<p>Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog. Analysen av intervjuerna resulterade i ett huvudtema och fem underteman. Resultatet visar på att sjuksköterskorna aktivt arbetar med att motivera patienterna till att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten i den icke- farmakologiska behandlingen. Sjuksköterskorna använde information, patientrelation, konkret arbete, patientens villkor och mål som verktyg för att få patienterna motiverade. Att förespråka kost och fysisk aktivitet anses vara mycket viktig uppgift för sjuksköterskorna och utgör en central del i deras arbete.</p> / <p>Type 2 diabetes is the most common form of diabetes in Sweden today and is related to our lifestyle. Previous studies indicate that the disease is more common among physical inactive people and in people with increased energy intake. The aim of this study was to survey how nurses´ in primary health care promote lifestyle change in patients with type 2 diabetes. A qualitative interview study was used for data collection. Five nurses from different primary health care settings in old Skaraborgs county participated. The analyses of the interviews resulted in one major theme and five sub themes. The result shows that nurses work actively to motivate patients to change dietary habits and start with daily physical activity as a part of non-drug therapy. The nurses´ used information, nurse- patient relationship, concrete work, goals and the patient terms as tools to get patients motivated. Promoting diet and physical activity is a central part of the nurses’ daily work.</p>

Introduktion: Medicinering av personer med reumatoid artrit (RA) har blivit bättre men samtidigt kvarstår många besvär som gruppen behöver lära sig leva med, ett sätt att angripa detta kan vara genom patientutbildning för att lära sig hantera kvarstående symtom. Arbetsterapeutiska interventioner innehåller ofta utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter använder sig av patientundervisning som intervention för personer med RA. Metod: Scoping review användes för databassökningar, databaserna som användes var Cinahl, Medline och Scopus. Under artikelsökning exkluderades artiklar som var rena litteraturstudier och resulterade i 15 artiklar som svarade på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet granskades och analyserades numerisk och tematiskt. Resultat: Forskningsfrågorna användes som teman och resultatet besvarade vad patientundervisning syftar till, exempelvis på att stärka self-efficacy och self-management och minimera sjukdomens inverkan på aktivitet och delaktighet. Det baseras exempelvis på kognitiv beteendeterapi (KBT), olika pedagogiska teorier och motivationshöjande metoder. Det genomförs bland annat genom gruppinterventioner och individuella möten med arbetsterapeut i olika miljöer och med olika fokus. Slutsats: I interventioner uppskattades kontakten med arbetsterapeuten av patienterna. De vanligaste strategierna inom området var olika self-managementmetoder, pedagogiska teorier och motivationshöjande metoder. Med hjälp av utbildning kunde aktivitetsbarriärer minskas. / Patient-education for people with RA within Occupational therapy Abstract Introduction: The medical treatment has been effective for people with Rheumatoid Arthritis (RA). But many of the RA symptoms still remains, to learn to cope with the symptoms, patinent-education can be used. Occupational therapy often includes education. Aim: The aim was to describe how occupational therapists use patient-education as intervention for people with RA. Method: A scoping review was used for databasesearches in Cinahl, Medline and Scopus. Literature studies were excluded during the process. The search resulted in 15 studies which answered the aim and research questions for this study. The results were reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The research questions were used as themes and the results answered what patient-education seeks to, the purpose could be to strengthen self-efficacy, self-management and reduce the activity and participation limitations. For example educational interventions were based on cognitive behavioral therapy and different self-management strategies. It was implemented in groups or by individual meetings with an occupational therapist in different environments and with different focus. Conclusions: Patients appreciated the contact with occupational therapist during the interventions. The most frequent strategies within the area were self-management, educational theories and motivational measures. With help of education activity barriers could be reduced.

