ABSTRAKT Bakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys. Artikelsökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: ”Förändrad kropp”, ”Känslomässig berg- och dalbana” och ”Att leva vidare”. Under dessa framkom åtta underkategorier. Slutsats: Att genomgå en organtransplantation är en livsomvälvande upplevelse som förändrar livet för alltid. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om patientens perspektiv för att kunna ge god och anpassad omvårdnad. Trots att transplantationen följs av en påfrestande återhämtning både fysiskt och psykiskt så ges man genom ett nytt organ en andra chans i livet och hopp om en bättre framtid.   Nyckelord: Organtransplantation, patientperspektiv, omvårdnad / ABSTRACT Background: A new organ is a lifesaving treatment for patients living with chronicle illness in heart or liver. To be transplanted implicates a big change in life, from living with a chronicle illness to be living with a new organ. After the transplantation the aim for the patient is to go back to living a normal life again. Aim: The aim of this literature review was to elucidate the transplanted patient perspective of living with a new organ. Method: In this literature review ten qualitative studies were viewed and analysed. The articles were searched in CINAHL, PubMed and PsycInfo.  Result: The result identified three main categories: ”Changed body”, ”Emotional rollercoaster” and ”To manage to keep living”. From these categories eight sub categorize were identified. Conclusion: To be transplanted is a life changing experience that changes the life forever. It is important for the nurse to be aware of the patient perspective to be able to offer a good and suitable care for the patient. Though the transplantation is followed by a difficult recovery, both physical and psychological, to be transplanted gives you a second chance in life and hope of a better future. Keywords: Organ transplantation, patient perspective, nursing

Bakgrund: Tidigare forskning visar att flertalet patienter har en positiv inställning till studentmedverkan. Trots detta finns olika faktorer som kan påverka patientens inställning negativt.   Syfte: Att undersöka studentmedverkan i vården ur ett patientperspektiv hos kvinnor i obstetrisk- och gynekologisk vård.   Metod: Kvantitativ studie, enkätstudie. Patienter som vårdats på kvinnodivisionens mottagningar och avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige tillfrågades under en tvåveckorsperiod att svara på enkätfrågor.   Resultat: Den övervägande delen av patienterna, 71 %, var bekväma med att en studerande var med under sitt vårdbesök. Patienterna med tidigare erfarenheter av studentmedverkan under sitt vårdbesök var mer positivt inställda till studentmedverkan överlag. Var patienterna bekväma med en mycket ung student under sitt vårdbesök, skattade sig patienterna mer bekväma överlag med studentmedverkan. En större andel av patienterna skattade sig mer bekväma med en kvinnlig student, 71 %, än med en manlig student, 41 %, under sitt vårdbesök. Patienterna på avdelningarna skattade sig i större utsträckning mer bekväma än patienterna på mottagningarna.   Slutsats: Majoriteten av patienterna kände sig bekväma med studentmedverkan inom obstetrisk- och gynekologisk vård, däremot sjunker graden av bekvämlighet då vården den studerande utför självständigt, ökar. Patienterna som tidigare mött studenter vid sina vårdbesök och även de som är bekväma med en mycket ung student var mer positivt inställda till studentmedverkan. Fler patienter kände sig mer bekväma med kvinnliga studenter än med manliga studenter. / Background: Previous research shows that the majority of patients have a positive approach to student participation. Despite this, there are various factors that can affect the patient's attitude negatively.   Aim: To examine student participation in health care from a patient perspective of women in obstetric- and gynecological care.   Method: Quantitative questionnaire study. Patients who were treated in the clinics and wards in the Department of Women's Health at a university hospital in central Sweden were asked during a two-week period to answer survey questions.   Result: The majority of the patients, 71.2%, felt comfortable with student participation. Patients with previous experience of student participation had a more positive attitude towards student participation overall. The patient felt more comfortable with student participation if the patient also were comfortable with a very young student. A greater proportion of patients felt more comfortable with a female student, 70.6%, than with a male student, 40.8%. Patients in wards were to a greater extent more comfortable than patients in clinics.   Conclusion: The majority of patients felt comfortable with student participation in obstetrics- and gynecological care, however, the level of convenience will drop, the more of the care that the student performs independently. Patients who had previously met with students and also those who were comfortable with a very young student were more positive to student participation. Most patients’ felt more comfortable with female students than male students.

