. Det kan då bli aktuellt att uppsöka sjukvården. Rollen som patient kan visa på en sårbarhet genom att det är ett nytt sammanhang där patienten är utlämnad till vårdpersonalen. I personalgruppen kan sjuksköterskestudenter, personer som är under utbildning till sjuksköterskor ingå. Mötensker mellan patienter och sjuksköterskestudenter, som ska lära sig vårda med stöd av sin handledande sjuksköterska. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskriver patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Det första temat är Det goda bemötandet som innefattar tre subteman, Att kommunikation är av betydelse, Att närvaro är av betydelse och Att samspel är av betydelse. Det andra temat är Det professionella mötet som innefattar två subteman, Att trygghet är av betydelse och Att kunskap är av betydelse. Slutsats: Positivt för patienter skulle vara om möjlighet finns att utöka sjuksköterskestudenters närvaro och deltagande i den kliniska vården. Det skulle leda till mer erfarenhet hos sjuksköterskestudenter på ett tidigare stadium.