Bakgrund: Sveriges sjuksköterskor har i stor utsträckning blivit utsatta för sexuella trakasserier från patienter och kollegor. Sexuella trakasserier kan ta uttryck i både verbal och fysisk form. Problemformulering: Sexuella trakasserier från patienter och kollegor påverkar sjuksköterskornas upplevelser och välmående negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever och reagerar vid sexuella trakasserier från patienter och kollegor. Metod: Litteraturstudien består av 10 artiklar med fokus på sjuksköterskans upplevelser och reaktioner av att bli sexuellt trakasserad av patienter och kollegor. Resultat: Resultat visade att  sexuella trakasserier skapade negativa känslor och reaktioner hos sjuksköterskor. Vanliga förekommande upplevelser var maktlöshet, rädsla och ångest. Reaktionerna kunde sedan leda till depression, att sjuksköterskor negligerade händelser och en önskan om att lämna yrket. Diskussion: Sjuksköterskors utsatthet för sexuella trakasserier i sitt arbete behöver tas upp i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. För att kunna sätta in relevanta åtgärder som gynnar sjuksköterskans välmående. Förhoppningsvis ska sjuksköterskors välmående få en mer central roll i vårdvetenskapen, för att skapa en arbetsmiljö som gynnar både personal och patienter i framtiden.

Sömnbesvär förekommer hos 38 procent av Sveriges befolkning mellan 16–84 år och är vanligt både vid psykiska och somatiska sjukdomar. Sömnbesvär behandlas ofta farmakologiskt och under längre tid än vad som rekommenderas, särskilt hos äldre personer. Sömnbesvär kan leda till negativ effekt på både psykisk och fysisk hälsa, samt till försämrad livskvalité. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges sammanhängande över tid i patientens bostad och som kommunerna oftast ansvarar för. I hemsjukvården innehar sjuksköterskan den högsta medicinska kompetensen. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med sömnbesvär hos vuxna patienter i kommunens hemsjukvård. Metoden var en intervjustudie med induktiv ansats och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i sju kategorier: orsak till sömnbesvär, läkemedel, åtgärder vid sömnbesvär, kommunikation, samverkan, kvalitetssäkring och organisation. Vanliga orsaker till sömnbesvär är relaterade till åldrande, kroniska sjukdomar, palliativt tillstånd, psykisk ohälsa, förändrad dygnsrytm, kognitiv svikt och upplevd sömnbrist. Målsättningen är att patienten inte skall använda sömnläkemedel utan att den bakomliggande orsaken skall behandlas. Sjuksköterskor använder sig av sömnhygieniska principer och i kommunikationen upplevs det viktigt, men svårt, att arbeta med patientens motivation. Sjuksköterskor i hemsjukvården är inte ensamma i arbetet med sömnbesvär utan samverkar med hemtjänstpersonal, anhöriga och andra professioner. Sjuksköterskor efterlyser ett validerat mätinstrument att använda vid sömnbesvär. Det upplevs organisatoriskt svårare att kartlägga sömnbesvär hos vuxna patienter i ordinärt boende eftersom personal inte finns på plats hela tiden. Sjuksköterskor strävar efter att använda omvårdnadsåtgärder i arbetet med sömnbesvär, men detta hindras av begränsade organisatoriska resurser.

Bakgrund: Våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar blir allt vanligare runt om i världen. Våldet, som varierar mellan verbalt och fysiskt, uppkommer genom olika slags riskfaktorer där förövarna antingen är patienter eller anhöriga till dessa.Syfte: Syftet var att belysa konsekvenser av våld mot allmänsjuksköterskor på akutmottagningar.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut och analyserades efter en manifest innehållsanalys.Resultat: Konsekvenserna av våldet mot sjuksköterskor på akutmottagningar är att de känner sig rädda och upplever en avsaknad av trygghet. Otryggheten på arbetsplatsen leder till en försämrad vårdande relation till patienterna. Hög arbetsbelastning och stress tillsammans med det våld sjuksköterskorna utsätts för gör att misstag begås och patientsäkerheten påverkas. Arbetsmiljön och utsattheten påverkar sjuksköterskans livsvärld, vilket gör att de känslor hon upplever följer med henne hem till familj och vänner.Slutsats: För att konsekvenserna av våldet ska minska behöver sjukvårdsledningen ta sitt ansvar gentemot sina anställda. Säkerheten på akutmottagningar behöver stärkas och sjuksköterskor behöver få utbildning i hur de ska handskas med frustrerade och aggressiva patienter och anhöriga. Det behövs mer forskning kring hur våldets konsekvenser påverkar allmänsjuksköterskan samt vad som kan göras för att minska våldet på akutmottagningarna så det kan bli en tryggare och säkrare arbetsplats för de som vistas där.

