Bakgrund: Missbruk och beroende av alkohol och narkotikapreparat är ett utbrett problem och en stor riskfaktor för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Människor med missbruk eller beroendeproblematik riskerar att bli stigmatiserade då det förekommer fördomar mot denna patientgrupp. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara lika för alla samt ges med respekt för allas lika värde. Trots detta förekommer det ojämlikheter i vården för vissa utsatta grupper vilket kan leda till ökat lidande och sämre hälsa och välbefinnande. Således finns det ett behov av att belysa uppfattningarna om patientgruppen för att kunna förbättra behandlingssituationer och på så sätt främja en bättre vård. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens uppfattningar av patienter med substansbrukssyndrom som kan påverka mötet i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva empiriska studier. Resultat: Det framkom att negativa uppfattningar om patientgruppen är vanligt förekommande, men även att empati visades för patientgruppen då vårdpersonal såg personen bakom sjukdomen. I resultatet tas det också upp vad dessa uppfattningar fick för konsekvenser för patienterna. Slutsats: En ökad medvetenhet kring substansbrukssyndrom och vårdpersonalens uppfattningar kan leda till ett mer förstående förhållningssätt inom sjukvården och således ett ökat välbefinnande hos patienten. För att säkerställa god vård för patientgruppen är det emellertid väsentligt att stödja, handleda och utbilda vårdpersonal. Vidare forskning om huruvida svensk vårdpersonal uppfattar patientgruppen hade varit att föredra då det finns en kunskapslucka inom området.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär att behandlingen inte har som syfte att bota utan lindra symptom. Anhöriga utgör en betydelsefull del av den palliativa vården av patienten. Syfte: Att undersöka patienters och anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet, på hospice och hospice dagvård. Metod: Metasyntes. Artiklarnas resultat lästes noggrant, analyserades och nya teman bildades baserat på skillnader och likheter mellan temana. Resultat: Fem teman och ett subtema bildades: Personalen kan förmedla empowerment. Vårdarrollen kan innebära många utmaningar. Subtema: Olika anledningar till att ta rollen som anhörigvårdare. Att förhålla sig till lidande. Värdefulla relationer. Att leva nära döden väcker existentiella frågor. Personalen kunde genom sin kunskap och sitt bemötande förmedla trygghet och empowerment till anhöriga och patienter. Anhöriga upplevde vårdarrollen som utmanande och påfrestande men erfarenheterna kunde bidra till personlig utveckling och stolthet över sin egen förmåga. Att ingå i ett socialt sammanhang var positivt för självkänslan och gav livsglädje. Anhöriga hade svårt att hantera den fysiska förändringen sjukdomen ledde till och att se patienten lida. Patienter hanterade den förestående döden på olika sätt, från att tala om och planera inför den till att inte beröra den alls. Patienter kände tacksamhet över livet och uttryckte en vilja att fortsätta leva sitt liv. Slutsats: Det existentiella lidandet för både patient och anhörig som kommer av den stundande döden går inte att komma runt. Däremot kan ytterligare börda i form av vårdlidande undvikas genom att vårdpersonalen erbjuder tillräckligt stöd, en god omvårdnad och respektfullt bemötande. / Background: Palliative care at the end of life is not aimed to cure but to relieve pain and other symptoms. The family plays an important part in the palliative care of the patient. Aim: To explore patients’ and bereaved family members’ experiences of palliative care at the end of life. Method: Meta-synthesis. Result: Five themes and one sub theme were formed. Healthcare staff can empower both patients and family. Being a family carer can be challenging. Subtheme: Different reasons to become a carer. Ways to relate to suffering. Meaningful relationships. Living close to death evokes existential matters. The healthcare staff could by their knowledge and demeanor mediate safety and empowerment to the family and the patient. Family carers experienced the care-giving role as challenging but it could contribute to personal growth and carers felt proud over their ability to have managed. To be part of a social context had a positive impact on the self-esteem and brought joy to life. It was hard for the family to handle the physical deterioration caused by the disease and to see the patient suffer. Patients dealt with their impending death in different ways, from talking about and planning it to not recognizing it. Patients felt gratitude and expressed a will to continuing living their life. Conclusion: The existential suffering that is associated with the loss of a loved one cannot be eliminated. However, additional suffering such as care suffering can be avoided if the staff provides sufficient support, adequate care and respectful treatment of the family.