Bakgrund: Sjuksköterskan är beroende av både sina personliga och professionella egenskaper vilket är en förutsättning för det goda bemötandet. Hur bemötandet utformas har stor betydelse för hur patienten kommer att uppleva den givna vården. Bemötandet innefattar både kommunikation och interaktion mellan människor. Klagomål ifrån patienter angående bristande bemötande i vården ökar enligt Patientnämndens årsrapport från 2014. Syfte: Syftet var att belysa patienters negativa upplevelser av bemötandet i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar söktes fram via databaser som vidare analyserades och sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, bristande professionalitet, obekräftade patienter, otillräcklig information och kommunikation samt yttre faktorer som bidrar till negativa upplevelser av bemötandet. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en attityd och ett beteende som påverkade bemötandet negativt. Patienter beskrev att de varken blev sedda eller lyssnade på. Detta gav dem en känsla av att bli obekräftade och kom att påverka upplevelsen av bemötandet. Patienter upplevde sig misstrodda, sjuksköterskor kommunicerade inte utifrån patienters kunskapsbas och förståelse, vilket lämnade patienter med en känsla av att de blivit illa bemötta. Rutiner, kontinuitet och samordning visade sig även vara en faktor som kom att påverka patientens upplevelse av bemötandet.  Diskussion: Bemötandet är kontextbundet och av relationell karaktär vilket gör det komplext. Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet människa. / Background: The nurse is dependent on both their personal and professional qualities, which are a prerequisite for making a good encounter. Encounters outcomes have a big impact and are of great significance on how the patient will experience the received care. Encounters include communication and interaction between humans. Complaints from patients regarding negative encounters in health-care are increasing according to the Patients’ Advisory Committee 2014. Aim: The aim of this study was to highlight patient’s negative experiences of encounters within healthcare system. Method: A literature review has been conducted. Ten peer-reviewed articles were searched through databases and then further analysed and complied into categories and subcategories.  Results: The results are presented in four categories, lack of professionalism, unconfirmed patients, insufficient information and communication and external factors that contribute to negative experiences of the encounter. The result showed that the nurses had an attitude and a behaviour that affected the encounter in a negative manner. Patients described themselves as not to being seen or listened to, which gave them a sense of being unconfirmed. Nurses were not communicating on a level where the patient felt they understood the content of information being presented, which affected the experience of the encounter. Routines, continuity and coordination were also shown to be a factor that influenced the patient’s experience of the encounter. Discussion: Encounters are bound to its context and are of a relational character, which makes it complex and this were discussed from Jean Watsons theory for human caring and by the consensus concept human.

Humor går att identifiera långt tillbaka i tiden, dock har begreppets innebörd utvecklats genom åren. Under århundraden har teorier kring humorns betydelse i vården florerat mellan teoretiker och har inom senare forskning visat sig bidra till välbefinnande hos patienten, öka jämställdheten mellan patient och sjuksköterska men även ha skadliga effekter på hälsan. De negativa konsekvenser som humor kan orsaka beskrivs inte i lika stor utsträckning i litteraturen idag, till skillnad från humorns positiva följder. Därför undersöker denna litteraturstudie den forskning som beskriver både humorns positiva och negativa konsekvenser i omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa humorns betydelse för patienten i omvårdnaden ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Denna litteraturstudie har haft en kvalitativ ansats för att eftersträva evidens som finns idag i kontext till syftet. Resultatet påvisar att humor är en viktig komponent i den vårdande relationen. Humor kan användas som copingmekanism av patienten i situationer som upplevs svåra och kan skapa en överlevnadskänsla hos patienten. Sjuksköterskan kan använda humor som ett verktyg för att se och bekräfta patienten och bevara hens värdighet, samt för att skapa en avslappnad miljö. När humor används inom omvårdnaden främjas patientens känsla av trygghet och skapar en samhörighet med sjuksköterskan. Att använda humor inom omvårdnaden kan indirekt styrkas av lagtext och bidrar till möjligheten att bedriva en god vård, men bör dock göras med försiktighet från sjuksköterskan. Om humor används utan reflektion och en känsla för tajming kan humor orsaka lidande istället för att främja hälsa.

Psykisk ohälsa är ett allt vanligare problem världen över. Målet med all sjukvård är att främja hälsa, fysisk som psykisk. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal ofta brister i bemötandet inom psykiatrisk vård. I denna litteraturstudie belyses patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie av publicerade vetenskapliga artiklar där 12 artiklar valdes ut. Resultatet visar att patienter ofta upplever ensamhet inom de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna. Patienterna upplever även att de blir sedda som sin diagnos snarare än människan de är bakom diagnosen. Många patienter talar även om vikten av att få en god relation till personalen på vårdavdelningen, och att förtroende för varandra uppstår. I diskussionen diskuteras valet av att skriva en litteraturstudie enligt Fribergs metod, inklusions-och exklusionskriterier, databaser samt avgränsningar. Resultatet av studien diskuteras också samt vikten av utbildning för sjukvårdspersonal, både inom psykiatrisk och somatisk vård. I diskussionen belyses hållbar utveckling och avslutas med kliniska implikationer samt slutsats.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA, är ett ökande problem runt om i världen. Det finns idag personer med MRSA på många vårdinrättningar och i samhället. På grund av kunskaps- och informationsbrist upplever personer med MRSA sig bli stigmatiserade i mötet med vården. De beskrev känslor av att vara pestsmittade, vilket skapade ett vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter i mötet med vården utifrån personers med MRSA perspektiv. Resultatet redovisas utifrån tre teman personers erfarenheter av vårdens bemötande, isolering och vårdpersonalens okunskap. Resultatet i litteraturstudien visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonalen om MRSA. Okunskapen ledde till att personer med MRSA inte fick information och de upplevde sig bli bemötta på ett ovärdigt sätt. Litteraturstudien visade också att personer med MRSA skapade egna restriktioner och blev socialt isolerade. Personerna upplevde sig som smutsiga och ville undvika smittspridning. I diskussionen lyfter författarna fram att det behövs mer utbildning för vårdpersonalen då författarna har sett en kunskapsbrist om MRSA. Slutsatserna som författarna kom fram till var att ökad kunskap hos vårdpersonal skulle minska vårdlidandet och stigmatiseringen för personer med MRSA. Det krävs ett internationellt samarbete mellan olika länder och myndigheter för att minska antibiotikaresistensen och det behövs ett gemensamt arbete för en hållbar utveckling.

Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader. Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom som påverkar många människor, direkt eller indirekt. Efter en hjärtinfarkt får patienterna stöd från sjukvården för att komma igång med rehabiliteringen och för att de ska kunna återgå till sina vanliga liv. Vi som sjuksköterskestudenter har fått upplevelsen att många patienter inte upplever att stödet är tillräckligt och därför vill vi skriva en litteraturstudie med syftet: hur patienter upplever stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatet av dataanalysen ledde till två teman: stöd från sjuksköterskan samt stöd från andra. Under dessa två teman finns fem subteman som strukturerar upp resultatet. Patienter upplever att sjuksköterskans stöd ofta är otillräckligt. Anledningen är att informationen de får antingen inte kan förstås, att de får för lite information eller att det är för dåligt individanpassat och att det därför inte kan tillämpas av patienterna. Patienterna upplever att stöd från närstående är viktigt för att de ska kunna uppleva en större trygghet i situationen och för att den fortsatta rehabiliteringen ska fungera. Genom detta resultat kan en förståelse skapas om patienterna inte får tillräckligt med stöd kommer livet efter hjärtinfarkten bli svårare än vad det behöver vara. Sjuksköterskan har en viktig roll i hur patienterna upplever stöd efter en hjärtinfarkt. Informationen behöver personanpassas så att den lättare kan användas och den behöver även utvärderas för att sjuksköterskan ska kunna veta om informationen har uppfattats korrekt. Närstående är en viktig del i patienternas vård och måste involveras under hela processen. Detta för att patienternas upplevelse av stöd ska bli så positivt som möjligt och för att de ska kunna uppnå hälsa i framtiden.

Patientsäkerhetslagen och patientlagen är framtagna som komplement till Hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet genom att med sin etiska kompetens försöka eftersträva en god och säker vård där patienten får vara med och påverka sin vård. Litteraturstudiens syfte var att kartlägga patientens delaktighet i sin vård. Studiens resultat grundar sig på tio artiklar, både kvalitativ och kvantitativ forskning, där patientens perspektiv är i fokus. Resultatet redovisas genom två huvudteman som beskriver Möjligheter och Hinder för ett patientdeltagande i vårdandet. Resultatet visade att den största möjligheten till delaktighet fick patienten om sjuksköterskan bjöd in patienten i sin vård. Att patienten kunde känna trygghet, tillit och blev underrättad med anpassad information visade sig också vara av stor betydelse. Inkompetens hos vårdpersonalen, ignorans och dåligt anpassad information var faktorer som förhindrade patienten till delaktighet. I diskussionen lyfte författarna vad som var viktigt för att patienten skall få sin röst hörd, faktorer som ansågs viktiga i vårdmötet och vad som kan förväntas av sjuksköterskan och hennes roll. Oavsett om patienten önskar ett aktivt eller passivt deltagande är det upp till sjuksköterskan om patienten tillåts delta i sin vård. Studiens slutsats blir att patientens delaktighet formas beroende på hur det vårdande mötet ser ut mellan patient och sjuksköterska. Det innebär att dialogen i mötet skall vara ömsesidig och att båda parter får möjlighet att uttrycka sin åsikt utifrån sitt perspektiv.

Bakgrund: Det finns brister i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens hälsa. Tidigare forskning har visat att miljön upplevs som klinisk och förfallen där det inte finns tydliga riktlinjer för hur sjuksköterskor kan anpassa vårdmiljön efter patientens behov. Syfte: Att beskriva vad i den fysiska vårdmiljön som har betydelse för patientens välbefinnande. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Examensarbetet har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Resultat: Fem huvudkategorier som hade betydelse för patientens välbefinnande framkom; Estetisk distraktion, natur, hemlik miljö, arkitektonisk rumsutformning samt säkerhet. Resultatet påvisade att förändringar i vårdmiljön kan ske utifrån enkla medel och låga kostnader, som att införskaffa växter eller hänga upp tilltalande tavlor i vårdrummet för att inge harmoni och välbefinnande hos patienten. Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till patientens individuella önskemål för att uppnå en vårdmiljö som främjar välbefinnande. Vårdmiljön visade sig vara en viktig aspekt i upplevelsen av god sjukvård för patienten. Vårdmiljön kan fungera som en stödjande funktion vid sjukdom och ohälsa genom att ha en positiv inverkan där välbefinnande beaktas.