Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen. Det gällde då oftast vård som inte var relaterad till övervikt, utan till allmänhälsan. Resultatet av litteraturstudien kan vara informativt för personal överallt i vården, eftersom patientgruppen finns i alla delar av vårdkedjan. Den kan även komma till användning vid utbildning av sjuksköterskor i framtiden för att synliggöra problem som finns i omvårdnaden av dessa patienter.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.

<p>Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes. Datamaterialet bestod av sju självbiografier. Ur datamaterialet urskiljdes patienters känslor och upplevelser kring sjukdomen ALS i form av sex kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var; svårigheter kring den begynnande sjukdomen, tankar kring döden, sorg, bristande självkänsla, att känna sig utlämnad och att få insikt i sin sjukdom. Informanternas beskrev upplevelserna olika eftersom det fanns variationer av varje individs sjukdom. Att slutligen kunna se positiva stunder trots sin sjukdom var betydande. Ingen vet bättre än patienten själv hur den mest uppskattade omvårdnaden kan ges. Därför är det av vikt att lyssna på patienters upplevelser och deras egen berättelse av den upplevda sjukdomen. Erfarenheterna av sjukdomen var av olika karaktär men likheter kunde ses där många upplevelser var återkommande hos de flesta informanterna.</p> / <p>About 200 persons become ill annually with the illness amyotrophic lateral sclerosis (ALS), which can be seen as an increase in the last 30 years. Falling ill in an incurable illness contributes to both physical and psychological suffering. It is important to understand the patient’s experiences of the illness and this is a field where there is little or no information available. The aim of this study was to describe the patients’ experiences of living with ALS from autobiographies. A qualitative content analysis described by Lundman and Hällgren Graneheim was performed. The data material consisted of seven autobiographies. From the data material patient’s feelings and experiences of the illness ALS was discerned in terms of six categories with associated subcategories. The categories were; difficulties of the emerging illness, thoughts about death, sadness, lack of self esteem, to feel deserted and to reach insight into their own illness. The informants described experiences differently due to individual variations of illness. To eventually be able to see positive moments despite the illness was significant. No one knows better than the patient how the most appreciated nursing care should be. Therefore it is of importance to listen to patients’ own experience of the illness. The experiences of the illness varied but similarities could be seen where many experiences were recurrent among most informants.</p>

<p>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.</p>

<p>Kvinnomisshandel är idag ett växande problem och sjukvården är i många fall den enda myndighet som kvinnan kommer i kontakt med. Sjukvården har därför ett stort ansvar med att identifiera misshandeln och hjälpa kvinnorna. Tidigare forskning visade att misshandlade kvinnor ansåg att vårdpersonalens attityder och förhållningssätt kunde vara avgörande för deras vilja att berätta om misshandeln. Syftet med studien var därför att beskriva vilka förutsättningar som krävs för att kvinnor, som blivit misshandlade av sina män, ska känna sig väl bemötta. En litteraturstudie gjordes med kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att yttre faktorer som organisation, enskilda samtal och skriftlig information hade betydelse för kvinnans möjlighet att våga berätta om misshandeln. Vidare ville kvinnorna att sjukvårdspersonal på ett empatiskt och stödjande sätt skulle ta upp och fråga om misshandeln. Den hjälp kvinnorna önskade var känslomässigt stöd och praktisk hjälp i form av information, hänvisning till hjälporganisationer samt uppföljning från sjukvårdspersonal. Studien riktar sig till personal inom alla områden i hälso- och sjukvården. Resultatet ger vägledning om hur personalen ska bemöta misshandlade kvinnor.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen. Det gällde då oftast vård som inte var relaterad till övervikt, utan till allmänhälsan. Resultatet av litteraturstudien kan vara informativt för personal överallt i vården, eftersom patientgruppen finns i alla delar av vårdkedjan. Den kan även komma till användning vid utbildning av sjuksköterskor i framtiden för att synliggöra problem som finns i omvårdnaden av dessa patienter.</p>

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att intervjupersonerna främst fokuserar relationen till terapeuten som avgörande för deras upplevelse av terapin. Som viktiga aspekter av relationen betonas såväl terapeutens personliga som professionella sidor. Vidare framhåller merparten av de intervjuade vikten av att få dela och tala om sina psykotiska upplevelser. Resultatet visade även att många av intervjupersonerna skiljer mellan arbetet med den terapeutiska relationen och arbetet med psykosproblematiken. I arbetet med psykosen har terapeuten den aktiva rollen som lärare, modell och representant för omvärlden, medan relationsarbetet karaktäriseras av gemensamt arbete och ömsesidighet.

