Bakgrund: Stomi innebär att tarmen löper ut på bukväggen och orsaken till stomibildningen är varierande. Stomin kan vara permanent eller temporär och kan anläggas från tunntarmen och kallas då ileostomi eller tjocktarmen vilket benämns som kolostomi. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och informera personen och dess anhöriga om stomin där målet är att uppnå egenvård. Inom stomivården är det viktigt att arbeta utifrån en personcentrerad vård för att få en ökad förståelse för personernas upplevelser och öka personens autonomi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning har genomförts. Databassökningen utgår från tre databaser (Cinahl, PubMed och PsycInfo) där sökningarna baserats på fritextord såväl som ämnesord. Efter sökningen påbörjades urvalsprocessen och sedan kvalitetsgranskades artiklarna utifrån en kvalitetsgranskningsmall från SBU med en följande analys vilket resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Det första kategorierna som identifierades var “Upplevelsen av förändrat liv”, med underkategorierna “förändrad kroppsbild”, “förlust av kontroll”, “påverkan på relationer och social isolering”, “ett avbrott i livet” och “positiva upplevelser och acceptansens utveckling”. Andra kategorin var “det professionella bemötandet”. Konklusion: Avslutningsvis identifierades det att stomibildningen påverkade personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och upplevelsen av att leva med en stomi varierade från person till person och acceptansen av att leva med en stomi utvecklades med tiden. / Background: A stoma means that a part of the intestines come out on the abdominal wall and the reasons a person receives a stoma is very variable. A stoma can be permanent or temporary and can be established from the small intestine and is called ileostomy, if the stoma is established from the colon it is called colostomy. Nurses have the responsibility to educate and inform the person and their relatives about the stoma and that the end goal is to be able to perform self-care on the stoma. Within stoma care it’s important that the work is based on person centered care to achieve a better understanding for the person's experience where the result will be an increased autonomy. Aim: The aim of the literature review was to illustrate an adult person's experience of living with a stoma. Method: The literature review was conducted with a qualitative method. The search for studies was made in three databases (Cinahl, PubMed and PsycInfo) the search was based on freetext words and subjectwords. After the search the selection process started and the qualitative examination with SBU review template. After the analysis which resulted in two main categories and six subcategories. Results: The first category that was identified was “The experience of a changed life” with the subcategories “Changed body image”, “The loss of control”, “An interruption of life” and “Positive experiences and the development of acceptance”. The second category that was identified was “The professional treatment”. Conclusion: It was identified that the stoma formation affected the person's physical, psychological and social well-being. But with time the person will learn to accept the stoma and adapt it to their daily life.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del.Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan rollvid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användesvar systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatetblev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskanstobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist ochSjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter sominte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter,för att kunna finna motivation till att sluta röka. / As part of the nurse’s work, smoking cessation interventions is an important part.The aim of this literature review was to investigate the nurse’s role in smokingcessation of patients with a medical condition. The method used was a systematicliterature review based on five quantitative articles. The result was the sixcommon factors that were of importance when the nurses preformed tobaccointerventions: Resources, Experience, Follow-up, Motivation, Lack of time andthe Nurses own smoking habits. Conclusion: There is a large group of patientsthat are not motivated to stop smoking, therefore they receive the least help. It isthis specific group that needs much more help and information about the effects ofsmoking, to be able to find motivation to stop smoking.

