No description available.

I dagens läge finns det lärarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt läroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder på att många pedagoger uppvisar en osäkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osäkerhet tycks i många fall grunda sig på bristen av musik i lärarutbildningen. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur verksamheten kan se ut på en musikförskola. Metoderna som används är intervjuer och observationer och fyra pedagoger på musikförskolan intervjuas. Avsikten är att ta reda på hur pedagogerna planerar och genomför den musikaliska verksamheten på musikförskolan. Genom observationer av förskolans miljö undersöks även hur verksamheten är uppbyggd och hur lokalerna och materialet inbjuder till musikaliskt lärande. Intervjuerna undersöker pedagogernas syn på musiken och dess plats i förskolan. Verksamheten på musikförskolan planeras utifrån en modell de kallar årshjulet, med aktiviteter och teman att arbeta efter. Musikförskolan jobbar också efter MING metodiken (Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp). Miljön på musikförskolan inbjuder framför allt till musikaliskt lärande tack vare de musikinstrument som barnen har tillgång till. Förskolan har ett musikrum där barnen får musicera fritt och utforska olika former av musikaliskt material. Musik ingår i verksamheten på musikförskolan varje dag. Alla intervjuade pedagoger har en mycket positiv syn på musik och anser att musiken i förskolan har många olika syften. Dels att få barnen att känna glädje och gemenskap, men även bidra till att utveckla andra förmågor så som exempelvis språkliga, matematiska och motoriska. Slutsatsen som dras är att musikförskolan som undersöktes i detta fall inte skiljer sig särskilt mycket ifrån förskolor utan inriktning. Det som dock utmärker musikförskolan är att pedagogerna låter musiken vara en del av barnens vardag, varje dag.

Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i måltiderna. Observationerna ochsamtalen visar att pedagogerna inte åskådliggör någon medveten matematik medan pedagogerna på den sociala median uttrycker medvetet åskådliggörande av matematik i måltiderna.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem. Det är emellertid viktigt för pedagoger att vara i närheten när barnen leker för att se till att leken fungerar, oavsett om det är den fria leken eller den styrda. Om barnen leker så har man möjligheten att lägga in kunskap som man anser passar till leken.

Forskning visar att högläsning är viktig för barns språkutveckling, att barn genom högläsning får tillgång till fler ord, samt att högläsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna språket hos barn. Undersökningens syfte ärr att ta reda på hur ett antal förskollärare ser på betydelsen av högläsning för barn i förskolan, hur högläsningen ser ut i verksamheten, och hur högläsning påverkar barnens utveckling av språket.I intervjuerna användes den ostrukturerade intervjumetoden, där följdfrågor kan ställas till de intervjuade. Jag har valt att träffa förskollärarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor. Informanterna är mellan 24 och 50 år och har arbetat olika länge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollärarna ansåg att högläsning i den pedagogiska verksamheten kan användas som ett redskap för att främja barns språkutveckling, och alla de intervjuade förskollärarna visade tydligt att de ansåg det vara viktigt med högläsning för barn och deras språkutveckling. Högläsning kan ge barnen ett rikare ordförråd genom att ge barnen tillgång till orden, och det kan öka barns intresse för läsning och för skrivning. Detta framkom i de utförda intervjuerna, där förskollärarna betonat att det görs möjligt genom att samtala med barnen och genom att föra diskussioner tillsammans med barnen, om både text och bilder i boken som läses under högläsningsstunden. Genom granskning av litteratur visade det sig att en språkutveckling hos barn sker redan i tidig ålder, och att högläsning kan bidra till den utvecklingen, och att förskolan har en viktig roll där, att introducera barnen till läsning och skrivning genom högläsning. Resultatet överensstämde med denna forskning

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna. I förskolans verksamhet har leken en central roll under hela dagen, både under fri och organiserad lek. Slutsatser som jag har kommit fram till är att informanternas förhållningssätt och vägledning gynnar barns utveckling i en kontinuerlig lärandeprocess. Genom pedagogisk dokumentation såsom skriftlig dokumentation, pedagogiska samtal, reflektion och fotografier synliggör förskollärarna barns lärande och utveckling. Reflektion är viktigt och kan användas som underlag, exempelvis hur man kan utmana barnens handlingar att gå vidare till nästa steg. Förskollärarna ser barnet i sin helhet under de dagliga momenten, inte bara i leken.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär. Därefter framkommer det att de har olika uppfattningar om hur och varför inflytande bör införlivas i förskolan.

Syftet med vår undersökning är att få bredare kunskap och förståelse om hur barns olika modersmål stimuleras och tas tillvara på i förskoleverksamheterna. Med hjälp av intervjuer har data samlats in och sammanställts, där resultatet visar på att barnens modersmål stimuleras med hjälp av förutsättningar som skapas utifrån pedagogernas kreativitet och de hjälpmedel som finns tillgängliga i de olika förskolorna. Slutsatsen av genomförd undersökning tydliggör att föräldrarna utgör en betydelsefull kunskapskälla och samarbetspartners gentemot pedagogerna och förskoleverksamheterna, samt att avsaknaden av modersmålstöd begränsar förutsättningarna för att kunna stimulera barnens olika modersmål.

Syfte Studien syftar till att kritiskt granska vilka uppfattningar pedagoger har om hur barn lär sig i närmiljön. Genom att bidra med kunskaper om barns lärande i närmiljön kan förskollärarna främja barns lärande.   Studien utgår från två forskningsfrågor:   Vilka uppfattningar har pedagoger om hur barn lär sig i förskolans närmiljöer? Hur beskriver förskollärare att de planerar aktiviteter i närmiljön för att främja barns lärande? Metod Studien har en fenomenografisk ansats med sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer användes.   Resultat Resultatet har analyserats och analysen  har kopplats till teoretiskt ramverk från tidigare forskning om undersökningsområdet. Resultatet visade likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om hur barn lär sig i närmiljön. Några pedagoger uppfattar att barn lära genom att använda sin kropp medan några andra menar att barn lär genom att göra miljöbyte. Resultatet visade även skillnader i vad pedagogerna uppfattade som utemiljö. Pedagogerna uppfattar att utemiljö är allt som är inom gångavstånd, men några av pedagogerna uppfattar att utemiljö är något där barn rör sig och använder kroppen på ett annat sätt än i innemiljö. Resultatet redovisas genom teman utifrån intervjufrågorna och svar från intervjuerna.