<p><strong>Syfte: </strong>Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård.</p><p><strong>Metod: </strong>Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.</p><p><strong>Resultat: </strong>Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder.</p><p><strong>Slutsats:</strong> På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information. <strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. <strong></strong></p><p><strong>Results: </strong>Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.</p><p><strong></strong></p>

Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande. När kunskap erhölls ökade självförtroendet och patienter vågade ställa frågor vilket skapade trygghet. Kunskap behövdes för att patienten skulle kunna ta ansvar och fatta beslut. Kunskap hade en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Konklusion: Studien visar att undervisning är av stor betydelse för patienter med långvarig sjukdom hälsa och välbefinnande samt för deras möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa en relation som bygger på öppenhet, förståelse och respekt. / Background: For patients with long-term illness education is of great importance to be able to self-care their disease in daily life. Aim: The aim of this study is to describe patients experience of education during long-term illness. Method: The study is a qualitative literature- based study. Based on twelve scientific articles. Results: Patients experiencing a relationship whit a sense of understanding and respect. Relationship based on open dialogue is essential to patient learning. When knowledge was transferred to patients, their confidence increased which resulted courage to ask questions and that made patients feel more safe. For patients to be able to take responsibility for making their own decisions a lot of knowledge was needed. Knowledge did have a positive impact on the patients health and well being. Conclusion: Education is of great importance for patients with long-term illness. The nurse has an important role of transferring knowledge, which leads to the patient feeling more safe. A relationship with an open dialog that includes sense of understanding and respect increased the patient’s participation.

Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden. / Patients often experience that the information they are given is wrong. Wrong in the consideration of too little, to much, none at all, given at the wrong time, too complicated or in a difficult technical language that they do not understand. The purpose of this study was to illuminate what information needs patients with cancer may have. The study was based on 20 scientific articles and shows that most patients with cancer want to have all available information regarding both diagnosis and treatment including the available choices. However, there are some who only want limited information; therefore it is important to evaluate each patient's information needs. Well-informed patients experience less anxiety and distress and get a sense of control over their complex situation. It is therefore important for the nurse to have knowledge of the need for information and the important factors that can alter and satisfy the needs of patients. By providing patient education more space in the education of nurses, and make nurses more aware of new research, the patients' situation can in the future be further improved.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder. Ett fåtal av informanterna ansåg att informationen om egenvård hade varit av bristande kvalitet. Informanter upplevde svårigheter med att tillgodogöra sig informationen om egenvård. Kontinuerlig och upprepad information upplevdes som positivt. Personalens tillgänglighet samt möjlighet att ta sig tid värderades högt. Majoriteten av de intervjuade saknade ingen information om egenvård men däremot en förklaring av vad själva begreppet egenvård betyder. Slutsats: På hematologkliniken används inte begreppet egenvård när information om egenvård ges till patienter. Därmed finns det ett behov av att definiera och tydliggöra vad begreppet egenvård innebär. Patienter värderar personalens tillgänglighet samt förmåga att ge individanpassad och upprepad information högt, eftersom det ökar förmågan att tillgodogöra sig informationen om egenvård. / Aim: The aim was to describe how patients perceive the concept of self-care and their perceptions concerning self-care information.   Method: Empirical study of qualitative design. Eight patients undergoing stem cell transplantation was strategically selected.  Semi-structured interviews were used. Results: Patients perceive that self-care is to take care of oneself in order to promote physical and mental health, without involvement of health care. Most patients felt that the need of self-care information had been content. Patients had difficulties in linking the concept of self-care with the information that had been given about self-care interventions. A few informants felt that the self-care information had been unsatisfactory. Informants experienced difficulties in assimilating the information. Continuous and repeated information was appreciated. The staff´s availability and  willingness to take time for the patient were valued highly. The majority of the interviewees did not lack any self-care information but were in need of an explanation of what the concept of self-care means. Conclusion: The term self-care is not used when information about self-care is given. The concept of self-care needs to be defined. Staff availability and the ability to provide personalized and repeated information is appreciated, because it increases the ability to assimilate information about self-care.

Bakgrund  Svårläkta sår är något som drabbar cirka en procent av Sveriges befolkning och påverkar hela livssituationen. Sårläkningen påverkas av många olika faktorer, och för att gynna sårläkningen kan patienter undervisas om egenvårdsåtgärder. Omvårdnaden vid svårläkta sår ska vara evidensbaserad. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information så att patienten förstår och patientens förståelse ska följas upp. Patientundervisning kan främja egenvård vid svårläkta sår.  Syfte Att belysa sjuksköterskans upplevelse av hur patientundervisning kan främja egenvård hos patienter med svårläkta sår inom slutenvården Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor inom slutenvården i Storstockholm intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med åtta underkategorier. De tre kategorierna var: förberedelse inför patientundervisning, genomförande av patientundervisning och uppföljning av patientundervisning. Sjuksköterskorna upplevde sin kunskap och utbildning som bristfällig. Individanpassad information och patientens förståelse för egenvård upplevde sjuksköterskorna vara betydande för patientundervisningen och kognitiv svikt upplevdes vara det främsta hindret. Slutsats Sjuksköterskorna upplever att individanpassad patientundervisning kan främja egenvård. Följsamhet till egenvårdsåtgärder ökar om en förståelse finns hos patienten om vad de ska göra och varför. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskorna, utebliven uppföljning av förståelse och kognitiv svikt är faktorer som kan leda till att patientundervisningen brister.