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts. Resultatet identifierar tre kategorier av upplevelser av empowermentbaserad patientundervisning: ”Det nya rollförhållandet”, ”Upplevelsen av utbildning” och ”Behovet av resurser”. Slutsats: Empowermentbaserad patientundervisning är ett tveeggat svärd med både svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan och patienten i vårdmötet. / In Sweden it is estimated that about 4 percent of the population have diabetes. The National Board of Health and Welfare recommends empowerment-based patient education in the treatment of diabetes type 2. The aim of this study was to describe the nurse's and the patient's experience of empowerment-based patient education to patients with diabetes type 2. The method is a literature review based on 10 scientific articles. Dorothea Orem’s general self-care theory was used as a theoretical framework. The result identifies three categories of experiences of empowerment-based patient education: "The new role of the relationship," "The experience of education" and "The need for resources". Conclusion: Empowerment-based patient education is a double-edged sword with both difficulties and opportunities for both nurses and patients in the care meeting.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Alla sjuksköterskor bör känna till och utföra omvårdnadsåtgärder utifrån dessa skyddsfaktorer för psykisk ohälsa då dessa patienter kan påträffas överallt i hela vårdkedjan samt att ha kännedom om patienter som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. / The aim with this literature review is to identify and describe the effect protective factors has on mental disorders. The theory about protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003 was used as a theoretical frame of reference. The method was a literature review where 10 articles were divided in themes on the basis from the theory of protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003. These themes were social network, employment/occupy and sense of coherence. The results show that the three protective factors are fundamental needs for the individual, if this factors aren’t fulfilled the individual has a greater risk to suffer from mental disorders. All nurses should know and implement caring on the basis of protective factors for mental disorders because this patients could be found everywhere in all health care sectors and have knowledge about patients who are in the risk to develop mental disorders.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende. En kombination av interaktiv utbildning och uppföljning på sjusköterske-mottagning med ett individuellt anpassat utbildningsprogram visade sig ha det bästa resultatet på egenvård, följsamhet till behandling och upplevd hälsa. / Heart failure is a disease that requires good self-care to preserve health and quality of life. Knowledge and motivation of patients with heart failure have shown create the necessary conditions for an increased self-care ability. The purpose of this review of the literature was to illuminate how information and education affect compliance, self-care, and well being of persons with congestive heart failure and how nurse education could improve health and decreased readmissions in hospital. The method was a literature review of ten scientific articles. The results showed that education in nurse-led heart failure clinics improved knowledge and self-care behaviour. The combination of interactive education and follow-up at nurse-led clinics with an individually designed education program showed the best results in self-care, compliance and experience of health.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. / The aim of this litterature review is to elucidate and compile the best available scientific evidence that can set the ground for good nursing care for persons with prostatic cancer.

Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier av denna identi-fierades; förmedling av kunskap, utbildning i grupp samt empowerment med subkategorin individanpassat tillvägagångssätt. Dessa visade sig vara användbara strategier för sjuksköterskan att tillämpa vid patientundervisningen. Autonomi/ self-management identifierades vara målet med undervisningen. Detta uppnådde patienterna med hjälp av sjuksköterskornas förhållningssätt och tillämpning av dessa patientundervisande strategier. Undervisningen bör baseras på ett samarbete mellan sjuksköterskan och patienten, där den senares behov och intresse är centrala. / The Metabolic Syndrome is a widely spread and extensive problem. Due to its complexity, one diagnostic criterion was chosen to be elucidated. WHO (World Health Organisation) has selected insulin resistance or diabetes type 2 as the main criteria for the syndrome, therefore that symptom/disease was chosen. A major part of the nurse’s work with these patients is education. Hence the purpose of this study was to illuminate the educational function of the nurse working with patients having insulin resistance or type 2 diabetes. Manifest content analysis of 8 articles, which illuminated patient education, was done. This resulted in three categories; mediation of knowledge, group education, empowerment with the subcategory individualization. These were revealed to be useful teaching strategies for the nurse. Autonomy/self-management was identified to be the goal of patient education. The patients achieved this with the help from the nurses using these teaching strategies. The education should be based upon cooperation between the nurse and the patient, of which the patient’s needs and interests are central.

Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gällande patientundervisning till astmapatienter.Frågeställningarna: Vilken effekt har patientundervisning på astmapatienter samt vilka är patientens behov av patientundervisning? Metoden är en litteraturstudie, baserade på nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frågeformulären och där artiklar uppfyllde kraven på vetenskaplighet. I resultatet framkom att patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbättringen av kunskap och behandling bland astmapatienter. / The aim of this literature study is to research the scientific literature regarding patient education for asthma patient, with the research questions of: what kind of effect has patient education on the asthma patient and which is patient’s needs of patient education? The Method is based on literature research based on nine quantitative and three qualitative scientific articles. The result is based on 12 scientific articles which answer the questions which mentioned above. The result shows that patient education has an effective roll on areas such as improvement of asthma patient’s knowledge and treatment.

Bakgrund Kvinnor i åldersgrupp 45-59 år har ofta kommit in i klimakteriet och cirka 70 procent av dem upplever klimakteriebesvär. Perioden kan vara utmanande och medför tillhörande fysiska och psykosociala förändringar som markerar slutet på reproduktivt liv. Vid mötet med kvinnor i klimakteriet har sjuksköterskan en viktig undervisande funktion som kännetecknas av personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet påverkar kvinnornas förmåga att ta emot hälsoundervisning, men också förutsättningar för sjukvårdpersonal att förmedla kunskapen. Det finns behov att närmare titta på rollen av hälsoundervisning under klimakteriet. Syfte Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdens hälsoundervisning till kvinnor under klimakteriet. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts som bygger på 14 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklar omfattar kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar genomfördes i databaser PubMed och CINAHL. Integrerad dataanalys användes som analysmodell vid sammanställning av resultat. Resultat Genom dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: Kvinnornas förkunskaper, Hälsoundervisningens faciliterande faktorer och hälsoundervisningens hämmande faktorer. De huvudfynden visade att kvinnorna hade svårigheter i att känna igen klimakteriesymptom och hade bristande uppfattning om menopausala hälsokonsekvenser. Bristen på information och utbildning hos kvinnor och vårdpersonal, samt låg hälsolitteracitet, hindrade hälsoundervisningen. Dåliga förkunskaper påverkade livskvaliteten och ledde till negativa föreställningar under klimakteriet. Litteraturöversiktens resultat diskuterades med utgångspunkten i Meleis transitionsteori med fokus på både kvinnors och vårdpersonalens perspektiv. Slutsats Det finns ett behov av ökad utbildning och informationsspridning om klimakteriet, dess symtom och hälsokonsekvenser för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Sjuksköterskor kan spela en viktig roll i detta genom att upptäcka dessa kunskapsluckor, ge kvinnor nödvändig kunskapsutrustning och stöd för en hälsosam övergång. / Background Women aged 45-59 have often entered climacteric period and around 70 percent of them experience menopausal symptoms. The period can be challenging and brings associated physical and psychosocial changes that mark the end of the reproductive life. When meeting climacteric women, the nurse has an important teaching function characterized by person-centered approach. Health literacy can affect women's ability to receive health education, but also the conditions for healthcare personnel to pass on the knowledge. There is a need to look more closely about the role of health education in climacteric women. Aim The aim was to shed light on the health care system's health education for women during climacteric. Method A non-systematic literature review was conducted based on 14 articles. Articles include qualitative, quantitative, and mixed approaches. Searches were conducted in databases PubMed and CINAHL. Integrated data analysis was used as an analysis model when compiling results. Results Through the data analysis, three major categories were identified: The women's prior knowledge, Facilitating factors for health education and Inhibiting factors for health education. The main findings showed that women had difficulty recognizing menopausal symptoms and had a low perception of menopausal health consequences. The lack of information and education among women and healthcare providers, as well as low health literacy, hindered health education. Poor prior knowledge affected quality of life and led to negative beliefs during menopause. The results from the literature review were discussed based on Meleis' transition theory with a focus on both women's and healthcare providers' perspectives. Conclusions There is a need for increased education and dissemination of information about the symptoms and health consequences of climacteric to improve health promotion. Nurses can play an important role in this by identifying knowledge gaps, providing women with the necessary knowledge and support for a healthy transition.