De senaste tio åren har det i Sverige visat en ökande trend med psykiatriska sjukdomar. I Sverige insjuknar cirka 15 personer av 100,000 i psykos årligen. Tiden från första symptomdebut till insjuknande kan vara mellan några dagar till flera år och symptomen för psykos kan variera och misstas för depression och ångest. Syftet med studien var att belysa synen på vad omvårdnad är vid psykos och genomfördes som en systematisk litteraturstudie där tio artiklar användes i resultatet. Insjuknande i psykos beskrivs som en oförmåga att kontrollera sig själv och leder ofta till stor rädsla hos patienterna. Teman som framkom var den vårdande psykiatriska miljön, engagemang och delaktighet från personal samt autonomi, stigmatisering och rädsla. Omvårdnad av en patient med psykossjukdom bör karaktäriseras av trygghet, empati, stöd och med utrymme för samtal och reflektioner. Emotionell delaktighet från sjuksköterskan under omvårdnaden är av stor vikt för skapande av en förtrolig relation. Genom att behandla och bemöta patienten som en frisk självständig individ bevaras patientens autonomi och självkänsla i större utsträckning. Vid yrkesverksamhet, vårdutbildningar på olika nivåer och forskning finns en stor okunskap och osäkerhet representerad av psykiatrisk omvårdnad och det är därför stor betydelse av att att utöka och utveckla kunskaperna inom sjukdomarna vid psykos och psykiatrisk omvårdnad. / The last 10 years in Sweden there has been a rising trend of psychiatric diseases. In Sweden approximately 15 people per 100.000 get diagnosed with acute psychosis. The time from the first symptoms to acute psychosis state varies between a few days to multiple years. The psychosis symptoms can also differ and be mistaken for depression and anxiety. The purpose of this study was to enlighten what nursing is with psychosis, and was executed as a systematic literature study, where ten articles was used. Psychosis is described as a disability to control one self and often leads to great fear for the patients. Nursing of a patient with psychosis should be characterized by security, support and empathy with room for talks and reflection. Emotional participation from nurses during the care is of great importance for the creation of steady relationship with the patient. By treating and meeting the patient as a healthy and self-serving individual, the patient maintains autonomous on a bigger scale.  Empirical studies, research and nurse education on different levels today hold a lack of knowledge regarding psychiatric nursing and there is therefore important to develop and increase knowledge of psychosis and psychiatric care.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp. Den fysiska förmågan var försämrad och med en för många uttalad trötthet försvårades det dagliga livet för dessa individer. Många upplevde oro och ångest och detta tillsammans med depression var en betydlig bidragande del till en minskad upplevelse av livskvalitet. Slutsats: Upplevelsen av livskvalitet är individuell och många upplever en sämre livskvalitet efter hjärtstoppet medan andra upplever att livet är lika bra som innan eller bättre efter hjärtstoppet. Sjuksköterskan har i sitt arbete ett stort ansvar att se till den enskilda individen och förmedla information, kunskap och hopp. / Abstract Aim: To describe how individuals who have survived a cardiac arrest, and individuals who have survived a cardiac arrest and received an ICD perceive their quality of life from a physical, psychological and social perspective. Furthermore, the aim was also to describe the quality of the included articles relating to the investigation group.Methods: Descriptive literature review study of 12 articles detailed results. Searches were made in the databases Cinahl, PubMed and PsychInfo. Main results: The perception of quality of life is affected by several aspects in individuals suffering from cardiac arrest. The physical ability was impaired and many experienced an extreme fatigue hampered the daily lives of these individuals. Many felt anxiety and this along with depression was a significant contributing factor to a reduced perceived quality of life. Conclusion: The experience of life is individual and many experience a poorer quality of life after cardiac arrest, while others feel that life is as good as before or even better after the arrest. The nurse has a large responsibility to the individual and to convey information, knowledge and hope.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling. / Palliative care is something most nurses are dealing with during their working lives. The purpose of this study was to illuminate the experiences of nursing care from a patient perspective. Nine articles were selected for review, from the articles six themes revealed: Experiences of; nursing relationships, communication and information, the care environment, symptom control, accessibility and self-determination. The result showed that a relationship of trust and communication created good nursing care. Lack of communication could also occur. A good nurse was perceived as someone who listened and had broad knowledge. Patients wanted to be involved in their care and treatment.