Bakgrund: Isoleringsvård är nödvändigt när en patient behöver skyddas från smitta eller när en patient behöver isoleras för att skydda andra från smitta. Isolering sker inom slutenvården och regleras i smittskyddslagen. Vården ställer krav på tillgång till skyddsutrustning och kunskap om smittspridning hos personalen, även basala hygienrutiner ska följas för att minska smittspridning. Sjuksköterskor upplever vissa utmaningar i vården av patienter i isolering, såsom rädslor för smitta, försämrad möjlighet till kontakt och skuld att de inte spenderade tillräckligt med tid hos patienterna.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa patienters upplevelse av isolering inom slutenvård. Metod: Metoden som används är en systematisk litteraturöversikt. Studien inkluderade åtta vetenskapliga artiklar som relevansbedömts och kvalitetsgranskats. Databearbetningen genomfördes ur ett induktivt förhållningssätt där likheter i artiklarna identifierades och färglades för att skapa teman. Resultat: I resultatet framkom upplevelser av att vårdas i isolering som genererade fem teman med ett subtema, vilka var att vara kontrollerad och instängd, utmaningar i relationer, smittsam och oren, bevarat privatliv och tystnad, lidande och förlust samt lindrat lidande. Slutsats: Litteraturstudien visar att vårdas i isolering skapade olika upplevelser, både positiva och negativa. Genom god information om situationen, social kontakt och gott bemötande från vårdpersonal så kan upplevelsen av isoleringsvård möjligen förbättras.

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande.Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande.Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap.I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet.  Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

Endometrios är en gynekologisk sjukdom som ofta orsakar smärta och symtom som medför begränsningar i det dagliga livet. Besvär gällande menstruation och sexliv är vanligt, vilka är områden som kan upplevas svåra att söka vård för. Det är vanligt att symtomen underskattas av vården vilket leder till fördröjd diagnos och behandling. Det är en komplex situation som de drabbade befinner sig i vilket kan leda till ett lidande, negativ inverkan på hälsan och det dagliga livet. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. För att beskriva dessa upplevelser gjordes en litteraturstudie baserad på vårdvetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Känslor som misstro från vården och tvivel på sin egen upplevelse är vanliga. Det är en lättnad när en diagnos erhålls men samtidigt innebär det en oro för framtiden. Upplevelser som brister i vårdpersonalens bemötande, förändring av kropp och självuppfattning samt förlust av relationer och socialt deltagande framkommer. Många utövar egenvård som ofta är krävande men kan ha positiva effekter på livsföring och känslan av kontroll. Svårigheter att leva upp till egna förväntningar som kvinna, partner och mor samt svårigheter att hantera sjukdomen skapar upplevelser av otillräcklighet. Denna problematik diskuteras utifrån stigmatisering och normalisering av sjukdomen. Sjuksköterskan i primärvård bör ha grundläggande kunskap om endometrios eftersom hon ofta är den första som får ta del av kvinnans berättelse, det kan möjliggöra en snabbare väg till rätt diagnos. En bra vårdrelation kan bidra till ett liv som möjliggör hälsa och välbefinnande. Endometrios kan även innebära begränsningar av karriärsmöjligheter och ekonomiska förutsättningar, vilket har betydelse ur ett samhällsperspektiv då kvinnor redan är utsatta som grupp.

Bakgrund: Att en god hälsa uppnås är ett av målen med hälso- och sjukvården. För att sjuksköterskan ska nå detta mål är hen i behov av sina kunskaper och egenskaper. Den personcentrerade vården ligger till grund för sjuksköterskans profession varpå den respektfulla kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är essentiell. Likaså är det verbala samt icke verbala språket avgörande för kommunikationen. Stress och tidsbrist kan leda till att sjuksköterskor upplever den givna informationen som otillräcklig. Därför är det betydelsefullt att undersöka sjuksköterskans kommunikation utifrån ett patientperspektiv.   Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans kommunikation i vårdmötet. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt av redan befintligt material, varpå tolv vetenskapliga artiklar framtagits genom sökningar i två databaser. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs metod av författarna, som därefter framställde det nya resultatet i huvud-och subteman. Resultat: Resultatet för denna litteraturöversikt presenteras i två huvudteman: (1) Sjuksköterskans egenskaper i kommunikationen och (2) Betydelsefulla aspekter i kommunikationen. Dessa genererar i två subteman; (1) Stödja och involvera samt Engagemang och respektfullhet, (2) Språket samt Lyhördhet. Diskussion: Kommunikationen är en betydelsefull del i vården och blir således ett komplext område för sjuksköterskan att främja. De centrala fynden som diskuteras är sjuksköterskans egenskaper, kunskaper, språket samt patientens delaktighet. Resultatet diskuterades även utifrån Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen samt utifrån konsensusbegreppet hälsa. / Background: One of the goals in the health care is that good health is achieved. For the nurse to achieve this goal he or she is in great need of his or her skills and qualities. The person-centered care is the basis of the nurse profession whereupon the respectful communication between the nurse and patient is essential. Similarly the verbal and non-verbal language is important for the communication. Stress and lack of time can lead to nurses experiencing the given information as inadequate. Thus, it is important to examine the nurses’ communication from a patient perspective. Aim: To explore patients’ experiences of nurses’ communication within the healthcare meeting. Method: This study is a literature review of existing material, whereupon twelve articles were developed by searches in two databases. The selected articles were analyzed by the authors according to Friberg's method, whom then presented the new results in main and subthemes. Results: In this literature review the results are presented in two main themes; (1) The nurse characteristics in the communication and (2) Significant aspects in the communication. These generated in two subthemes each; (1) Support and involve and also Commitment and respectfulness (2) Language and Responsiveness. Discussion: Communication is significant in the healthcare and thus becomes a complex area for the nurses to encourage in the all patients care. The main findings discussed in this study is the nurse’s characteristics, knowledge, language and the patient participation. The results of this study were also discussed based on Jean Watson’s theory of human caring, as well on the basis of the consensus concept health.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienter som vårdas palliativt upplever är en god omvårdnad i livets slut. Studien undersökte även vad patienter i livets slut upplever vad en god död innebär samt vad som är upplevs som viktigt i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Symtomlindring av både fysiska som psykiska symtom var en viktig komponent för en god omvårdnad och för en god död. Att kunna bibehålla en god relation till sina anhöriga var också viktigt i livets slutskede. Relationen till vårdpersonal var också viktig, där ett gott bemötande från vårdpersonalen kunde ses vara högt prioriterat. Att leva sista tiden i livet med värdighet samt att dö med värdighet ansågs viktigt för en god palliativ omvårdnad. Slutsats: Patienter som vårdas palliativt anser att en god omvårdnad i livets slut innebär ett gott bemötande från personal, en god symtomlindring, bibehållen värdighet samt att få tillbringa tid med sina närstående.

