• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 403
  • 2
  • Tagged with
  • 405
  • 261
  • 251
  • 156
  • 154
  • 90
  • 80
  • 77
  • 75
  • 68
  • 67
  • 67
  • 65
  • 50
  • 48
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Patienters upplevelse av delaktighet inom slutenpsykiatrin i Sverige : En litteraturstudie / Patients experience of participation in psychiatric inpatient care in Sweden : A litterature study

Eriksson, Oskar, Jonsson, Evelina January 2022 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Den psykiatriska vården har genom åren utvecklats. Under dessa år har även patientlagen införts som stärker patienters rätt till delaktighet. Patienter kan inom den psykiatriska slutenvården vårdas på frivillig grund eller genom tvångslagstiftning. Målet med dagens slutenvård är att patienters psykiska mående ska stabiliseras och att vården kan övergå till öppen form. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av delaktighet inom den svenska psykiatriska slutenvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt enligt Polit & Becks nio steg. Tio kvalitativa artiklar inhämtades från Cinahl och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Dessa bearbetades med ett induktivt förhållningssätt där författarna diskuterade artiklarna. Resultat: Resultatet sammanställdes till fem teman: Delaktighet i planering av vård, Meningsfull tid, Bemötandets inverkan på delaktighet, Upplevelse av att vara begränsad och Vikten av information. Studien visar att patienter vill vara delaktiga i sin vård och vet vad som krävs för att möjliggöra delaktighet. Personalen har ett stort ansvar i att främja en miljö som tillåter delaktighet. Däremot upplever patienterna att personalens illa bemötande samt bristande information hindrar delaktighet.  Slutsats: Patientupplevelser av delaktighet är ett brett och nyanserat område. Möjligheten till delaktighet upplevs ofta vara begränsad. Det krävs fortsatt arbete kring området för att förbättra personalens förmåga att främja patientdelaktighet.
62

Hur upplever mångbesökaren vårdrelationen? : En kvalitativ litteraturstudie

Ortscheid, Jennica January 2020 (has links)
Bakgrund: Mångbesökare är en vanligt förekommande patientgrupp inom främst akutsjukvården och primärvården. Det finns kvantitativ forskning som undersöker karaktäristiska drag hos mångbesökaren i ett försöka att identifiera och förtydliga fenomenet. Dessvärre är forskningen kring det kvalitativa begränsad i utsträckning av både patient- och vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva mångbsökarens upplevelser av vårdrelationen på akutmottagningar eller i primärvården.  Metod: Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen är utförd efter en manifest innehållsanalys på sex kvalitativa artiklar.  Resultat: För majoriteten av mångbesökarna är vårdrelationen negativ. Vårdgivaren upplevs som ifrågasättande och respektlös i sitt sätt att kommunicera och bemöta mångbesökaren i sitt vårdbehov. Mångbesökarens inställning till sin vårdsituation påverkas av vårdgivarens bemötande och av de erfarenheter som mångbesökaren får av vårdmötena.  Slutsats: Mångbesökaren är en patientgrupp som utsätts för mycket vårdlidande på grund av brister i vårdgivarens förmåga att möta, förstå och ge trygghet till mångbesökarens livsvärld. Anledningen till bristen av ett praktiskt utförande av holistisk vård på akutmottagningar eller i primärvården borde undersökas mer för att förstå vart problemet börjar. Det behövs även vidare forskning om vad mångbesökaren behöver för stöd i sitt komplexa vårdbehov
63

Överrapportering bedside inom akutsjukvård : en litteraturöversikt ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv

Rander, Susanna January 2018 (has links)
Kommunikation och informationsöverföring sker på många plan inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskor står för en stor del av den kommunikation som sker runt patientens vård. Välfungerande kommunikation mellan såväl personal som mellan patient och personal är av vikt för en säker vård. Överrapporteringar innebär för sjuksköterskor ett överlämnade av omvårdnadsansvar och är viktiga för kontinuitet i patientens vård. De kan ske på olika vis och ett exempel är bedsiderapportering där patienten är närvarande och görs delaktig i rapporten. Bristande kommunikation vid överrapporteringar är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador. Akutsjukvården innebär ofta korta vårdmöten och mycket informationsöverföring vilket ställer höga krav på akutsjuksköterskan vars arbetssätt ska präglas av de sex kärnkompetenserna. Syftet var att beskriva fördelar och hinder gällande överrapportering bedside inom akutsjukvård utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Litteraturöversikt valdes som metod för det aktuella arbetet vilket baseras på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Två huvudkategorier i form av patientperspektiv samt sjuksköterskeperspektiv framkom i resultatet. Till dessa kunde sedan underkategorier kopplas. Både patienter och sjuksköterskor identifierade positiva aspekter gällande bedsiderapportering, exempelvis gällande patienters delaktighet i vården, patientsäkerhet och förbättrad vårdkvalité. Även hinder poängterades, till exempel gällande arbetsmiljö och tidsåtgång samt sekretess och rapport av känslig information och sjuksköterskorna tycktes se fler hinder än patienterna. Det var vanligt att behov av en modifiering av modellen beskrevs vilken möjliggjorde att viss del av rapporten inte skedde hos patienten. Slutsatsen var att bedsiderapportering innebär fördelar för både patienter och sjuksköterskor och skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård inom akutsjukvården. Även patientsäkerhetsperspektiv identifierades som en fördel med rapporteringsmodellen. Dock beskrevs även vissa hinder och sjuksköterskor tycktes uppleva mer hinder än vad patienter gjorde. En modifierad version av modellen beroende på förutsättningar tycktes i många fall nödvändig.
64