Sömn är en livsviktig funktion för människans välmående och en tredjedel av livet spenderas till att sova. Sömnproblem är ett växande folkhälsoproblem som påverkar det dagliga livet för miljontals människor i världen. Insomni är den vanligaste sömnstörningen och definieras som svårigheter att initiera eller upprätthålla sömn, en icke-rogivande sömn, tidigt uppvaknande, eller en kombination av dessa upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av insomni. Resultatet uppkom efter kategorisering av elva vetenskapliga artiklar. Tre teman framkom: försämrat välbefinnande, maktlöshet, och en kamp. Tio kategorier uppstod: att uppleva fatigue, att känna sig ur funktion, att känna oro och ångest, att känna sig fysiskt sjuk, att känna sig utanför, att känna frustration, att känna sig kontrollerad, att inte förstå, att ej vara betrodd och att längta efter bot. I resultatet framkommer det att insomni upplevs som en kamp mot fatigue och ohälsa. Besvär med insomni styrde det dagliga livet samt begränsade möjligheten till uppnådd livskvalité. Upplevelsen av att inte känna sig betrodd av sjukvården var framträdande hos patienter med insomni. Ökad kunskap om hur insomni kan upplevas, identifieras och behandlas bör belysas i sjuksköterskans profession för att främja en bättre hälsa hos patienter med insomni. / Sleep is a vital function for peoples’ well-being and one third of life is spent sleeping. Sleep issues are a growing public health problem that affects the daily lives of millions of people worldwide. Insomnia is the most common sleep disorder and is defined as difficulty initiating or maintaining sleep, a non-restful sleep, early awakening, or a combination of these experiences. The purpose of this study was to describe patients' experiences of insomnia. The result arose after a categorizing of eleven scientific articles. Tree themes emerged: impaired well-being, powerless, and a struggle. Ten categories appeared: to experience fatigue, to feel out of function, to feel concern and anxiety, to feel physically ill, feeling like an outsider, to feel frustrated, feeling controlled, not understanding, not being trusted and to long for cure. The result shows that insomnia is experienced as a struggle against fatigue and illness. Trouble with insomnia ruled the daily life and limited the possibility of attaining quality of life. The experience of not being trusted by healthcare was common in patients with insomnia. Increased knowledge of how insomnia can be experienced, identified and treated should be developed in the nursing profession in order to promote better health in patients with insomnia.

Bakgrund: Antalet patienter som väntar på en organ transplantation har ökat stadigt under de senaste årtiondena. En förutsättning till att väntetiderna skall förkortas är att efterfrågan av organ blir mättat. Efterfrågan av organ är större än tillgången, detta medför förlängda väntetider inför en organ transplantation. Patienter som väntar på en organ transplantation blir lidande och detta bidrar till erfarenheter av fysiskt och psykiskt ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheterna hos patienter som väntar på en organ transplantation samt att göra en metodologisk granskning av de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har undersökt 13 artiklar, majoriteten av artiklar var av kvalitativ design. Resultat: Patienters erfarenheter av att vänta på en organ transplantation förknippas ofta med känslor som ångest och depression. Patienter upplever att väntetiderna på att få en organ transplantation är långa och erfarenheter är att livet står på paus. Erfarenheter som patienterna upplever är att stöd från närstående och sjukvården har stor betydelse. Även att träffa andra patienter som väntar på en organ transplantation ansågs som ett stöd för patienterna. Patienterna beskrev att erfarenheterna av att få information från sjukvårdspersonalen om sin hälsosituation var av stor betydelse. De valda artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av 11 kvalitativa intervjustudier. Två av artiklarna hade kvantitativ ansats där enkäter använts. Slutsats: Patienter som väntar på att genomgå en organ transplantation har ofta erfarenheter av att väntetiderna är långa och med tiden blir patienterna oroliga och rädda. Patienternas erfarenheter av stöd från sjukvårdpersonalen är viktiga för vårdprocessen och att sjuksköterskor därför har ett stort ansvar att anpassa vården efter patientens individuella behov. / Background: The number of patients waiting for an organ transplant has increased steadily for the past decades. A prerequisite for a successful transplantation program is of course that the demand for organs gets saturated by a steady supply of the same. This is unfortunately not the case as the gap between supply and demand is increasing, hence prolonging waiting times and negatively effecting the patients’ health and overall prognosis. Aim: Portrait the experiences of patients waiting for an organ transplant as well as conducting a methodological examination of the data collection method used in a selection of articles. Method: A descriptive literature that has examined 13 articles, the majority of articles were qualitative design. Results: Patients' experiences when waiting for an organ transplant is often associated with feelings such as anxiety and depression. Patients experiencing the waiting time to get an organ transplant as long and the experience is that the patient’s life is paused. Experiences which patients describes is that support from family and healthcare professionals are of great importance. Even to meet with other patients waiting for an organ transplant was considered as a support for patients. Patients described that experience of getting information from medical staff about his health situation was important for the patients. The articles selected data collection method consisted of 11 qualitative interview study. Two of the articles had quantitative design where surveys have been used. Conclusion: Patients waiting to undergo an organ transplant often have experience of waiting times are long and with time these patients are anxious and fearful. The patients experienced the support from medical staff is important to the care process and that nurses therefore have an important responsibility to adapt care to individual patient needs.

