BAKGRUND: Personer som lever med hiv har historiskt sett blivit bemötta med rädsla och negativa attityder i samhället liksom inom sjukvården sedan viruset först uppmärksammades på 1980-talet.Idag innebär en hiv-diagnos en livslång kontakt med hälso- och sjukvård men vid daglig medicinering är behandlingen är så effektiv att dessa personer kan leva ett lika långt och fullgott liv som andra och smittorisken är näst intill obefintlig. Eftersom personer som lever med hiv är i behov av kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvård så ställer det krav på vårdpersonal att säkerställa ett gott bemötande av dessa personer och se till att inte förlegade attityder och okunskap lever vidare. SYFTE: Att utforska hur personer som lever med hiv upplever mötet med hälso- och sjukvård för att öka kunskapen kring jämlikhet i hälsa. METOD: En litteraturöversikt med induktiv ansats där data samlats från 11 stycken kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Tematisk analysmetod användes vid data-analyseringen. RESULTAT: Studien resulterade i tre övergripande teman vilka var följande: Att uppleva stigmatisering, Att uppleva gott bemötande och Att hävda sin rätt. Personer som lever med hiv runt om i världen hade liknande upplevelser, positiva som negativa. SLUTSATSER: Personer som lever med hiv utsätts fortfarande för fördomar och diskriminering till följd av den okunskap som historiskt funnits. Trots kunskapen som finns till hands idag lever fördomar kvar, vilket står i vägen för att personer som lever med hiv-viruset ska känna sig trygga i sin vårdmiljö.

Sammanfattning Bakgrund: Den omgivande miljön påverkar människors välbefinnande, att omges av natur ger fler positiva effekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande. Metod: En beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Huvudresultat: Enkel- eller flerbäddsrum visade sig vara en viktig faktor vilket påverkade patienters välbefinnande. Vissa patienter föredrog enkelrum då det var mer avskilt och privat, andra patienter var positivt inställda till flerbäddsrum där interaktion med andra påverkade välbefinnandet positivt. Möjligheten att se natur och dagsljus genom rumsfönstret var viktigt för välbefinnandet vilket även observerades på patienters återhämtning. Slutsats: Miljön i vården spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet. Det som framkommit i denna studie är faktorer vilka har betydelse för patienter och det upplevda välbefinnandet. Som blivande sjuksköterskor finns ett ansvar att se till patienters bästa och vårdmiljön är en del av upplevelsen för patienten. / Abstract Background: The surrounding environment effects people’s wellbeing, to be surrounded by nature has several positive effects. Aim: The aim of this study was to describe the importance of the health facility environment for patient's well-being. Method: A descriptive literature study with descriptive design. Main results: Single or multi-bed ward proved to be an important factor which affected patients' well-being. Some patients preferred single rooms as it was more secluded and private, other patients were positive about multi-bed wards where interaction with other patients had a positive effect on their well-being. The opportunity to see nature and daylight through the room window was important for patient’s well-being, which was also observed in patients' recovery. Conclusion: The environment in care plays an important part in nursing. What emerged in this study are factors that are important for patients and the perceived well-being. As future nurses, there is a responsibility to look after patients' best interests and the health facility environment is part of the experience for the patient.

