Bakgrund: Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar i samhället. Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier upplever bärarskapet stigmatiserande och att de bemöts av okunskap när de har kontakt med hälso- och sjukvård. Isolering kan användas för att förhindra smittspridning av dessa bakterier. Sjuksköterskor tycker det är svårt att vårda patienter i isolering och besöker inte dessa patienter lika frekvent som icke-isolerade patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vara isolerade på vårdavdelning på grund av multiresistenta bakterier. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio vårdvetenskapliga artiklar varav fyra artiklar med kvalitativ ansats, fyra artiklar med kvantitativ ansats och två artiklar med blandad metod. Resultat: Isolering kan upplevas positivt ur smittskyddssynpunkt av patienterna. Isoleringen kan skapa känslor av stigmatisering, skuld och skam. Patienterna saknar information och kunskap rörande sin sjukdom och isoleringsåtgärderna. Patienterna upplever att de inte får samma vård som övriga patienter. Vårdrummets utformning är viktig för patienter som vårdas i isolering. Slutsats: Patienter som vårdas i isolering på grund av multiresistenta bakterier har ett behov av information och kunskap rörande bärarskapet och isoleringsåtgärderna. Sjuksköterskor kan genom kontinuerlig utbildning ge adekvat och aktuell information till dessa patienter.

No description available.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar och förekomsten avsjukdomen har ökat de senaste decennierna. Det finns flera orsaker till att sjukdomen uppstår och beskedet medför ofta olika upplevelser och känslor samt existentiella tankar väcks. Kommunikation och patientdelaktighet blir därför viktiga delar vid ett cancerbesked för att kunna tillgodose personers behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av ett cancerbesked. Metod: En narrativ metod där sju självbiografier har analyserats. Resultat: Ur analysen framträdde sex områden såsom kommunikationens betydelse, emotionella uttryck, förnekelse och chock, viljan att fortsättaleva, funderar kring döden samt ambivalenta känslor i kontakten med närstående. Slutsats:Cancerbeskedet skapar flera olika upplevelser hos en person. Kommunikationen ses som en viktig del vid cancerbeskedet och sjuksköterskan har en viktig roll gällande informationoch trygghet, då existentiella tankar ofta förekommer som kan blockera personens möjlighet att ta in och förstå information i samband med sjukdomen.

Bakgrund: Gastric bypass (GBP) är en viktminskningsoperation för patienter med ett BMI (Body Mass Index) >35. Operationen är en del av en viktminskningsprocess. Patienten bör själv ta ansvar i form av egenvård för att underhålla det nya levnadssättet för att främja hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa vetenskapligt underlag och beskriva patienters upplevelse av hälsa efter en gastric bypass operation. Metod: En deskriptiv design har använts i denna litteraturstudie som har baserats på totalt 10 vetenskapliga artiklar med inkludering av kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Operationen hade bidragit till förändrade fysiska, psykiska och sociala upplevelser relaterat till hälsa. En tydlig reducering av vikten kunde utläsas och följdsjukdomar relaterat till fetma hade förbättrats. GBP operationen har bidragit till ökad livskvalitet, minskad social hämning och ökat intresse att delta i aktiviteter. Oönskade följder har rapporterats i form av överskottshud, gastrointestinala problem och osäkerhet. Slutsats: En GBP operation har visat sig vara en effektiv metod för patienters viktnedgång. Förändringar av det fysiska, psykiska och sociala upplevelser relaterat till hälsan har skett. Både positiva upplevelser och oönskade följder kan utläsas av resultatet från en GBP operation. Djupgående information och kunskap till patienter kan främja egenvård och bidra till återhämtning och följsamhet i det nya levnadssättet. / Background: Gastric bypass (GBP) is a weight loss surgery for patients with a BMI (Body Mass Index) >35. The surgery is part of the weight loss process. The patient should take responsibility in the form of self-care to maintain the lifestyle change to promote health. Aim: The aim of the literature study is to compile a scientific basis and describe the health experience of patients after a gastric bypass surgery. Method: In this literature study, a descriptive design has been used that has been based on a total of 10 scientific articles with the inclusion of a qualitative and quantitative approach. Main results: The operation had contributed to change of physical, mental and social experiences related to health. A clear weight reduction was observed and obesity comorbidity improved. The GBP surgery has contributed to improv the quality of life, reduced social inhibition and increased interest in participating in activities. Undesirable consequences in the form of excess skin, gastrointestinal problems and uncertainty have been reported. Conclusion: A GBP surgery has proven to be an effective method of weight loss for patients. There have been changes in the physical, mental and social experiences related to health. Both positive experiences and undesirable consequences can be deduced from the results of a GBP surgery. In-depth information and knowledge for patients can promote self-care and contribute to recovery and compliance in the new lifestyle.