Patienters följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt : en litteraturstudie / Patients' adherence to medical treatment for heart failure : a literature study

Olsson, Annika, Lindskog, Katri January 2020 (has links)
Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög prevalens och avgörande för prognosen är patientens följsamhet till rekommenderad läkemedelsbehandling. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt har visat sig vara vanligt förekommande och leder till ökat antal sjukhusinläggningar och ökad mortalitet. Trots denna vetskap är det en hög andel patienter som inte tar sina ordinerade läkemedel. Syftet var att, ur patienters perspektiv, belysa faktorer som påverkar deras följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt. Som metod användes en litteraturöversikt med sökningar i databaserna CINAHL, PubMed, Medline och PsychINFO. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades och en integrerad analys användes där likheter och skillnader sammanställdes till ett resultat. Resultatet utformades till fyra huvudkategorier som handlade om faktorer som påverkade patienternas förmåga att följa läkemedelsbehandlingen, följsamhetsfaktorer relaterade till vårdsystemet, patientens psykosociala, emotionella och ekonomiska aspekter samt patientens upplevelser av läkemedelsbehandlingens komplexitet. Till samtliga kategorier ingick ett flertal subkategorier. Faktorer som patienterna upplevde påverka deras läkemedelsföljsamhet visade sig vara individuella, multipla och varierande. Genom resultatet kunde slutsatsen dras att faktorerna som påverkade patienternas följsamhet till läkemedelsbehandling var många och varierande. Ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att kunna hjälpa patienten på ett individuellt sätt.
65

Patienters upplevelse av att leva med artros : litteraturöversikt / Patients experience living with osteoarthritis : literature review

Mesch, Tove January 2020 (has links)
Bakgrund: Artros är en sjukdom som drabbar alla åldrar men har en stark koppling till den äldre befolkningen och då gruppen äldre i världen ökar, så ökar även antalet personer som lider av artros. Denna sjukdom innebär att vävnaden i leden bryts ner snabbare än den byggs upp igen. Riskfaktorer är ålder, kön, övervikt, överbelastning, tidigare ledskada samt ärftlighet, och diagnostiseras patientens beskrivning av sina problem och en klinisk undersökning. Artros behandlas med fysioterapi samt smärtlindring och om detta inte fungerar så finns det tre möjliga operationsbehandlingar, där den vanligaste är att ersätta den skadade leden med en protes. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa icke-operationsbehandlade patienters upplevelse av att leva med artros. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar på databaserna PubMed och Cinahl, och 15 vetenskapliga artiklar togs fram. Dessa 15 artiklar analyserades enligt Whittemore and Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån de valda artiklarna kom fyra kategorier fram, dessa var Fysiskt mående och Psykiskt mående, Artrosens påverkans på vardagen samt Mötet med vården. Det fysiska måendet handlade om smärta, övriga fysiska påverkan och fysisk aktivitet som behandling. Det psykiska måendet var uppdelat i hopp och glädje samt stress, ångest och depression. Artrosens påverkan på vardagen handlade om egenvård, fritid och påverkan på jobbet. Mötet med vården handlade om avsaknad av stöd från vården och okunskap kring sjukdomen. Slutsats:Smärtan är en stor del av att leva med artros vilket i sin tur leder vidare till effekter på det psykiska måendet såsom stress, oro och ångest. Smärtan påverkar hur patienterna uppfattar och lever sitt vardagsliv och detta förvärras av förvirrande information och ibland dåligt bemötande från vårdpersonal.
66

Vårdmiljöns pårverkan på patienters återhämtning : En allmän litteraturöversikt utifrån ett patientperspektiv

