No description available.

No description available.

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga? Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen. Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation. Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

Vårdkvalité kan beskrivas på olika sätt och ses utifrån olika perspektiv. För att driva vården framåt behövs patientens perspektiv. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver att god vård ska bedrivas utifrån patienten, tillsammans med patienten. Studier på patientens upplevelse av vårdkvalité relaterat till sjuksköterskan är få, därför är syftet med litteraturstudien att framhäva patientens upplevelse av vårdkvalité, i relation till sjuksköterskans omvårdnadsarbete. 18 artiklar har analyserats, fem exkluderades. Sex kvantitativa och sju kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Utifrån analysen av artiklarna skapades tre huvudteman: Patienten och sjuksköterskan, Patienten i vårdandets centrum och Sjuksköterskan som vårdare. Ur dessa teman utformades sex underteman. Resultatet visar att sjuksköterskans roll är lika komplex som den är viktig för patientens upplevelse av vårdkvalité. För att patienten ska uppleva vårdkvalité måste patientens förväntningar och behov belysas. Det görs genom en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans sociala egenskaper, kunskap och kompetens  är  viktig  för  patientens  upplevelse  av  vårdkvalité.  Utifrån  resultatet diskuteras tre huvudfynd: patientens behov, patientens förväntningar och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Vidare diskuteras sjuksköterskan i relation till patientens upplevelse av vårdkvalité och hur vården kan utvecklas på ett hållbart sätt. En av slutsatserna författarna av litteraturstudien kunde konstatera var att patientens subjektiva förväntningar på sjuksköterskan påverkar patientens upplevelse av vårdkvalité.

Bakgrund: Fatigue (hjärntrötthet) är ett tillstånd som kan uppkomma till följd av exempelvis en stroke och förklaras som en extrem trötthet som inte går att vila bort. Detta är ett tillstånd som många gånger kan upplevas som ett problem efter en stroke. Syfte: Att belysa hur det är att leva med fatigue till följd av stroke. Metod: En litteraturstudie bestående av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes för att besvara syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys av artiklarnas resultat utfördes. Resultat: Post-stroke fatigue kunde upplevas påfrestande och inverkade negativt på livet. Sömn och vila tog upp mycket tid och nya rutiner krävdes för att orka med det vardagliga livet. Det blev svårare att upprätthålla samma sociala liv som tidigare. Informationen som gavs till patienterna upplevdes som bristfällig och vårdpersonalen kunde uppfattas okunniga om fatigue till följd av stroke. De personer som hade en ökad kunskap om fatigue kunde lättare hantera och anpassa sig till situationen. Slutsats: Att arbeta personcentrerat kan underlätta för att upptäcka vårdbehovet av fatigue. För att upptäcka vårdbehovet kan en större kunskap hos sjuksköterskorna behövas än vad patienterna upplever att de har. Kunskapen om post-stroke fatigue kan utökas genom att implementera det i sjuksköterskeutbildningen.

Introduktion: Bristande forskning inom ämnet amyotrofisk lateral skleros [ALS] är identifierat och tidigare patientperspektiv av sjukdomen påvisar bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Diagnosen ALS innebär en brytpunkt till palliativ vård och behandlingen är symtomatiskt inriktad. Relaterat till den symtomlindrande behandlingen utförs omvårdnaden av patienter med ALS i enlighet med palliativ vårdfilosofi. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur det är att leva med ALS i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit & Beck (2016) nio steg och resultatet bestod av tre kvalitativa artiklar, två mixade artiklar och fem kvantitativa artiklar. Databassökningen av artiklarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarna granskades med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman i livet med ALS. Litteraturstudiens huvudteman var bristande kunskap om ALS, oro och ångest inför framtiden och bibehållande av sociala relationer. Slutsats: Att leva med ALS i ett palliativt skede är beroende av det sociala nätverket. Fysiska och psykiska symtom som interagerar med varandra i stor utsträckning både i negativ och positiv bemärkelse. Trots den i huvudsak negativa upplevelsen av att leva med ALS så kan den egna individen samt närstående finna meningsfullhet i det dagliga livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om ALS ses som bristande ur patientperspektivet.