Typ 2-diabetes är en utbredd sjukdom som ställer höga krav på kunskap hos patienterna som lever med sjukdomen, komplikationerna är många men påverkbara av patienten själv. Patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes kräver undervisning för att erhålla goda egenvårdsfärdigheter, vilket minimerar uppkomsten av komplikationer. Sjuksköterskor utbildar patienterna som en del av omvårdnadsarbetet för att främja hälsa och minska komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevde patientundervisning. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie utifrån en induktiv ansats. Fyra kategorier uppkom i litteraturstudiens resultat: Lärandeaktiviteternas betydelse, lärares karaktär och bemötande, sjukdomsinsikt och självförtroende och informationens relevans. Både patientundervisning i gruppformat och individuellt upplevdes positivt, kritik riktades mot bristen på individanpassad undervisning. Det framkom i litteraturstudien att patienternas upplevelser av den som undervisade påverkade huruvida undervisningen var gynnsam eller ej. Patienternas egenvårdsförmåga upplevdes öka. Till stor del upplevde patienterna information given under undervisningen vara relevant. Patienternas upplevelser bör tas i beaktande vid utformning av patientundervisning, utbildning av sjuksköterskor samt av sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Motiveringen är att undervisningen skall vara så gynnsam för patienterna diagnostiserade med typ 2-diabetes som möjligt. / Type 2-diabetes is a widespread disease that places high demands on knowledge in the patients living with the disease, the complications are many but possible to be affected by the patients themselves. Patients diagnosed with type 2- diabetes require education to obtain good self-care ability, which minimizes the onset of complications. Nurses educate patients diagnosed with type 2-diabetes as part of the nursing work to promote health and reduce complications. The purpose of the literature study was to elucidate how adult patients diagnosed with type 2-diabetes experienced patient education. The study was conducted as a general literature study, with an inductive approach. Four categories emerged in the literature study's results: The learnings activities importance, the character and attitude of the teacher, insight in the disease and self-confidence and the relevance of the information. Both patient education in group form and individually were experienced positive, criticism was directed at the lack of individualized education. It was found in the literature study that the patients' experiences of the teacher affected whether the teaching was favorable or not. Patients' self-care ability was experienced to increase. To a large extent, the patients perceived information given during the education to be relevant. Patients' experiences should be taken into account when designing patient education, training of nurses, and of nurses in clinical practice. The motivation is that teaching should be as beneficial to patients diagnosed with type 2-diabetes as possible.

Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma / Background: To be young and have a chronic disease involving the most revolutionary change in life that can affect the whole family. Type 1 diabetes requires a lot from adolescents and their families, such as to follow a regular schedule for insulin intake, blood glucose monitors, to keep a special diet and keep a regular diary of blood glucose control, regular physical activity and to deal with high or low blood sugar. Compliance describes how patients with specific disease follow advice and prescriptions. Aim: The aim of this literature study was to describe the factors that are important for compliance in adolescents with type 1 diabetes. Method: The study was based on 11 scientific articles in both quantitative and qualitative approach. Results: The study emphasized the importance of the nurse, the diabetic trained nurse, and that parents should in the management of diabetes care provide adequate information to adolescents. Adolescents who have a chronic disease achieved good compliance when they had the energy, willpower, motivation and felt responsibility. The factor that has the greatest impact on compliance in adolescents with type 1 diabetes is when family and friends can participate, then the medical establishments and in the third place comes self-care. Conclusion: The disease creates pressures on family and it’s important for the adolescence to have support from families, relatives and friends, nurses and doctors. Adolescents with type1 diabetes must in their daily lives try to keep a steady and stable blood sugar level in order to achieve good treatment outcomes. Exercises improve insulin sensitivity, increase the burning of glucose, reduce cardiovascular disease and prevent obesity.