Hoffmann, Majken, Henze, Ronya January 2023 (has links)
Background: Previous research highlights the perspectives and experiences of nurses and relatives on the importance of the health facility environment for patient recovery. Nurses perceive noise as a disturbance to patients' rest, which can negatively impact their recovery. Relatives believe that the design of the health facility environment is a crucial factor in patients' recovery process. Aim: To describe how the physical and psychosocial care environment affects patients' recovery in a care department in a hospital environment. Method: The thesis is based on Friberg's description of a general literature review, where eleven nursing articles were analyzed, of which nine had a qualitative approach, one had a mixed approach, and one had a quantitative approach. Results: The health facility environment could promote or prevent patient recovery depending on its design. The article analysis revealed two main themes: factors in the health facility environment that prevent recovery and those that promote it. Patients perceived that the factors in the care environment that affected their recovery were noise, communication, single-bed rooms, a home-like environment, and privacy and autonomy. Conclusion: The patients’ perspective described clarifies how recovery is affected by both psychosocial and physical aspects of the health facility environment. Individuals perceive the environment differently, which is essential for nurses to consider in promoting patient recovery.
67

Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt : En litteraturstudie / Patients´ experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction : A literature study

Roos, Alexandra, Stjepanovic, Sanja January 2023 (has links)
Bakgrund. Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken globalt sett. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas drabbade patienter att genomföra livsstilsförändringar för att minska risken för återinsjuknande. Sjuksköterskors personcentrerade rådgivning har en nyckelroll i denna sekundärprevention. Trots att interventionen finns, är följsamheten till livsstilsförändringar fortsatt låg. Ytterligare kunskap behövs därför om patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt för att möjliggöra en förbättrad omvårdnad vid sekundärprevention.  Syfte. Att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt.  Metod. En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier. Resultat. Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar organiserades i tre olika kategorier: stöd, känslor, och ansvar för egen hälsa.  Slutsats. Upplevelsen av socialt stöd och stöd från vården är viktigt för patienten. I vissa fall har det dock visat sig att socialt stöd kan skapa ett motstånd till förändring hos patienter. Stress, brist på kunskap och dåligt bemötande från vården gjorde att yngre patienter och patienter med låg socioekonomisk status upplevde bristande stöd och att egenförmågan var bristfällig. Många patienter upplevde å andra sidan välbefinnande och de kände att livet hade förbättrats. Patientens erfarenheter av självbestämmande och tron på den egna förmågan spelar en viktig roll i bibehållandet av livsstilsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienten med uppmuntran och empati. Den kunskap och vägledning som ges ska anpassas till patientens individuella behov. Det är viktigt att sjuksköterskor förmedlar uppmuntran och empati, och att kunskapen och vägledningen som ges anpassas till patientens individuella behov. Ökad förståelse för patienters erfarenheter kan stödja sjuksköterskan i arbetet med att personcentrera dels rådgivning, dels då motiverande samtal (MI) används i sekundärprevention. Detta kan bidra till att öka följsamheten till livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. / Background. Cardiovascular disease is the most common cause of death worldwide. Following a heart-attack, patients are advised to make lifestyle changes to reduce the risk of recurrence. Nurse-led, person-centered counseling sessions that focus on lifestyle changes are an important component of secondary prevention. However, compliance to lifestyle changes remains low. Improved knowledge of patients´ experiences of lifestyle changes is necessary to make lifestyle counseling more person-centered and thereby more likely to yield lasting results.  Aim. To describe patients´ experiences of lifestyle changes following a heart attack.  Method. A qualitative literature study based on 11 scientific articles.  Results. Patients´ experiences of lifestyle changes were divided into three main categories: support, feelings, and responsibility for one's own health.  Conclusion. Experiences of social support and support from nurses were very important, although social support could at times lead to increased resistance to lifestyle changes. Patients experienced fear, stress, and reduced well-being, the latter of which was especially present when patients attempted to quit smoking. Stress, lack of knowledge and negative interactions with healthcare professionals caused younger patients, including those with lower socioeconomic status, to experience a lack of self-efficacy and support. However, many patients also experienced improved well-being and heightened self-confidence. It is important that nurses are encouraging and empathetic. Knowledge and guidance should be tailored to the individual needs of the patient. Increased understanding of patients' experiences can potentially support nurses´ delivery of person-centered counseling and motivational interviewing (MI) in secondary prevention, which can potentially lead to improved adherence to lifestyle changes following a myocardial infarction.
68