Världshälsoorganisationen klassar numera övervikt och fetma som en global epidemi. Enligt statistik påvisas det att 70,2 % av den vuxna befolkningen i USA idag är överviktiga eller lever med fetma. I Sverige utfördes det ungefär 5400 fetmaoperationer under året 2017. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur livskvalitet kan upplevas av människor i samband med fetmakirurgi. Syftet med detta examensarbete är att utforska och skapa större förståelse för patientens upplevelse av livskvalitet i samband med fetmakirurgi. Examensarbetet grundar sig i en litteraturöversikt som utgår ifrån Fribergs analysprocess. I litteraturöversikten granskas tio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysen genererade slutligen två huvudteman – kroppsligt och mentalt. Resultatet berör deltagarnas upplevelser utifrån olika aspekter av tillvaron. Deltagarna berättar om fysiska hälsovinster som följer efter fetmakirurgi, hur deras livsstil och aktivitetsnivå har förändrats samt hur det kroppsliga välbefinnandet har berörts i samband med fetmakirurgi. Ur en kroppslig aspekt gynnades många deltagare av att genomgå fetmakirurgi då livskvaliteten, hos de flesta deltagarna, upplevdes som förbättrad. Samtidigt berör även resultatet deltagarnas beskrivna upplevelser av självkänsla, kroppsuppfattning och försoning i förhållande till fetmakirurgi. Upplevelserna av de mentala aspekterna, i samband med fetmakirurgi, varierade bland deltagarna. Vissa deltagare beskrev en lycka eller belåtenhet efter operationen. Samtidigt som andra deltagare kunde beskriva en besvikelse, då viktnedgången blottade andra svårigheter som övervikten tidigare maskerat. I diskussionen konstateras en korrelation mellan hållbar utveckling och fetmakirurgi, då operationen gynnar alla tre dimensioner som ingår i hållbar utveckling. Vidare i diskussionen belystes aspekter som manligt och kvinnligt i relation till fetmakirurgi, då författarna fann en dominans av kvinnor i analysprocessen. Dessutom berördes den mentala delen i samband med fetmakirurgi, då den bör premieras i högre grad än vad den i nuläget görs.

Telefonrådgivning av distriktssköterskor är en växande verksamhet. Att möta vårdsökande genom telefonmöten tillhör distriktssköterskans vardag. Emellertid finns det ett behov av mer kunskap om telefonmötet ur ett patientperspektiv, för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att kunna utveckla verksamheten. Syftet med vår studie var att beskriva vårdsökandes upplevelser av mötet med telefonsjuksköterskan på vårdcentral. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där datamaterialet utgjordes av åtta intervjuer med vårdsökande som hade fått telefonrådgivning av vårdcentral. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med fem kategorier enligt följande: Inbjudande, Interpersonellt, Professionellt, Otillgängligt och Avvisande. Resultatet kan förstås som att telefonmötet är Både inbjudande och avvisande. Slutsatsen är att det är tillfälligheter som avgör hur telefonmötet utfaller i samband med telefonrådgivning på vårdcentral. Det är den individuella telefonsjuksköterskan som sätter sin personliga prägel på telefonmötet och avgör graden av professionalitet. Det bör finnas utrymme för lyhördhet och empati för att ett gott telefonmöte skall kunna skapas. Upplevelsen påverkas vidare av hur samstämmiga de egna förväntningarna och de egna behoven är med det vårdmöte som telefonsjuksköterskan erbjuder. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Den palliativa vården utvecklas allt mer. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om vad patienten anser bidra till livskvalitet livet ut, för att kunna göra den sista tiden i livet till det bästa utifrån de förutsättningar som finns. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja livskvalitet hos både patient och närstående. Sjuksköterskan står under Hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska bedrivas i samråd med samtliga aktörer. För att eftersträva livskvalitet måste sjuksköterskan skapa en vårdande relation till varje enskild patient. Problemet är att sjuksköterskan i en stressig arbetssituation inte alltid vet vad patienten lägger för innebörd i begreppet eftersom begreppet livskvalitet både är subjektivt och föränderligt. Syftet är att ur ett patientperspektiv beskriva vad livskvalitet kan innebära i palliativ vård oberoende av vårdkontext. Examensarbetet är en litteraturstudie gjord utefter Axelssons (2012) modell. Artiklarna är utvalda från databaserna PubMed och CINAHL, de har granskats och bildar uppsatsens resultatdel. Resultatet beskriver en del av det som kan bidra till livskvalitet för patienter som vårdas i palliativ vård, fem teman och tio subteman sammanfattar innehållet. De huvudteman som presenteras är: Att vara samma person som tidigare, Att ha ett inre lugn, Att behålla goda relationer, Att förbereda inför döden och Att ha en känsla av att vara hemma. Inför diskussionen valde författarna ut tre subteman, då de ansågs ha stor inverkan på patienternas livskvalitet: Att ha tillit till professionella, Att vara oberoende och Att känna sig betydelsefull. / Program: Sjuksköterskeutbildning