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar. Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ”Teori om omvårdnadssystem”. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” som utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller. Likheter fanns i programmens fokus på interaktion mellan deltagarna såväl som på sjuksköterskans faciliterande roll. En viktig skillnad fanns i utsträckningen av deltagarnas påverkan på innehållet i gruppträffarna, där vissa program lät deltagarnas behov och intresse styra medan vissa program i förväg hade bestämt innehållet. Diskussion: I resultatdiskussionen argumenteras för att människans egenidentifierade lärandebehov bör styra lärandet. Lärandet bör främja utvecklandet av självstyrning hos personen. Resultatet visar att deltagarna i interaktionen mellan varandra har inneboende resurser som används för att främja individens och andras lärande. I metoddiskussionen uppmärksammas styrkor och svagheter kring val av metod för denna litteraturöversikt. / Background: Living with long term illness means losses for the individual and demands for adaptation. An important part of the nurse's work on strengthening the health of people in need of care is to support learning. An important part of learning is interaction and participation. As a nursing-science basis Dorothea Orem’s "Theory of nursing system" has been used and this theory describes the interaction between the nurse and the person she cares for. Aim: The purpose was to gain knowledge about how nurses can work with learning in a group of persons with long-term illness with basis in Dorothea Orem’s "Theory of nursing systems." Method: A literature review was carried out where ten quantitative studies have been compiled through analysis with Dorothea Orem’s "theory of nursing system" as a basis. Results: The results how how the various programs of the studies worked with learning in a group among people with long-term illness, where similarities and differences in the roles of the participants and the nurses emerged. Similarities were found in the programs focus on the interaction between participants as well as on the facilitating role of the nurse. An important difference was revealed in the extent of participants' influence on the content of the group sessions, where some programs let participants' needs and interests guide while some programs previously had determined the content. Discussions: In the discussion of the results it is argued that man's self-identified learning needs should direct learning. Learning should encourage the development of the person’s self-direction. The results show that participants in the interaction between each other have inherent resources used to promote learning among themselves and others. Strengths and weaknesses regarding the chosen method for this literature review are highlighted in the method discussion.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst. Metod Arbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Lazarus och Folkmans teori. Resultat Det finns ett behov av såväl mer information som kunskap hos alla de grupper som undersökts. Skillnader dem emellan kunde urskiljas. De grupper som rankat informations- och kunskapsbehovet högst är kvinnor och personer som haft diabetes typ 2 i mer än 11 år. Män rankar vikten av information lägre och anser sig i större utsträckning ha den kunskap de behöver. Frågor där information av patienterna anses vara mycket viktigt rör medicinska frågor. Kunskap kring hur sociala frågor ska hanteras värderades lägst. Diskussion Informationssökning är ett sätt att hantera den situation som uppstår när en människa drabbas av sjukdom. Hur varierar behovet mellan olika demografiska variabler som kön, ålder, utbildning, HbA1c, och duration? Hur värderar patienterna sin kunskap? Inom vilka områden finns informationsbehov och kunskapsluckor? / Background Type 2 diabetes is one of the fastest growing diseases in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes self-care is an important part of the treatment and knowledge is needed to manage that. The nursing profession comprises to provide patients with information and knowledge - this is done through patient education. Several studies describe how information and knowledge is perceived by patients and the most suitable methods to pass information and knowledge on. However there is a lack of tools that measures patients existing knowledge and how they value information. Aim The aim of this study is to investigate how need for information and knowledge in diabetes type 2 varies by gender, HbA1c, age, education and duration, and to identify questions where the need for information and knowledge is the highest and the lowest. Methods The study is based on a quantitative survey designed by The Toronto Informational Needs Questionnaire - Breast Cancer and is analyzed using the data from 86 patients. Questions from this survey have been processed in a software called Statistical Package for the Social Sciences and the result is presented as descriptive statistics. The theoretical starting point for the study is the Lazarus and Folkman`s theory. Results There is a need for more information as well as knowledge in all of the groups studied. Differences between the groups were discerned and the groups that ranked the needs for information and knowledge highest were women and people who have had diabetes type2 for more than 11 years. Men rank the importance of information lower and they consider themselves to a greater extent having the necessary information. Questions where information is considered very important concern medical issues. Knowledge of how social issues would be handled; were ranked as the lowest. Discussions Searching for information is one way to handle the situation that arises when one gets ill. How requirements vary among different demographic groups, such as gender, age education, HbA1c and duration? How do patients evaluate their knowledge, and in which areas do gaps in information and knowledge exist?