Antalet äldre i Sverige över 65 år ökar i stadig takt. Med tilltagande ålder och ohälsa följer ofta ökad läkemedelsanvändning. Av populationen över 80 år hämtade nästan hälften ut tio eller fler läkemedel på recept förra året. Detta medför både positiva och negativa effekter på deras mående. Av vikt för att läkemedelsbehandlingen ska få avsedd effekt är att läkemedlen tas enligt ordination. Studier indikerar att detta av varierande orsaker kan vara en utmaning för den äldre patienten. Läkemedels negativa effekter, såväl som bristen på följsamhet, är något som påverkar den ekonomiska hållbarheten i samhället negativt och även leder till lidande för den enskilde. Distriktssköterskan med sin breda kunskap om sjukdomar och sjukdomars behandlingar kan verka för att minska symtombörda och öka följsamhet för en bättre hälsa. Syftet är att beskriva faktorer som har betydelse för äldre personers upplevelse av följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats, där tolv personer mellan 69 och 90 år intervjuades. Genom innehållsanalys framträdde faktorer som främjade och utmanade följsamhet. De faktorer som främjade följsamhet var stödjande resurser, en tillgänglig och engagerad hälso- och sjukvård, kunskap och delaktighet samt positiva hälsoeffekter. Faktorer som utmanade följsamhet var bristande patientperspektiv, en svårtillgänglig hälso- och sjukvård samt kunskapsbrist. Distriktssköterskans kompetens samt verksamhetsområde i vården utgör bra förutsättningar för att hjälpa äldre personer att motverka de faktorer som utmanar följsamheten och understödja de faktorer som främjar följsamheten. Genom detta kan distriktssköterskan hjälpa den äldre patienten till en bättre hälsa samt bidra till en hållbar utveckling i samhället.

Bakgrund: Antalet patienter med kroniska sjukdomar ökar i världen, vilket ställer krav på sjuksköterskans stödjande roll i form av patientundervisning. Sjuksköterskan kan vägleda patienten till ett hälsosamt samt reflektivt förhållningssätt som ger utrymme för dennes lärande och egenvård. En del av egenvård är att hitta en vardag som bringar känsla av kontroll och hälsa. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av patientundervisning vid kroniska sjukdomar. Metod: En litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att förståelse och att se patientens livsvärld upplevs som betydelsefullt. Stöd och vägledning möjliggör både en god hälsa samt egenvårdsförmåga. Faktorer som begränsar eller försvårar patientundervisningen kan vara bristande följsamhet, patientens ekonomiska situation, anhöriga samt tidsbrist i arbetet. Konklusion: Patientundervisning för att stärka patientens egenvårdsförmåga visar sig vara ett omfattande område. Sjuksköterskor belyser flera aspekter i patientundervisningen som bidrar till en god egenvårdsförmåga hos patienten. En personcentrerad vård skapar ett samarbete mellan sjuksköterska och patient där fokus ligger på gemensamma mål och förståelse för patientens livsvärld. Sjuksköterskan behöver i arbetet med patientundervisning vara medveten om eventuella barriärer som kan förekomma där ett lösningsorienterat och inlyssnande arbetssätt måste beaktas. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing worldwide, which increases the demand for the nurse's supportive role in the form of patient education. The nurse can guide the patient to a healthy and reflective approach that provides space for the patient's learning and self-management. A part of self-care is to find an everyday life that brings a sense of control and health. Aim: Explore nurse’s experience of patient education in case of chronic disease. Method: The study is a literature review of scientific articles. Findings: The results show that understanding and seeing the patient's world as important. Support and guidance enable good health and self-management ability. Factors that limit or complicate patient education can be lack of compliance, the patient's financial situation, relatives and lack of time at work. Conclusion: Patient education to strengthen the patient's self-management ability turns out to be an extensive area. Nurses highlight several aspects that help the patient's self-management. A person-centered care creates a collaboration between nurse and patient where the focus is on common goal and understanding of the patient's world. Nurse’s need to be aware of barriers, where a solution-oriented and listening approach must be considered.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

No description available.