Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

The aim of this essay is to study the social relations at Öland’s alunbruk, which will be executed by analyzing the constellation of baptismal witnesses during 1809-1843. By examining what birth- and baptismal books reveal about social relations at Ölands alunbruk, new knowledge about the workers’ everyday lives and its social structure can be disclosed. In line with the network analysis, a quantitative method has been implemented to examine the constellation of bapismal witnesses from six years, during the period of 1809-1843. To facilitate the interpretation of the study, theories of pre-industrial relations and patriarchalism are discussed and applied. The results show that the workers social relations were confined to the alunbruk to a large extent, with some exceptions where social relations were established outside the alunbruk. Another significant finding of this essay is that the analysed material indicates a non-existing social relationship between worker and inspector at the alunbruk.

Den här uppsatsen har ämnat undersöka patriarkala strukturer i den sociala relationen mellan baron Gerard de Geer och arbetarna på Lesjöfors bruk genom att undersöka Barons maskulinitet som det uttrycks i hans böcker, och minnet av honom såsom det framstår i intervjuer. Intervjuerna producerade information om Barons egenskaper som inte framgick i hans böcker men bekräftade också att han efterliknade stora delar av sin syn på maskulinitet, exempelvis flit, generositet, trofasthet och sinne för humor. Den allmänna bilden av honom som chef är en mycket positiv och välvillig sådan, fastän flera patriarkala rester i hans yrkesroll framkom i intervjuerna, som exempelvis strategier i form av gåvor och personlig närvaro till arbetarna, samt en stor inblandning i samhället utanför bruket grundad i mer eller mindre ekonomiska tankar, varav det typiska exemplet torde vara bandyn — och fastän minnet från Husebyaffären ännu sitter som en törn i Lesjöforsarens rosiga minne.

The purpose of this Master’s thesis is to describe the library development in Sandviken, during a period from 1865 to 1945. I will mainly focus this examination on the two most significant libraries of the period; on one hand the library facilitated by the ironworks company, and on the other hand the library of the Workers’ Educational Association (ABF). This study is carried out within a theoretical framework consisting of the two concepts paternalism and the formative moment, as formulated by Lars Magnusson and Bo Rothstein, respectively. In order to explain the process the development in Sandviken is compared with the general history of the public libraries in Sweden, and specifically with the history of libraries owned by large industrial companies. The results of this study show that the library of the iron works company represents the strategy of paternalism, strongly associated with the Swedish bruk, or company town. However, the employers’ use of cultural and social reforms as a means of exercising control over the workforce, is challenged by the counter culture of the labour movement. In this case, the ABF library managed to grow and gain influence through its connections with the labour movement on the national level. This status made it possible for the ABF library to take advantage of the formative moment, and thus shape the future of the libraries in Sandviken.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

This thesis is set within a framework of the revivalist Christians’ Inner Mission, and presents as a case-study their mission to conscripts stationed in military exercise areas and garrison towns across Sweden. The revivalists’ evangelical zeal is given special attention. This is in contrast to much of the earlier research, which worked with the secularization paradigm formulated by the founders of sociology. Conscription in the early 20th century was regarded in various civilian and military circles as a platform for social and national integration, although these attitudes remain largely unstudied in Sweden’s case. Those engaged in missionizing the army were also drawn to this ‘School of the Nation’. The thesis shows that the motives of those involved in this home mission to soldiers were grounded in religion. However, the expansive missionary work was strengthened by the positions held by its male protagonists in the power structures of society. The mission was maintained by social contacts between an informal alliance of upper-class officers from among the mission’s military members, and by civilian missionaries from lower social classes. A decisive contextual factor for the army-mission as an educational project was that Sweden remained at peace. The civilian contribution to the mission grew as it spread more widely through the country. It is argued in this thesis that the soldiers’ homes were dominated by a discourse of domesticity. This discourse designated a place, a relationship, and a state of mind for the conscript during his free time at the military base. The missionaries were convinced that contact with the domestic and family values of civilian society should be preserved by the soldiers’ homes. The discourse of domesticity also looked ahead to the conscript’s subsequent life in civilian society: the missionaries wished to train up conscripts to be sober, moral family breadwinners.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

The period saw the founding of the first Swedish employers´ associations as a reaction to the preceding decades´ growth of industrial trade unions. Conflicting ideas fought about supremacy. Not only was the fight carried out across the social dividing line separating workers from the bourgeoisie, but also between groups on either side: hawks versus doves among employers; revolutionaries versus reformers among workers. The study uses an actor perspective, comparing three leading industrialists in their particular roles as employers. It analyzes the development of ideas over the period studied, using minutes from meetings, company memos, letters, speeches and newspapers as primary sources. In addition, it is action-orientated and analyzes major labour conflicts that were fought and agreements that were reached. It applies a split vision, taking into regard the contemporary views and actions of the labour unions. Its perspective moves between the individual, the company and the organizational levels, with the primary aim to see what changes in the traditional patriarchal employer policies that were considered and to what extent such changes were realized. A major result is the evidence of the irreconcilable views on the subject of strike breakers/loyal workers -- two conflicting terms for one phenomenon that indicate a gap between two different sets of values. Differing views among employers on how to relate to this gap caused frictions in the years 1906-09. The outcome of the general strike in 1909 ended in a harsh employer organizations policy for more than the two following decades. It was replaced by the mutual spirit, later known as the Swedish Model, materialized in the Saltsjöbaden general agreements of 1938.