Introduktion: Bipolär sjukdom har ökat de senaste 20 åren. Av alla psykiatriska sjukdomar är bipolär sjukdom den som har högst suicidfrekvens. Upp till 50 % av alla patienter med bipolär sjukdom kommer någon gång under sin livstid att försöka ta sitt liv. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig kronisk psykisk sjukdom som karaktäriseras av omväxlande episoder av mani, hypomani och depression. Det finns utlösande faktorer som kan trigga igång sjukdomsepisoder. Närstående har en betydelsefull roll för patientens tillfrisknande. Närstående kan vara både till hjälp och ibland ett hinder i sjuksköterskans arbete. Samtidigt behöver närstående få en bättre förståelse för patientens tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudiens metod var utformad med induktiv ansats enligt Polit och Becks (2017) nio-steg. Efter kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall Guide to an Overall Critique of a Qualitative Reasearch genererades sju vetenskapliga kvalitativa artiklar, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman: Från förvirring till acceptans, Att behöva läkemedel – på gott och ont, Att inte få stöd av vården och Att känna sig annorlunda. Slutsats: Patienter behöver utökad information om sjukdomen vid diagnosticeringen. Patienter behöver mer stöd från vården i form av samtal, det behöver därför sättas in mer åtgärder och inte enbart medicinera patienterna.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av cancer har ökat, vilket innebär att fler människor är i behov av vård. När sjukdomen inte längre är möjlig att bota övergår vården från kurativ till palliativ. Den palliativa vården syftar till att vara lyhörd för patientens behov och att främja livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid cancersjukdom i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg som grundade sig i tio kvalitativa artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades genom tematisering. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Fysiskt och psykiskt lidande, Betydelsen av sociala relationer, Att få leva som vanligt samt Tankar om framtiden och döden. Samtliga teman beskriver patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen lyfter betydelsen av socialt stöd. För att få en djupare förståelse utgår författarna från den teoretiska modellen De 6 S:n.

Bakgrund: Kommunikation inom vården handlar främst om överföring av information, vilket kan ske både verbalt och icke-verbalt. Inom slutenvården är kommunikationen nödvändig för att tillgodose personliga behov, försäkra patientens hälsa samt för att samarbeta mellan professioner. Verbal kommunikation är det språkliga som överförs och icke-verbal kommunikation framträder bland annat genom kroppsspråk såsom minspel, gester och kroppshållning. Beröring används som en form av icke- verbal kommunikation. Beröring är beroende av relationen mellan sjuksköterska och patient. Beröring är ett elementärt behov som kan förmedla kärlek, vänskap, närvaro och samhörighet. I vården används två typer av beröring, dels nödvändig samt dels icke-nödvändig. Patienters upplevelse av beröring i slutenvården är individuell och kan både upplevas som positiv eller negativ. Vikten av att forska vidare kring patienters upplevelse av beröring framkommer i tidigare forskning, för att kunna genomföra beröring som inte upplevs obehaglig för patienten. Sjuksköterskan kan ha en avsikt med beröringen men den kan upplevas annorlunda av patienten, detta gör att det är nödvändigt med mer forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av fysisk beröring från sjuksköterskan vid omvårdnadssituationer i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på nio utvalda artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Kommunikation, Integritet och Emotionellt. Kommunikation delades in i tre subkategorier, icke-verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring, verbal kommunikation i samband med upplevelsen av beröring samt upplevelsen av beröring som påverkades av relationen. Integritet fick subkategorin Patienters upplevelser av intimberöring. Emotionellt delades in i fyra subkategorier, att känna beröring som obehaglig, att känna beröring som förmedlar trygghet och värme, att känna beröring som gav en känsla av att bli sedd samt att känna brist på beröring. Slutsats: Beröring i slutenvården upplevs olika från person till person. Kommunikationen kunde påverka hur beröringen upplevdes av patienten. Även hur beröringen utfördes av sjuksköterskan spelade roll för upplevelsen. Beröring var något som skapade relation och förtroende. Beröring kunde förmedla trygghet, empati, närvaro såväl som icke-närvaro i situationen. Patientens delaktighet visade sig vara viktig för upplevelsen av beröring.