Bakgrund: Trauma är ett globalt folkhälsoproblem. Av de 55 miljoner människor som avled år 2013, dog 4,8 miljoner av trauma. Världens sjukvårdsresurser vid trauma är inte jämnt fördelade, likaså överlevnadschanserna efter att ha varit med om ett trauma. Vad som är vitt känt i Sverige finns inga nationella riktlinjer rörande uppföljande eftervård för traumapatienter. Tidigare kvantitativa studier inom området visade att 20% av deltagande traumapatienter hade posttraumatiska stressymptom ett halvår efter utskrivning och hälften av dem led av psykiska besvär och en lågt skattad livskvalitet. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt i vården. Kunskap om deras upplevelser är därför viktigt för att bättre kunna möta deras behov. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelser av livet efter ett livshotande trauma. Metod: En litteraturstudie, vars resultat baseras på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultat: Den slutliga sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman; Livet utan den gamla identiteten, Behovet av stöd och Vägen till den nya vardagen. Slutsats: Resultatet påvisade att patienterna upplevde att de i samband med traumat tappade en del av sin identitet och att detta stundtals var emotionellt svårt. I de svåra emotionella stunderna och övergången till sin nya identitet värdesatte de stödet de fick från nära och kära. Patienterna menade dock att mer professionellt uppföljande stöd från vården hade varit värdefullt och att de efter traumat kände sig utlämnade till det nya livet.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället och kopplingen mellan psykisk ohälsa och suicid är tydlig. 703 000 personer dör globalt i suicid varje år och suicidförsöken beräknas vara 20 gånger fler. Som grundutbildad sjuksköterska kan suicidala patienter påträffas oavsett arbetsplats och sjuksköterskan spelar en stor roll i vårdandet av patientgruppen. Därför anses det vara av betydelse att undersöka patienternas upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med suicidrisk så att vården kan utvecklas och anpassas till det bättre.Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden i samband med att vara suicidal eller efter ett genomfört suicidförsök.Metod: En litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna hämtades från databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL), PubMed och PsycInfo och analyserades sedan enligt en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: positiva upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och negativa upplevelser och erfarenheter av omvårdnaden och till dessa identifierades sex underteman, tre till varje huvudtema.Konklusion: Upplevelserna och erfarenheterna av omvårdnaden var varierande mellan patienterna vilket tyder på ett behov av att individanpassa omvårdnaden. De framträdande delarna som var av betydelse för god omvårdnad beskrevs vara en god relation mellan patient och sjuksköterska samt patientens möjlighet till delaktighet i vården. Bristerna i vården beskrivs bero på både individuella brister hos sjuksköterskan men även på organisatoriska brister i ledningen av sjukvården. / Background: Mental illness is a widespread problem in the society and the link between mental illness and suicide is clear. 703 000 people die globally in suicide every year and the suicide attempts are estimated to be 20 times more. As a registered nurse suicidal patients can be cared for regardless of workplace and the nurse plays a major role in the care of these patients. Therefore, it is considered important to examine these patients’ experiences of nursing care in conjunction with a suicide risk to develop and adapt the care to the better. Aim: The aim of the study was to examine patients’ experiences of nursing care in conjunction with being suicidal or after a suicide attempt.Method: A literature review that was based on 12 scientific articles with a qualitative approach was implemented. The articles were retrieved from the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed and PsycInfo and were analyzed through a content analysis. Result: The analysis resulted in two main themes: positive experiences of nursing care and negative experiences of nursing care and to these, six sub-themes were identified, three to each main theme.Conclusion: The experiences of nursing care varied between the patients which indicates the need for customized nursing care. The prominent parts that were of importance for good nursing care were a good relationship between the nurse and the patient together with the patient’s opportunity to be a part of the care provided. The deficiencies in care are due to both individual deficiencies in the nurse but also organizational deficiencies in the management of healthcare.

Bakgrund: Hjärtstopp är associerat med en hög dödlighet men allt fler överlever hjärtstopp på grund av större kunskaper i samhället och hjärtstartande utrustning. Tiden vid ett återupplivningsförsök är avgörande för vilka skador som kan uppkomma vid hjärtstoppet. Kroppen kommer förändras för patienten och behovet av stöd kommer bli viktigt för den drabbade. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Patienterna strävade efter att leva och återgå till ett normalt liv och lära känna sin kropp på nytt. Nya och starka känslor uppkom och synen på livet förändrades med existentiella frågor. Behovet av relationer och att få stöd var betydande för en positiv återhämtning efter hjärtstoppet. Slutsats: Ett plötsligt hjärtstopp är en händelse som förändrar hela livet och påverkar allting i den drabbades vardag, där patienten tvingas anpassa sig till ett nytt normalt liv och omprioritera vad som är viktigt i livet.

Bakgrund: Ett stort antal människor i världen begår årligen självmord. Detta ses som ett globalt problem där sjuksköterskor ofta agerar nyckelaktörer inom den självmordspreventiva vården. Bemötandet beskrivs vara en viktig del inom vården för självmordsbenägna patienter och är avgörande för huruvida patienten väljer att dela sina tankar och känslor med vårdpersonal. Sjuksköterskor upplever en stor ansvarsbörda som inte matchar den utbildning och det stöd som arbetet kräver. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta självmordsbenägna patienter. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar vars dataanalys följde Fribergs (2017) metod. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier framkom i denna litteraturöversikt. Första kategorin var oro med underkategorier osäkerhet och rädsla. Andra kategorin var otillräcklighet med underkategorier tidsbrist och brist på utbildnings- och kompetensnivå. Tredje kategorin var trygghet med underkategorier riktlinjer och erfarenhet. Fjärde och sista kategorin var öppenhet med underkategorier reflekterande samtal samt tillit och kommunikation. Slutsatser: Sjuksköterskor upplever att bemötandet av självmordsbenägna patienter är en komplex arbetsuppgift som föranleder svårhanterliga känslor. Detta kan underlättas genom utökad utbildning, minskad arbetsbelastning och reflekterande samtal med kollegor.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv. Att leva med hjärtsvikt påverkar patienten i fysisk, psykisk och social bemärkelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Alla artiklarna förutom en, som hade en liten kvantitativ del, var av kvalitativ ansats eftersom de djupgående beskriver patienternas subjektiva upplevelser. Sökningarna gjordes i PubMed och CINAHL och resulterade i 15 artiklar som användes i denna studie. Resultat: Resultatet visade att hjärtsvikt påverkar patienterna på många olika sätt. Den extrema tröttheten gjorde att de tappade livsgnistan och orken att delta i sociala aktiviteter. Att tvingas sluta arbeta upplevdes ha negativ inverkan på självförtroendet. En följd av detta utanförskap upplevdes bidra till ensamhet och isolering. Den ständigt återkommande andnöden gav upphov till oro, i synnerhet nattetid, och bidrog tillsammans med tröttheten till ett begränsat liv.Att inte längre kunna utföra de sysslor som de tidigare gjort upplevdes som frustrerande och patienterna fick en viss känsla av att de var värdelösa. Nedstämdhet var ofta nämnt hos denna patientgrupp och yttrade sig i ledsamhet, irritabilitet, gråtmildhet och oro. Även sömnsvårigheter tycktes bero på det nedstämda sinnestillståndet.Socialt stöd sågs ha god inverkan på livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Dock kunde närstående i vissa fall ta för stort ansvar, varpå den sjuke upplevde känslan av att egenbestämmandet inskränktes. Många patienter kände dessutom skuld gentemot sina närstående som betungades med extra arbete då den sjuke själv inte kunde bidra i samma utsträckning längre.Positivt tänkande och tro på högre makter hjälpte somliga patienter att hantera sin hjärtsvikt, medan andra helt gav upp sin tro på framtiden. Slutsats: Hjärtsvikt är ett tillstånd som berör patienten fysiskt, psykiskt och socialt. Förståelse för detta är viktigt hos vårdpersonal för att kunna sätta sig in i den enskilde patientens livssituation.