Bakgrund: Eutanasi är lagligt i ett fåtal platser i världen. I länder där det är otillåtet är detta ett outforskat ämne, särskilt ur ett patientperspektiv. Palliativ vård anses vara ett alternativ till eutanasi, trots detta önskar en del personer att avsluta livet med eutanasi. Syfte: Att beskriva anledningar till varför vuxna personer vill påskynda döden med hjälp av eutanasi och att beskriva undersökningsgruppen i utvalda artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie byggd på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att bristande symtomkontroll, i synnerhet smärta, var en vanlig anledning till att önska eutanasi. Funktionsförluster gjorde att deltagare förlorat sig själva och inte längre kunde delta i aktiviteter som tidigare. Rädslor för framtida lidande och förlust av självständighet uttrycktes. De önskade en värdig död genom att återta kontroll över sin kropp och sitt liv. De ville inte vara en börda ochkände sig inte längre behövda. Undersökningsgrupperna innehöll deltagare från länderdär eutanasi är lagligt såväl som olagligt. Deltagare varierade i antal, ålder ochmedicinskt tillstånd. Slutsats: Eutanasi är relativt outforskat ur perspektivet från de som önskar sjukvårdens hjälp med att avsluta livet. Det förekommer att svårt sjuka och äldre utan livshotande sjukdom, vill dö i förtid. En vanlig anledning bland deltagarna, var att återta kontroll över kroppen samt bestämma hur och när livet tar slut. Eftersom individens syn på en värdig död ibland skiljer sig från vad sjukvården tillåter och anser värdigt, förekom rädslor för en smärtsam och utdragen död. / Background: Euthanasia is legal in a few places in the world. This is a subject with limited research made in countries where it is not legal especially from a patientperspective. Palliative care is considered an alternative to euthanasia but requests foreuthanasia still occurs. Aim: Describe the reasons behind a wish to hasten death through euthanasia among dults and to describe the study group of selected items. Methods: A descriptive literature study based on eleven scientific articles with qualitative approach collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Main results: The result showed that lack of symptom control and pain in particular seemed to be a common motivating factor to wish for euthanasia. Also loss of functions among participants led to feelings of identity loss and being unable to participate inactivities like before. Participants expressed fears of having to endure suffering as well as being dependent on others. They wanted to die with dignity by regaining control of their own bodies and lives with euthanasia. They did not want to be a burden and no longer felt needed. Study groups included participants from countries where euthanasia is legal and illegal. Participants varied in number, age and medical condition. Conclusion: Euthanasia is a relatively unexplored subject from the perspectives of people who wish for medical help to end their lives. It occurs that severely ill people as well as elderly without a terminal disease want help to end their lives prematurely. A common desire among participants was to regain control of their bodies and determine how and when life should end. Fears of suffering a painful and prolonged death occured since the individual’s vision of a dignified death sometimes differs from what healthcare permit and deem worthy.

Bakgrund: Globalt begår över 800 000 personer suicid varje år, det är en person var 40:e sekund. Av dessa är det cirka 1 100 personer som begår suicid i Sverige. Under det senaste decenniet har suicid minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år. Suicid är den näst vanligaste orsaken till död hos 15-29 åringar. Det finns en klyfta i form av brist på kommunikation mellan vårdpersonal och personer som är suicidala. För att minska denna klyfta bör vårdpersonalen lyssna mer uppmärksamt till dessa personers upplevelser. Syfte: Att belysa vad personer som är suicidnära upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Från analysen framträdde fyra teman som belyser vad personer som är suicidnära upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Dessa teman var: att bli respekterad och känna värdighet, att bli bekräftad, att känna förtroende och att känna hopp. Slutsats: Få studier inom detta ämne är gjorda ur patientens perspektiv och denna litteraturstudie kan därför bidra till att utvidga befintlig kunskap genom att sammanställa forskningen inom området. Förhoppningen är att den här litteraturstudien ska lyfta ämnet suicid hos vårdpersonalen, men även i samhället. Genom att lyfta fram och belysa personernas upplevelser skapas förutsättningen för att väcka en diskussion och i bästa fall slå hål på de fördomar och tabun som finns.

No description available.