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom som ger allvarliga långsiktiga skador. En av hörnstenarna för att kontrollera sjukdomen är patientens egenvård.  För att genomföra behandlingen måste patienterna förstå vilken betydelse de har för sjukdomen.    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mexikaner sjuksköterskornas upplevelse om deras bidrag till kännedom om egenvård hos patienter med Diabetes Mellitus Typ 2 i Mexiko.   Metod: En kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer och en innehållanalys användes i denna studie.    Resultat: Deltagarna upplever att egenvård är av stor betydelse vid behandling av  Diabetes Mellitus typ 2. Patienterna behöver kunskap och utbildning, och sjuksköterskorna är medvetna om att de är ansvariga för undervisningen. Däremot på grund av tidsbrist,  otillräcklig personal samt överbelastning av patienter kan inte utbildning av patienter ske. Enligt deltagarna är patienternas engagemang och familjestöd  faktorer som påverkar patienternas egenvård.   Slutsats: Deltagarna upplever att egenvård är viktigt för Diabetes Mellitus typ 2. Patienten och sjuksköterskorna har en viktigt roll vid egenvård. En personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose patienternas behov. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease that produces serious long-term complications. The self-management of the patient has become the cornerstones to control the disease.  To carry out treatment, patients must understand the role they play at this.        Aim: This study aims to describe the Mexican nurses’ perception of their contribution  to the knowledge of self-management in patients with T2DM in Mexico.   Method: A qualitative approach with semi-structured survey and a content analysis was used in this study.   Result: The participants perception is that self-management is of great importance in the treatment of T2DM. However,  patients need education and knowledge,  and the nurses are aware that they are responsible for  that education. Nevertheless,  the lack of time, inadequate nurse staffing and overwhelming number of patients, are causes that are not allowing them to  educate the patients. According to the participants, the engagement of the patients and family support are factors affecting the patients’ self-management.    Conclusions: The participants perception is that self-management is crucial for T2DM patients and the nurses have an important role in it. The use of a Person-Center Cared approach can help the nurses meet the needs of the patients.

A starting point for this thesis is that patients’ learning has not received sufficient attention and thus has not featured in the study programmes in the field of caring. Focus has instead been placed on patients being given information and advice about their illness and treatment, advice that they are then expected to comply with. Too little attention has been paid to the individual who lives with his/her illness and who should be considered to have significant experiences. The overall aim has been to analyze and describe the phenomenon of learning to live with long-term illness as well as to develop a didactic model that can help carers to support patients’ learning processes. The theoretical perspective in the thesis is lifeworld theory, which permeates ontological, epistemological and methodological standpoints and also the view on learning. The design and carrying out of the research is based on a reflective lifeworld approach. The empirical study consists of interviews with people who live with different types of long-term illnesses. The learning that follows life with a long-term illness is generated in such a way as to respond to the will to live the well-known everyday life. A greater understanding of the empirical results has been achieved by a lifeworld philosophical elucidation, with a particular focus on learning turning points and the importance of reflection. Based on the empirical results, the lifeworld philosophical elucidation and the caring science lifeworld didactics a didactic model has been formulated. This model is entitled: The challenge – to take charge of one’s life with long-term illness. The model contains four theses: 1) Confronting one’s life situation and challenging to make a change, 2) Positioning oneself at a distance when creating a new whole, 3) Developing self-consciousness and taking responsibility, 4) Making learning visible with the aim of providing development and balance in life. The results in the thesis show that a genuine learning is something that differs from the learning of information and that the learning must be supported at an existential level based on the sufferer’s situation and for a long period of time.