No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund. Några av pedagogerna beskriver hur gällande normer kan påverka barnets identitetsskapande. Att bekräfta barnens hemkulturer på förskolan gör att barnen lär känna varandras kulturer vilket kan öka respekten för varandra.

Syfte med studien är att utforska hur pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken. Det vi vill ta reda på är hur pedagogerna anser att en miljö bör inredas för att på bästa sätt uppnå barns lärande i leken. Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod, där vi utgår från det sociokulturella perspektivet. Metod var att intervjua åtta pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner, respondenterna är både förskollärare och barnskötare. Frågeställningarna som vi använder oss av i vår studie är: Hur anser pedagoger att inomhusmiljön skall utformas för att på bästa sätt utveckla barns lärande i leken? Hur utformar pedagogerna miljön på förskolan så att det främjar barnens lek? Resultatet som framgår av vår studie visar på att pedagogerna menar att det är barnens behov och intressen som styr utformningen av inomhusmiljön på förskolan. Det är pedagogerna som tillsammans med barnen som ska anpassa miljön efter de barn som befinner sig där just nu. Det är alla pedagogers ambition att observera barnen så att de kan inreda och utforma miljön så att det blir stimulans för alla barnen. I texten använder vi begreppet pedagog, vilket kan syfta både till barnskötare och förskollärare.

Denna studie avser att undersöka hur fritidslärare resonerar kring arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Vi vill även granska vilka möjligheter och hinder som fritidslärarna nämner i arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Studien består av åtta intervjuer med verksamma lärare på två fritidshem. Resultatet visar att det finns olika arbetssätt för att arbeta med jämställdhet på fritidshemmet. Den styrda leken, individanpassning av aktiviteter, samt miljön ses som arbetssätt och möjligheter i arbetet med jämställdhet i fritidshemmet. Barn som utmanar var en annan möjlighet enligt fritidslärarna eftersom dessa barn visade andra barn alternativa sätt att vara på. Hinder som fritidslärarna stöter på i arbetet med jämställdhet är utomstående faktorer, tid och den fria leken. Resultatet visar att det saknas verktyg för att ifrågasätta normerna som skapar de olika könsmönstren på fritidshemmet. Om normerna inte ifrågasätts blir konsekvensen att könsmönstren istället förstärks. Vi resonerar kring om det beror på läroplanens okonkretiserade mål. Vi ställer oss frågan om Läroplanen inte borde skriva ut hur arbetet med jämställdhet i fritidshemmet borde se ut, istället för att bara konstatera att det ska genomföras.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek. Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken. Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.

Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn pedagoger har om barns bildskapande i förskolan. I vår kvalitativa undersökning har vi intervjuat 7 pedagoger på olika förskolor. Av resultatet framkom att för barnen där de intervjuade pedagogerna arbetade var materialutbudet av liknande karaktär. Det materialet som barnen själva kunde förfoga över under dagen var papper, pennor och kritor, med andra ord material som var torrt. När det gäller det blöta bildskapande materialet blev resultatet av undersökning att dess placering inte alltid var synlig och åtkomlig för barnen. I vår frågeställning har vi intresserat oss för pedagogernas syn på hur bildskapande prioriteras i förhållande till den övriga verksamheten. I studiens teoretiska del framkom att det har skett en förändring över tid i förskolans läroplanstext samt att de inte lika tydligt och ingående berör den bildskapande verksamheten. I resultatet kan vi utläsa att det fanns en osäkerhet bland pedagogerna i deras tolkning över vad bildskapande aktivitet innebär utifrån läroplanen. Utöver osäkerheten visade resultatet av intervjusvaren en stor skillnad på vilket sätt bildskapande aktiviteter bedrivs efter läroplanen eller om det inte förekommer alls. Studien visade dessutom att pedagogerna tyckte att intresset och förhållningssättet var viktigt i barnens bildskapande, men utifrån resultatet framkom stora skillnader hur detta tog sig uttryck.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn? Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.  Vad som däremot skiljer sig åt är hur olika pedagoger talar om hur de ser på faktaboken i relation till språk- och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan. / I min uppsats undersöker jag hur pedagoger i förskolan ser på och talar om faktaboken som ett verktyg för att främja barns språk-och läsutveckling. Bakgrund till min undersökning är en övertygelse om att förskolan genom att synliggöra och arbeta medvetet med alla sorters böcker som barnen möter bättre kan stödja barns språk-och läsutveckling. Min erfarenhet som pedagog i förskolan är att barn tidigt dras till faktaböcker. Det finns föreställningar om att faktaböcker är något för de äldre barnen och enbart till att söka kunskap och information. Tidigare forskning om faktaboken i skolan visar att det främst är skönlitteratur som ses som den litteratur som främjar språk och läsning. Jag har ställt mig frågan om samma tendenser finns i förskolan. Min undersökning är en kvalitativ studie som bygger på 6 intervjuer av pedagoger som arbetar i förskolan. I mitt resultat finner jag att det finns två sätt att se på faktaböcker, en snävare och en bredare. Resultatet visar också att pedagogerna föreställningar om faktaböcker påverkar hur de arbetar praktiskt med den. Jag har utifrån mitt material funnit det relevant att relatera dessa två olika föreställningar om faktaboken till de två kunskapssyner som är framträdande i förskolan, den utvecklingspsykologiska respektive relationella. Mitt resultat visar att inga av pedagogerna använder faktaböcker på ett medvetet sätt i arbetet med språk-och läsutveckling. Pedagogernas associationer kring faktaboken, deras syn på litteratur, läsning och lärande hänger samman och spelar roll men även de villkor som skapas kring litteraturläsning i förskolan.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares uppfattningar kring föräldrasamverkan i förskolan. Frågeställningarna berör förskollärarnas syn på föräldrasamverkan, möjligheter och svårigheter med föräldrasamverkan samt olika samverkansformer som används i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollärarna poängterar att föräldrasamverkan är en viktig del i förskolans verksamhet. Förskollärarna hävdar att de ständigt arbetar med att förbättra relationen mellan hem och förskola. Studien visade också på flera olika samverkansformer som förskolor använder sig av i samverkan med hemmen. Förskollärarna framhäver även föräldrainflytande som en viktig del i verksamheten. Föräldrarna på förskolorna är delaktiga och får vara med och påverka verksamheten. En slutsats som går att dra utifrån studien är att föräldrasamverkan bör vara en naturlig del i varje förskola för det påverkar både barnen och verksamheten på ett positivt sätt.