Bakgrund Sömn är elementärt för alla människor och en viktig del i tillfrisknandet hos patienter. Brist på sömn har bevisade negativa effekter på hälsan, på kort och lång sikt. Det innebär många gånger stora svårigheter för patienter att sova på sjukhus. Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs ofta som dålig, otillfredsställande och fragmenterad. Med stöd av sjukvårdspersonalens och patienters uppfattningar om vilka faktorer som påverkar sömnen kan vårdmiljön på sjukhus utvecklas och förbättras. Syfte  Att belysa faktorer i vårdmiljön som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Metod  Designen som valdes till studien var en litteraturöversikt. Systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, efter noggrann granskning. De var baserade på såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Datan analyserades utifrån metoden integrerad analys. Resultat Resultatet av litteraturöversikten visade att miljöfaktorer som ljud, ljus, rumstemperatur, komfort och antalet patienter per sal kunde störa patienternas sömn. Omvårdnadsåtgärder, däribland kontroll av vitalparametrar och blodprovstagning, påverkade också sömnen på sjukhus. Slutsats Faktorer i omgivningen samt omvårdnaden inverkade negativt på patienternas sömn på sjukhus. Fler studier gällande vilka faktorer som påverkarsömnen efterfrågas, i såväl positiv som negativ riktning. Denna kunskap kan ligga till grund för utformningen av en mer hälsofrämjande vårdmiljö som främjar sömnen för patienter på sjukhus.

BakgrundÅr 2017 var det 66 procent av befolkningen i Sverige som hämtade ut ett receptbelagt läkemedel. Fem procent av alla sjukhusinläggningar orsakas av en bristande läkemedelsföljsamhet, vilket påverkar individer i form av ett ökat lidande samt ökar kostnader för samhället. Begreppet följsamhet har utvecklats från att beskriva läkares auktoritet till att beskriva samspelet mellan hälso- och sjukvård och patienter. Sjuksköterskor och läkare har ett ansvar att informera patienter om läkemedlet, samt se till att läkemedelsbehandlingen sker på ett patientsäkert och korrekt sätt. SyfteSyftet var att beskriva faktorer och riskfaktorer som kan påverka patienters läkemedelsföljsamhet. Metod15 vetenskapliga artiklar sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ design samt tvärsnittsstudie. Dessa analyserades med stöd av en integrerad analys. Artiklarna sammanfattades enligt Sophiahemmet Högskolas matris. ResultatHuvudfynd som framkom var att patienters inställning till sin sjukdom och behandling kunde vara en påverkande faktor för läkemedelsföljsamheten. Utöver det så upplevde patienter att information ifrån hälso- och sjukvård var nödvändigt för att uppnå och bibehålla en god läkemedelsföljsamhet. Bristande information kunde leda till minskad tillit och förtroende för hälso- och sjukvården. SlutsatsTydlig och lättillgänglig information ifrån hälso- och sjukvården kan leda till ökad förståelse för vikten av god läkemedelsföljsamhet. Det kan öppna upp för diskussion och bidra till ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienter, där patienters autonomi beaktas och respekteras. Vidare forskning kring begreppet concordance kopplat till läkemedelsföljsamhet skulle vara av intresse.