Patientens erfarenhet av att vårdas till följd av Anorexia Nervosa / Patient's experience of being cared for as a result of Anorexia Nervosa

Andersson, Alva, Eggert, Sabine January 2024 (has links)
Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som innebär att patienten har en onormalt låg kroppsvikt och en extrem rädsla för att gå upp i vikt. Sjukdomen påverkar stora delar av kroppen och medför ofta olika komplikationer som i värsta fall leder till döden. Sjuksköterskans omvårdnad är till för att lindra lidande och främja hälsa. Då sjukdomsbilden ofta är komplex hos patienter med Anorexia Nervosa är omvårdnadsbehovet många gånger stort.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens erfarenhet av att vårdas till följd av Anorexia Nervosa. Metod: En litteraturstudie med integrerad analys och induktiv ansats baserad på sju kvalitativa artiklar och de kvalitativa delarna av en studie med mixad metod användes för att besvara syftet. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Psycinfo.  Resultat: Analysen grundade ett resultat bestående av tre huvudkategorier samt sex underkategorier. Huvudkategorierna var: erfarenhet av vårdmötet, vikten av delaktighet och autonomi samt vikten av stöd. Huvudkategorierna innefattade fem underkategorier, dessa var: vårdpersonalens förståelse och kunskap, individanpassad vård, kontinuitet i vården, betydelsen av en god relation samt vägledning & struktur.  Slutsats: Patienterna erfor många gånger att vården de fick var bristande. Den bristande vården berodde ofta på kunskapsbrist hos vårdpersonal. Det var viktigt att bli behandlad med respekt, empati och känsla av förståelse. Individanpassad vård var positivt för tillfrisknandet.
69

Uppbundet och omistligt på samma gång : Utifrån ett patientperspektiv- hur är det att leva med dialys? En litteraturöversikt

Edvinges, Caisa, Okfors Iliadis, Elin January 2022 (has links)
Background: In Sweden today approximately one million people are experiencing kidneyproblems and over 10 000 are living with dialysis or have undergone a kidneytransplant. Impaired kidneyfunction affect patient life and many feel that they have a poorer quality of life and are missing being able to live their life to the fullest. Nurses need an increased understanding of how patients may experience their situation, this to be able to meet the possibly increasing group of patients.   Aim: Describe from a patient perspective what it is like to live with dialysis.    Method: A descriptive literature study with 12 qualitative articles.   Results: Three teams were found: emotions linked to dialysis, limitations due to dialysis and the importance of the social environment for patients on dialysis. Different feelings such as hope and the motivation to continue the dialysis but also tiredness and depression appeared. The reality of being tied to the dialysis for necessary treatments, time-consuming restrictions and limited food- and beverage consumption emerged as tough for many patients. The patient's social and family life are both greatly affected and it is important to have support from family, friends and staff.    Conclusion: Dialysis affects patients in numerous ways and this is something the nurse should be aware of. This knowledge will give the nurse a better possibility to care and help these patients deal with their daily life in the best way and support them with strength to continue living with dialysis despite lack of freedom.   Keywords: Dialysis, nursing science, patient perspective, reconciliation.
70

Postoperativ smärta ur ett patientperspektiv

Sundblad, Fanny, Vakk, Hannes January 2024 (has links)
SAMMANFATTNING Introduktion: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter kirurgi och något som behöver behandlas. Obehandlad smärta leder både till kortsiktiga- och långsiktiga konsekvenser men främst utgör smärta ett lidande för patienten. Eftersom smärtan upplevs subjektiv skiljer sig upplevelserna åt mellan patienter, vilket ställer krav på en individanpassad och personcentrerad vård.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av smärta i den postoperativa fasen.  Metod: Denna studie utfördes som en litteraturöversikt av studier med kvalitativ metod och deskriptiv design. Efter sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo inkluderades 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka var publicerade mellan 2008 - 2023. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för att försäkra artiklarnas kvalitet. Bearbetning av insamlad data genomfördes genom noggrann inläsning och innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelser kunde kategoriseras in i två huvudteman. I “Patientens resurser” speglades vilka av patientens egna upplevelser och resurser som formade patientens postoperativa smärtupplevelse. Den andra kategorin “Sjukvårdens resurser” belystes av sjukvårdens påverkan på smärta, smärtupplevelse samt relaterad omvårdnad postoperativt.  Slutsats: Resultatet visar att postoperativ smärta är en subjektiv och mångdimensionell upplevelse som formas av både patienters och sjukvårdspersonalens erfarenheter, kunskap och handlingar men också vilka resurser som finns tillgängliga för att skapa en god omvårdnadsmiljö.

Page generated in 0.1213 seconds