Bakgrund:. Genom att behovet av tekniska stöd ökar kraftigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. Kravet på sjuksköterskor som rådgivare och vägledare i relation till en patients strävan efter att uppnå och upprätthålla hälsa kommer att öka i framtiden. Genom att veta hur patienter och närstående upplever ehälsa i hemmet kommer sjuksköterskor och annan vårdpersonal bättre kunna upplysa och förbereda patienter om vad de finns för möjligheter för de som behöver och vill ha vård i hemmet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienter och närståendes erfarenheter av e-hälsa i hemmet.   Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserat på vetenskapliga artiklar. Kvalitativa studier går ut på att man finner kategorier, beskrivningar eller egenskaper hos någon eller någonting. Forskaren strävar efter att få en helhetsbild av förhållanden och på så sätt få en fullständig bild av en situation. Resultat: Resultatet visade på 5 huvudkategorier med 11 underkategorier. Resultatet visade på att patienters och närståendes erfarenheter av e-hälsa var både positiva och negativa. Många patienter tyckte om att e-hälsa stärkte deras hälsa och att de fick en ökad tillgång till vård. Slutsats: Studien visade på att patienter och närstående upplever ehälsa som både positivt och negativt att ha i hemmet. De övervägande erfarenheterna är dock positiva och många patienter uttryckte att tack vare ehälsohjälpmedel upplevde de en förbättring av sin hälsa något som många gånger var kopplat till att hjälpmedlen främjade en bättre egenvård. Flera patienter poängterade att ehälsa gav dem möjligheten till att bo kvar hemma trots att de hade ett växande behov av vård.

No description available.

Bakgrund:Majoriteten av de patienter som avlider i Sverige varje år till följd av cancer vårdas vid sin död på sjukhus. Många erhåller palliativ vård som innebär medicinska behandlingar eller omvårdnadsåtgärder i livets slutskede. Ett holistiskt förhållningssätt hjälper patienter att uppleva god livskvalitet i livets slutskede och uppnå en god död. Tidigare studier har påvisat svårigheter att tillgodose patienter på sjukhus en optimal palliativ omvårdnad. Via patienters upplevelser kan den omvårdnaden utvecklas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus vid cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som framkom efter systematiska databassökningar i Cinahl och PubMed. Dessa granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Följande sex kategorier framkom; Betydelsen av kontroll i livets slutskede, Upplevelsen av ensamhet, Den gode vårdaren och lojala patienten, Att vara beroende, Vikten av kontinuitet och Bibehålla sin självständighet. Resultatet visade att sjukhuset kunde vara en trygghet men att den palliativa omvårdnaden överlag präglades negativt av en stressig miljö där patienterna upplevde både ökad självständighet och ökat beroende. Diskussion: Arbetet bedöms tillförlitligt och verifierbart då datainsamling och analys är redovisat och kontinuerligt utvärderat i grupp. Pålitligheten stärks av att förförståelsen är redovisad. Resultatet bedöms överförbart till en sjukhuskontext, men kanske inte till patienter med andra diagnoser. Resultatet bidrar till ökad kunskap inom området palliativ omvårdnad. Tre huvudfynd belyses som påvisar en bristande holistisk omvårdnad relaterat till bland annat tidsbrist, ett medicinskt fokus samt okunskap hos vårdpersonalen angående palliativa omvårdnadsbehov.

