Fetma är en bidragande orsak till flera livsstilssjukdomar och en av de främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Distriktssköterskor möter många patienter med fetma och en del av distriktssköterskans arbete är att stödja dessa patienter till att göra livsstilsförändringar. Många livsstilssjukdomar går att förebygga med förändrade levnadsvanor. Vanligt är att patienter kan göra livsstilsförändringar under en begränsad tid, men de återfaller sedan till gamla vanor. Mycket forskning är skriven utifrån behandlarens perspektiv. Vi har valt att vända på perspektivet och intervjua patienter för att få ta del av deras erfarenheter. Syftet med vår studie är att beskriva faktorer som påverkar förmågan att genomföra livsstilsförändringar hos vuxna patienter med fetma. Studien är kvalitativ med deskriptiv ansats. Tio enskilda intervjuer gjordes som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att klara av en livsstilsförändring verkar det som att individens inre behöver beröras. Det framkom flera faktorer som var försvårande för genomförande av livsstilsförändringar t.ex. känsla av maktlöshet. Stöd önskades utifrån ett helhetsperspektiv, från både vårdpersonal och närstående. Snabba resultat i början ökade motivationen. Patienter med fetma är en grupp som ökar globalt. För att förebygga framtida Livsstilssjukdomar behövs patienternas egenvårdsförmåga stärkas. Då närstående involveras i behandlingen kan förutsättningar öka för ett lyckat resultat. För en hållbar utveckling i primärvården behöver vi ge dessa patienter stöd och god vård utifrån ett helhetsperspektiv, vilket i längden kan minska patientlidande och vara kostnadseffektivt för vården.

De flesta patienter med svårläkta sår behandlas i primärvården och en stor del av distriktssköterskornas kontakttid upptas av såromläggningar. Det finns enligt svensk lag krav på att hälso- och sjukvården ska möta patienters behov av kontinuitet samt skapa goda kontakter mellan patient och personal inom hälso- och sjukvård. Patienter har i tidigare studier nämnt att kontinuitet är viktigt för en god vårdrelation men vården är organiserad så att kontinuitet inte alltid kan tillgodoses. Syftet med studien var därför att studera hur patienter med svårläkta sår inom primärvården upplever såromläggningar, med fokus på att vårdas av olika distriktssköterskor. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju patienter med svårläkta sår intervjuades. Resultatet resulterade i ett tema, fyra kategorier och tio underkategorier. Temat är: Kontinuitet påverkar patienternas upplevelse av att känna trygghet i vårdrelationen. De fyra kategorierna som framkommit är: Att slappna av i trygga händer, Att känna sig bekräftad, Att känna sig sårbar och Att känna sig ensam. Patienterna som träffar några få olika distriktssköterskor upplever att de kan slappna av i trygga händer och känner sig bekräftade, detta bidrar till trygghet i vårdrelationen. Patienter som däremot träffar många olika distriktssköterskor känner sig sårbara och ensamma, vilket bidrar till otrygghet i vårdrelationen. I diskussionen framhålls att kontinuitet och avsaknad av kontinuitet påverkar följande aspekter i vårdrelationen på olika sätt; hur kommunikationen upplevs, vilket bemötande patienterna får, hur såromläggningarna  utförs  och  om  patienterna  känner  förtroende  för distriktssköterskorna. För patienter med svårläkta sår byggs en trygg och god vårdrelation med hjälp av kontinuitet. Avsaknad av kontinuitet riskerar däremot att medföra otrygghet i vårdrelationen.

No description available.

Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen. Smärtor, blödningar och andra symtom begränsar kvinnornas dagliga liv. Dessa symtom normaliseras ofta av familj och vänner, vilket gör att den drabbade inte tar symtomen på allvar. Okunskap bland vårdpersonal gör att många kvinnors endometriosdiagnos fördröjs. Syfte med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar. Patientperspektivet och upplevelsen av ett liv med endometrios är i fokus. Resultatet visar att kvinnorna upplever både fysiska och psykiska begränsningar. Oro och ångest för hur deras dagliga liv kommer te sig är ständig närvarande. Det framkommer även att sexlivet påverkas och att sjukdomen kan ge konsekvenser som fertilitetsproblem vilket i många fall kan påverka eventuella relationer. Tvivel på den egna upplevelsen samt rädslan av att bli misstrodd leder till att drabbade kvinnor kan känna sig misslyckade och annorlunda. När diagnosen är fastställd upplever många en lättnad då de får bekräftat för sig själva att de inte bara inbillat sig. Många strävar efter att återfå kontroll över sin kropp och gör detta genom livsstilsförändringar såsom nyttigare levnadsvanor och mer motion. Diskussionen belyser tabun kring ämnet mens, både lokalt och internationellt. Normalisering av symtomen leder till diagnosfördröjning och felaktig behandling. Detta får följder såsom längre lidande och ökade samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Diskussionen tar även upp att sjuksköterskan oftast är kvinnans första kontakt med vården. Därav har sjuksköterskan en möjlighet att ta del av kvinnans berättelse och tillsammans med rätt kunskap kan rätt diagnos ställas snabbare och lidandet förkortas.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom finns i alla delar av vården, vilket betyder att alla sjuksköterskor kommer i kontakt med patientgruppen. Dessutom är alkohol- och narkotikaberoende ett växande samhällsproblem och patientgruppens storlek ökar. Tidigare forskning fokuserar framförallt på sjukvården och vårdpersonalens perspektiv på vården av personer med substansbrukssyndrom. Det har visat sig att sjuksköterskor har en negativ attityd gentemot patientgruppen, som anses krävande, skör och farlig. Patientperspektivet är bristfälligt i aktuell litteratur och forskning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personer med substansbrukssyndroms upplevelse av vården med fokus på primärvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med strukturerad databassökning i CINAHL och PubMed, vilken genererade 10 artiklar för strukturerad innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen kom fram till fyra huvudkategorier för personer med substansbrukssyndroms upplevelse av vård: Patientens egen påverkan på vårdupplevelsen, Bemötandets påverkan på vårdupplevelsen, Vårdrelationens påverkan på vårdupplevelsen samt Praktiska faktorer som påverkar vårdupplevelsen. Materialet kunde vidare kategoriseras i flera underkategorier. Konklusion: Patienternas egen beskrivning av hur de önskar bli bemötta handlar framför allt om ett holistiskt synsätt, etisk medvetenhet och medmänsklighet. Brister inom organisation, rutiner, regler och utbildning, verkar alla kunna vägas upp med hjälp av vårdpersonalens kompetens när det kommer till bemötandet. Holistiskt synsätt, etisk medvetenhet och medmänsklighet är alla stora delar av den grundläggande sjuksköterskeutbildningen och därför bör alla sjuksköterskor redan besitta verktygen för att ge personer med substansbrukssyndrom ett bra bemötande. / Background: Individuals with substance abuse disorder are present in all parts of health care and this means that all nurses encounter these patients. Addiction to alcohol and other drugs is a growing problem in society and the patient population is growing. Recent research is focusing mainly on the perspective of health care personnel when referring to treatment of patient with substance use disorder. Research shows that nurses show a negative attitude towards these patients, seeing them as demanding, fragile and dangerous. The patient perspective on this matter is lacking in recent research. Aim: The aim of this study was to investigate individuals with substance abuse disorders’ experiences of health care, focusing on primary health care. Method: A qualitative literature study with structured database searches in which 10 qualitative articles were singled out and went through structured content analysis. Result: The content analysis generated four main categories: The patient's own impact on the health care experience, The impact on personal attitudes on the health care experience, The impact of the health care relationship on the health care experience and The impact of practical factors on the health care expereince. The material could be further categorized into sub categories. Conclusion: The patient’s own descriptions of how they wish to be treated contains mostly of soft skills such as an holistic approach, ethical awareness and compassion. Insufficiency in hard values such as organization, routines, rules and education seem to be compensated by the personales aducate soft skills. An holistic approach, ethical awareness and compassion are all fundamental parts of a bachelor's degree in nursing and therefor all nurses should be equipped with the tools to treat patients with substance use disorder in an aticute way.

Att som sjuksköterska bemöta patienter i telefonrådgivning innebär särskilda svårigheter kopplat till både kommunikation och organisation. Samtal med patienter med psykisk ohälsa kan innebära ytterligare utmaningar där sjuksköterskan får möta starka känslor och suicidal kommunikation. Telefonrådgivning är en viktig vårdinsats för att främja tillgänglighet, hållbarhet och följsamhet samt patientens förmåga till egenvård, men befintlig forskning inom området framstår i huvudsak utgå från vårdgivarperspektiv och enbart ett fåtal studier berör området i en psykiatrisk kontext. Få forskningsstudier beskriver patienters upplevelser av telefonrådgivningssamtal inom psykiatrisk vård. Syftet med studien var därför att beskriva patienters upplevelser av samtal med sjuksköterskor via telefonrådgivning inom psykiatrisk öppenvård, med mål om att skapa ökad förståelse och en grund för vårdutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i fyra kategorier; det beror på vem som svarar; välkomnas eller avvisas; respekteras som människa och patient; vara i beroendeställning. Det framkommer att vårdrelationen är av stor betydelse, där samtal i telefonrådgivning upplevs olika beroende på vilken sjuksköterska som svarar. Resultatet pekar på vikten av ett empatiskt och lyhört bemötande där sjuksköterskan ser till och tar ansvar för patientens vårdbehov. Studiens fynd anses värdefulla för sjuksköterskans kliniska arbete genom att väcka nya tankar och främja reflektion kring vedertagna arbetssätt. Evidensbaserad utbildning i psykiatrisk telefonrådgivning ses kunna erbjuda stöd för sjuksköterskor och effektivisera vårdinsatsen. Mer forskning på området kan stärka det empiriska underlaget, men även vårdrelationens betydelse anses relevant att vidare studera.