Bakgrund: På akutmottagningen vårdas akut svårt sjuka patienter som kräver ett omedelbart och snabbt omhändertagande. Sådana omständigheter kan medföra en rad etiska svårigheter, speciellt om patienten befinner sig i en utsatt situation och inte kan uttrycka sina önskemål. I takt med att den äldre befolkningen växer, ökar även deras behov att söka akutsjukvård. I om med detta finns det en underliggande oro över hur kvaliteten på vården kommer se ut för den här patientgruppen. Syfte: Att beskriva etiska svårigheter i det akuta omhändertagandet av den svårt sjuka äldre patienten med specifikt fokus på värdighet.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=11) på en akutmottagning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att det finns flera etiska svårigheter i det akuta omhändertagandet av svårt sjuka äldre patienter. Tre huvudkategorier framkom: När respekten för individen brister, när livet inte får ett värdigt slut och de organisatoriska begränsningarnas påverkan på vården. Slutsats: Resultatet visar att vården av den svårt sjuka äldre patienten på akutmottagningen inte följer etiska riktlinjer och inte respekterar patientens rätt till integritet och värdighet. Det framträder i resultatet en kultur där omhändertagandet i vissa situationer är direkt kränkande för den enskilda patienten. Detta bidrar till ett onödigt lidande för patienten som är orsakat av vården och dess organisatoriska begränsningar.

Tidigare forskning har visat att människor med övervikt kan utsättas för olika situationer i samhället som upplevs som sårande och diskriminerande. Det finns studier som visat att hälso- och sjukvårdspersonal kan ha en negativ attityd mot överviktiga. Anestesisjuksköterskan har en framträdande roll i kontakten, eftersom hen möter patienten som ska opereras i den perioperativa fasen. Syftet med studien var att undersöka överviktiga patienters upplevelser av bemötande från anestesisjuksköterskan i samband med operation. Metoden var kvalitativ med semistrukturererade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i huvudkategorierna ”bemötande” och ”min kropp”. Studien visade att de allra flesta informanter upplevde bemötandet som mycket bra. Det har inte funnits något missnöje över bemötandet på grund av övervikt. Bemötande som inte varit bra, beror inte på övervikten utan kunde ha drabbat en normalviktig patient. I kontakter med primärvården upplevde informanter att de inte blev trodda och att sjukvården inte förstod överviktens komplexitet.

Bakgrund: Majoriteten av patienter i palliativ vård har någon form av cancersjukdom. Centralt i palliativ vård är god kommunikation mellan sjuksköterskan och den döende patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation med vuxna patienter med cancer (18 år eller äldre) som vårdas inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO genomfördes. Resultat: Baserades på 12 artiklar som resulterade i två teman: (1) Betydelsen av relationen mellan sjuksköterskan och patienten och (2) faktorer som upplevdes påverka relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Ur dessa identifierades fem kategorier: (1) vårdande relation (2) icke-verbal kommunikation (3) känslor och attityder hos sjuksköterskan (4) arbetsmiljö och (5) kulturella aspekter. Konklusion: En god relation är avgörande för en lyckad kommunikation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten. Sjuksköterskan bör skapa en relation som utgår från trygghet, acceptans och tillit så att en bra kommunikation kan ske.

No description available.

Background:Nurses can meet patients with cancer in different areas of care. Patients with cancer have an impact on their entire life and experience life differently after diagnosis. Patients appear to need individualized support from healthcare providers, where the nurse can play a key role. Aim:The purpose is to describe nurses' experience of supporting patients who suffer from cancer disease. Method:A systematic literature study with a descriptive synthesis where 12 articles were analyzed. Result:Based on the compilation of results, it was divided into two themes: To support the patient and Need for knowledge development for nurses. Based on themes, 5 subtems emerged: Meeting patient needs for help by being patient and to see the whole patient, Providing support in terms of information, Providing adapted support for relatives, Need to be able to use the technical equipment and Specialized knowledge and relevant training. Conclusions:Nursing experience showed that support for cancer patients can look different, depending on the patient's current condition and needs. Support could, for example, be information, be alert and see the entire patient as well as support the patient's relatives. Keywords:Experiences, Cancer, Nursing, Families, Holistic Approach.

No description available.