Bakgrund: Patienter som har en smittsam sjukdom kan behöva vård i isolering för att den smittsamma sjukdomen inte ska spridas vidare. Sjuksköterskor tillämpar de skyddsrutiner som tillhör, men upplever att det är tidskrävande med skyddskläderna och undviker då att gå in till patienten och att det skapar en barriär för kontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande design enligt Evans (2002). Resultat: Isoleringen skapade en upplevelse av osäkerhet och avskildhet hos patienterna, på grund av bristande kunskap om sjukdomen och situationen samt en brist på gemenskap. Brist på gemenskap blev av att både anhöriga och vårdpersonal undvek att besöka på grund av rädsla att smittas, vilket skapade en stigmatisering hos patienten som den smittade. Det kunde leda till upplevelser av skam, ilska och frustration samt att upplevelsen av att vara farlig ökade. Slutsats: Patienterna upplever en brist på uppmärksamhet från vårdpersonalen som behöver gå in till patienterna, ta sig tid för dem och skapa en vårdande relation för att patienten ska kunna uppleva trygghet i sin förändrade situation och då uppleva hälsa.

Sammanfattning Läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering, LARO, rekommenderas som behandlingsform vid opioidberoende i Sverige, detta efter att andra behandlingsformer först har uteslutits. LARO-programmet är därför ofta en sista utväg ur ett destruktivt missbruk för många av patienterna inom programmet. I en narkotikapolitisk kontext kan LARO-programmet anses vara av skadereducerande karaktär, vilket i sig strider mot den svenska nollvisionen gällande narkotika som varit aktuell sedan 1960-talet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka patienternas upplevelse av programmet, delvis utifrån bemötandet inom programmet, men även satt i en samhällelig kontext i fråga om omgivningens tankar och åsikter och hur respondenterna upplever detta. Studien har utformats och analyserats utifrån det teoretiska ramverket bestående av begreppen makt, stämpling och stigma, och sex kvalitativa intervjuer har genomförts med patienter inskrivna vid en LARO-mottagning i en mellanstor stad i Sverige. Studiens resultat visar att ojämlika maktförhållanden förekommer inom programmet samt att detta kan resultera i en stigmatisering. Vidare framkommer att respondenterna till viss del fortfarande upplever sig själva som avvikande i samhället trots avslutat missbruk. Studien behandlar även att det narkotikapolitiska läget i Sverige rent historiskt kan vara en betydande faktor i hur individer med opioidberoende blir bemötta idag, både av behandlare och av sin övriga omgivning.

Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund och problemformulering: Psykisk ohälsa kräver ibland psykiatrisk tvångsvård. Det är svårt att föreställa sig vad patienter erfar vid psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kränker patientens autonomi. Sjuksköterskan har ansvar att respektera och arbete för människors autonomi. Detta gör arbetet med patienter där vars autonomi är kränkt, problematiskt. Den här studien handlar om patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod:  Systematisk  litteraturstudie. Tio artiklar med kvalitativ ansats utför resultatdelen. Resultat:  Litteraturstudiens resultat  beskriver huvudteman som  är  ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård”, ”Relationer” och ”Information”. Huvudteman valdes på grund av återkommande ämnen i artiklarna. Temat ”Upplevelser av psykiatrisk tvångsvård” hade tre subteman som representerade olika grupper i artiklarna, en med positiva upplevelser till vårdformen, en var ambivalenta upplevelser och en grupp med negativa upplevelser. Temat ”Relationer” delas upp i två subteman då deltagare i artiklarna framförallt beskrev två områden kring relationer. Områden var relationer med anhöriga och relationer med personal. Upplevelserna kring hur och vad som påverkade relationerna varierade mellan olika deltagare. Temat ”Information” resulterade i två subteman, det första handlade om att förstå information samt dess betydelse och det andra berörde den upplevda bristen på information. Deltagare hade önskemål på hur de skulle få ta emot information och det var viktigt för deltagare att förstå den givna informationen samt att den kändes adekvat. Diskussion: Diskussionen berör metod på det vis att tillvägagångssättet för litteraturstudien redovisas och det beskrivs hur metoden under processen behövde justeras. Litteraturstudiens resultat ställs emot forskning på samma område fast ur andra perspektiv. Författarna till studien tar i resultatdiskussionen upp möjliga sammankopplingar kring beslutstagande, brist på information och relation med personal.