Bakgrund: Bristen på organ leder till att personer i behov av organ hamnar i en väntelista. Väntetiden kan variera mellan veckor, månader eller år. Att vänta på ett okänt datum kan väcka många tankar och känslor hos personen som väntar. Allmänsjuksköterskan kan komma i kontakt med personer i väntan på organ, därmed är det viktigt att synliggöra dessa personers upplevelser för att kunna ge god vård. Fokuset ligger på njurtransplantation respektive hjärttransplantation.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vänta på organ.Metod: En litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för att säkerställa god kvalitét. Resultatet har analyserats via en manifest innehållsanalys.  Resultat: Personers upplevelser i väntan på organ sammanställdes i fyra huvudkategorier: Känslor som väcktes under väntan, Styrd av att vänta, Att hantera väntan och Behov som uppstod under väntan. Till varje kategori kopplades underkategorier, sammanlagt blev det tio underkategorier.  Slutsats: Det behövs en bättre relation under väntetiden mellan vården och personer i behov av organ. Genom kontinuerlig kontakt kan negativa upplevelser undvikas.

Isoleringsvård är en vårdform som används i syfte att antingen begränsa smittspridning av allmänfarlig sjukdom eller som preventiv åtgärd om patienten är immunsupprimerad. Tidigare forskning har visat att isoleringsvård för med sig ett brett spektrum av känslor och förändrar patientens känsla av sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av isoleringsvård ur ett patientperspektiv. För att undersöka detta gjordes en litteraturöversikt. Nio artiklar, varav sex kvalitativa och tre kvantitativa, utgjorde underlaget för resultatet. Utifrån dessa artiklar identifierades olika nyanser i upplevelsen av isoleringsvård, vilka presenteras i fem kategorier; rummets och tidens påverkan, isoleringens känslomässiga påverkan, anhörigas påverkan, patientens påverkan och vårdpersonalens påverkan. Att rummet hade ett fönster, att det fanns förströelser att distrahera sig med, att få stöd från anhöriga, att tänka positivt samt att ha en god kommunikation med vårdpersonal framstod som viktiga komponenter för en positiv upplevelse av isoleringsvård. Dock visar resultatet att vad som upplevs positivt av en patient kan upplevas negativt av en annan, vilket gör isoleringsvård till en för varje patient unik upplevelse. Genom att vårda isolerade patienter utifrån livsvärldsteorin med en medvetenhet för sammanhangets betydelse, skapar sjuksköterskan möjligheter för att se och tillfredsställa den enskilda patientens behov.

Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem i samhället. Människor som söker vård för sin psykiska ohälsa drabbas ofta av vårdarens fördomar och upplever sig stigmatiserade. De känner sig missförstådda och nonchalerade av vården, vilket bidrar till en känsla avhopplöshet och undvikande att uppsöka vård. Denna uppsats beskriver patientens upplevelse av stigmatisering i vårdande sammanhang. Detta presenteras i en sammanställning av 11 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats i en litteraturstudie. Resultatet visar att stigmatisering leder till en känsla av maktlöshet och utanförskap, medan patientens egentliga behov är att få vara delaktig i sin vård och bli tagen på allvar. Diskussionen uppmärksammar brister i bemötandet hos vårdgivaren i form av avsaknad av livsvärldsperspektiv och kommunikation. Genom att uppmärksamma patientens upplevelser kring stigmatisering belyses betydelsen i bemötandet av patienten. För att kunna ge ett bra bemötande behövs kunskap och förståelse hos sjuksköterskan, därför bör arbetet utföras med respekt och omtanke för den enskilda individen.

Forskning visar att det finns samband mellan cancer och suicidala tankar eller handlingar. 65 956 individer i Sverige drabbades av cancer under år 2019. Känslor som uppstår vid ett cancerbesked kan bidra till att patienter önskar dö i förtid. Det krävs en djupare kunskap om detta ämne för att patienter ska kunna bli hjälpta. Syftet är att beskriva bakgrundsfaktorer till suicidtankar eller en önskan om att dö hos personer med cancerdiagnos. En litteraturstudie genomfördes för få en bild av forskningsläget. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut, analyserades och sammanställdes. Utifrån detta utarbetades teman och subteman. Tre teman utformades: Rädsla, Beroende av andra och Existentiella förändringar. Patienter beskrev en rädsla för sjukdomsförloppets utveckling och för framtida lidande. Att vara beroende av andra ledde till känslan av att vara en börda samt en negativ självbild. Patienter beskrev det också som meningslöst att fortsätta leva då de förlorat sig själva och blivit fångade av sjukdomen. Liknande känslor och upplevelser beskrivs även hos patienter med andra sjukdomar än cancer. Mer forskning om psykisk ohälsa vid somatisk sjukdom skulle öka kunskapen och förståelsen för de känslor som kan uppstå och därmed bryta tabun. Sjuksköterskor skulle då kunna få rätt verktyg för att identifiera suicidrisk och samtala om svåra tankar och känslor. Då skulle fler patienter kunna bli hjälpta i tid, vilket skulle rädda liv.