Bakgrund: Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög prevalens och med en global förekomst. Antalet personer som diagnostiserats med depression fortsätter öka världen över och även i Sverige utgör depression en bidragande faktor till en försämrad folkhälsa. Flertalet patienter med depression läggs in på den somatiska sjukvården där sjuksköterskor upplever en kunskapsbrist gällande omvårdnad vid depression. Det är därför viktigt att belysa patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskornas kunskapsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer för tillfrisknandet hos patienter med depression utifrån ett patientperspektiv.  Metod: Den metod som valts för arbetet var en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt och baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och en av mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck’s granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.  Resultat: Resultatet sammanställdes enligt tre huvudkategorier; Patientutbildning, Socialt stöd och Relationen mellan vårdgivare och patient. Under huvudkategorin Socialt stöd identifierades två underkategorier; Samhörighet med sina medpatienter och Stöd från närstående.  Slutsats:  Patientutbildning, en känsla av samhörighet med sina medpatienter och stöd från sina närstående, samt en fungerande vårdrelation, visade sig utgöra viktiga faktorer för tillfrisknandet från depression.

Kranskärlssjukdom är en av vår tids största folksjukdomar där hjärtinfarkt står för 30% av dödsfallen och utgör således den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. De som överlever kan minska risken att återinsjukna genom att ändra sina levnadsvanor till en mer hälsosam livsstil, till exempel sluta röka, lägga om kosten och öka den fysiska aktiviteten. Men att genomföra en livsstilsförändring kan upplevas som både fysiskt och psykiskt påfrestande då hälsan blivit förändrad. Syftet med  denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. En ökad förståelse för patienternas situation kan förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskan i omvårdnaden så att fler patienter med hjärtinfarkt genomför livsstilsförändringar. Litteraturöversikt användes som metod där tio kvalitativa artiklar inkluderades.  Dataanalysen resulterade i tre teman: En känsla av att kroppen sviker, Betydelsen av autonomi och delaktighet och En väg mot hälsa. Med hjälp av totalt sex subteman har struktur skapats. Ur resultatet framkom det att flera patienter upplevde rädsla, oro och brist på energi efter hjärtinfarkten. Det gjorde att genomförandet av livsstilsförändring  kunde erfaras som svårt. Patienterna kände vidare ett behov av att vara delaktiga samt bli bekräftade för att livsstilsförändringen skulle bli betydelsefull och bestående. Stöd och en känsla av gemenskap utgjorde positiva faktorer och bidrog således till en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande. I slutet av uppsatsen diskuteras de svårigheter patienten upplever vid genomförande av livsstilsförändring, samt hur stöd från sjuksköterskan kan fungera som hjälp och gynna den hållbara utvecklingen.

Introduktion/Bakgrund: Munhälsan påverkar den generella hälsan. Det finns flera riskfaktorer för nedsatt munhälsa exempelvis hög ålder och sjukdom. Att inte självständigt kunna utföra munvården och vara i behov av assistans är också en riskfaktor för nedsatt munhälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienters inställningar till och erfarenheter av assisterad daglig munvård. Metod: Litteraturstudien sammanställdes utifrån Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Totalt nio artiklar utgjorde resultatet. Resultat: Resultatet utgjordes av fem kategorier: Tacksamhet och stöd, Önskan att vara självständig, Misstro till vårdpersonalens kunskaper och förmågor, Tillit till vårdpersonalen och Inte vilja vara en belastning. Slutsats: Resultatet visade att det fanns blandade erfarenheter av och inställningar till assistans vid munvård. Patienter som regelbundet mottog assistans uppgav positiva erfarenheter och ansåg att om behovet av assistans fanns sågs det som fördelaktigt att mottaga munvård. För patienter som inte hade tidigare erfarenheter av assistans vid munvård fanns huvudsakligen negativa inställningar där en stor del orsakades av önskan att vara självständig eller en misstro till vårdpersonalens kunskaper. Ytterligare en inställning och erfarenhet som fanns var att inte vilja belasta vårdpersonal då de hade hög arbetsbelastning.