Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter. Konflikter är en naturlig del av förskolans vardag och om de hanteras på ett konstruktivt sätt kan de vara utvecklande för både barn och pedagoger.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande. Slutsatser var att pedagogerna uttryckte sig positivt till den egna ålderssammansättningen. Studien visade dock att pedagogerna använde sig av en kombination av olika ålderssammansättningar när de planerade aktiviteter. Pedagogernas syn på barns lärande och utveckling skiljer sig beroende på vilken ålderssammansättning de arbetar i.

Bakgrund: Anledningen till att vi valde barnboken som utgångspunkt för denna uppsats var att vi båda har ett stort intresse av den. Vi har även erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. Därför ville vi ta reda på hur den används av pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det är mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet på förskolan. Vi ville se om de använde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftspråksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Därför har vi intervjuat åtta pedagoger om hur de använder sig av barnboken i den dagliga verksamheten. Intervjufrågorna var kopplade till våra fyra frågeställningar som innefattar verksamheten, läroplanen, skriftspråksutvecklingen och det sociala samspelet. Studien har vi gjort på fem olika förskolor i en medelstor stad i västra Sverige. Resultat: De resultat vi fått har vi jämfört med tidigare forskning och kommit fram till att mycket överensstämmer med den. Pedagogerna använder barnboken aktivt och på olika sätt i den dagliga verksamheten. Den används även som en lugnande och samlande aktivitet under dagen. Samtliga pedagoger i vår studie framhåller barnbokens betydelse för språkutvecklingen. När det gällde läroplansmålen var pedagogerna framför allt medvetna om de språkliga och kommunikativa delarna. Det visade sig även att barnboken användes i stor utsträckning i sociala sammanhang. Det handlade om samspel mellan barn och pedagog, men även barn emellan. Barnboken användes även för att diskutera och bearbeta relationer och känslor.

SAMMANFATTNING Pia Carlsson & Carina Lindström "- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?" En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn. "- Oops, here I was given an hour, what should I do?" A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children. Antal sidor: 39 Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med åtta för-skollärare och två förskolechefer, har vi undersökt vilket syfte de ser med planeringstid samt hur de organiserar denna för att kunna uppfylla uppdraget. Resultatet visar att det gäller att ta vara på tiden på ett flexibelt sätt och tänka utanför boxen och se uppdraget i sin helhet. Vi tyck-er oss också se början till förändring av inställningen till kvalitetsarbetet som betydelsefullt för utveckling av pedagogisk medvetenhet och därmed pedagogisk kvalitet.

No description available.

ABSTRACT    Dokumentation – Vad, Hur och Varför                    Documentation – What, How and Why                                                                               Antal sidor: 44 Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna. En enkätundersökning kommer att genomföras för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar att dokumentation av något slag förekommer på alla förskolor, dock sker detta under olikartade former. Då arbetssätten på de undersökta förskolorna inte är de samma blir heller inte dokumentationens utformning och mängd likvärdig. De flesta respondenter uppger att genom dokumentation har deras syn på barns utveckling och lärande stärkts och synliggjort hur, vad och varför barnen lär sig. De uppger även att de genom reflektion kring dokumentation blivit bekräftade i sin pedagogroll och upplever att de känner sig ”på rätt väg”. Samtidigt slits de mellan de arbetsuppgifter de redan har och att de upplever sig inte ha de förutsättningar som är önskvärda för att kunna utföra den dokumentation som krävs enligt Lpfö98 (rev.2010). Många pedagoger upplever en inre stress. Trots bristande förutsättningar kan vi ändå se att viljan att göra ett så gott arbete som möjligt finns och att barnen alltid går före de administrativa uppgift

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femåringar. Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang.

No description available.

No description available.

No description available.