No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 400 000 barn världen över av cancer. I höginkomstländer botas över 80% av fallen och i låginkomstländer betydligt lägre, 15–45%. Omvårdnaden av ett barn med cancerdiagnos kan vara utmanande och påfrestande. Att som sjuksköterska arbeta på en barncanceravdelning kräver ett särskilt förhållningssätt och bemötande för att kunna tillgodose barnet och dess familjs behov.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med cancerdiagnos.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i två teman och sex underteman. De teman som framkom var: Vägen till att ge en god omvårdnad och Känslomässiga variationer.   Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar med barncancer ställs inför svåra emotionella situationer och etiska dilemman som inte sällan resulterar i stress och depression. Det existerar en mängd forskning kring erfarenheter av att vårda barn med cancerdiagnos, men specifikt sjuksköterskors erfarenheter inom området är begränsat. För att förbättra sjuksköterskors arbetssituation vid vård av barn med cancerdiagnos bör vidare forskning utföras.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande vid obotlig eller livsbegränsande sjukdom. Alla människor har rätt till palliativ vård oavsett sjukdom eller ålder. Vid palliativ vård av barn har sjuksköterskan en viktig roll att främja välbefinnande, trygghet och symtomlindra fysisk och psykisk smärta. Familjen har en central roll i omvårdnaden och är viktiga resurser för barnets välbefinnande vid palliativ vård av barn. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att vårda barn som erhåller palliativ vård. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar inkluderats genom databasen Medline via Pubmed. Huvudresultat: Fem huvudkategorier identifierades, dessa var; Vikten av symtomlindring, Relationsskapandets betydelse för den palliativa vården, Utmaningar vid svåra samtal, Hinder i vårdmiljön, Emotionella utmaningar av att vårda barn som erhåller palliativ vård. Slutsats:Arbetet med palliativ vård av barn innebar stora känslomässiga utmaningar för sjuksköterskan. Otillräcklig kunskap och en vårdmiljö som inte uppfyller barnets behov var utmaningar som hindrade dem från att tillhandahålla en god vård. För att tillgodose barnen och familjens behov på bästa sätt behöver sjuksköterskan besitta god kompetens i att samtala kring död och innebörden av palliativ vård. För att uppnå det är ett gott relationsskapande mellan sjuksköterskan och familjen grundläggande. Genom att få en förståelse över sjuksköterskans roll inom vården kan de hinder som beskrivs uppmärksammas vilket kan hjälpa till i utvecklingen av den palliativa vården för barn.

Introduktion: Pediatrisk fysioterapi kräver teoretiska kunskaper, klinisk färdighet och ett etiskt förhållningssätt i behandling av patienter. Det finns lite forskning gjord kring vilken slags kompetens och vilket arbetssätt som ger ett professionellt omhändertagande av patient och familj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenhet av sitt arbete inom pediatrisk sluten – och öppenvård. Metod: En kvalitativ design med innehållsanalys valdes som analysmetod för studien. Datainsamling genomfördes genom semistrukturerade intervjuer av 14 fysioterapeuter som arbetade inom pediatrik på mindre och större sjukhus i Sverige. Resultat: Vid intervjuerna om fysioterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier. 1) Att få tillgång till barnet i undersökning och behandling. 2) Att ha kompetens och vara uppdaterad inom sitt arbetsområde. 3) Samarbete är viktigt i utförande av arbetet. 4) Arbetsorganisationens ramar påverkar arbetet som pediatrisk fysioterapeut. Kategorierna resulterade i ett tema: Att arbeta som pediatrisk fysioterapeut är att arbeta i en komplex verksamhet som kräver bred och djup kompetens för att kunna bidra till ett ökat välmående för patient och familj. Konklusion: Kärnan i pediatrisk fysioterapi är viljan och förmågan att medverka till ett ökat välmående för patient och familj utifrån deras specifika behov. Förmåga till samarbete och kommunikation med patient, familj och andra aktörer inom hälso- och sjukvård är centralt i arbete. Mer forskning behövs för att skapa gemensamma utbildningsinsatser i syfte att underlätta inhämtande av kompetens, ge en bas för vilken slags kompetens som behövs i arbetet och för att tydliggöra ramar kring vad ett professionellt arbetssätt innebär i pediatrisk fysioterapi.

Bakgrund: Forskning har visat på att också syskonens behov måste mötas genom god omvårdnad som en naturlig del inom den pediatriska onkologin. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos syskon till barn med cancer och att få en bättre förståelse för deras situation. Metod: I denna kvalitativa studie har sju syskon i åldrarna tio till sjutton år genom semistrukturerade djupintervjuer berättat om sin upplevelse som syskon till ett barn med cancersjukdom. Urvalet har begränsats till intervjuer inom Region Uppsalas upptagningsområde. Omvårdnadsprofessor Katie Erikssons teori om hälsa har legat till grund som teoretiskt ramverk. Resultat: I resultatet beskrev syskonen upplevelser av känslor av ensamhet och oro samt en upplevelse av att inte vara förstådd och sedd varken bland jämnåriga eller vuxna. De upplevde sig ha mognat som personer. Samtliga sju syskon beskrev det yttersta sällsynta i att någon frågat hur efter hur de i egenskap av syskon egentligen mår. Slutsats: Att ha känt sig vara ensam och bortglömd var en genomgående upplevelse för de syskon som intervjuats i studien. Närhet, samvaro, inkludering, normalt socialt liv och positivt tänkande visade sig vara värdefulla stödjande faktorer för att öka graden av välbefinnande och hälsa samt minska känslan av oro. Nyckelord: syskons upplevelser, pediatrisk onkologi, hälsa, stöd. / Background: Research has found that siblings need to be taken into account as a natural part in pediatric oncology nursing. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of siblings to children with cancer, to gain an increased understanding of their situation. Method: In this qualitative study seven siblings at the age from ten to seventeen have been interviewed using a semi-structured interview guide to describe their situation as siblings to a child with a cancer disease. Geographically the selection was limited to Region Uppsala. Katie Eriksson´s theory on health was used as theoretical framework. Results: Siblings described having experienced feelings of loneliness, anxiety and of not being seen or properly understood among peers and adults. Several siblings accounted for subsequent personal growth and maturity. All siblings interviewed testified to an absence of questions regarding how they themselves were doing. Conclusion: Siblings are to a high degree affected and involved in the crisis that a cancer diagnosis can cause within a family, and there is a need for increased sibling attention and support in the home as well as in the health care system. Key words: Siblings’ experiences, pediatric oncology, health, support.

<p>Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaser. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och 19 artiklar inkluderades. Artiklarnas resultat sammanfattades och smärtskattnings-</p><p>instrumenten delades in i tre grupper: fysiologiska-, beteendeskalor/fysiologiska-beteendeskalor samt observationsskalor och självskattningsskalor. Det visade sig att det finns många olika skalor och bedömningsformulär för självskattning och bedömning av vårdare för barns smärta i olika åldrar. En del metoder lämpar sig bättre i en ålderskategori och typ av smärta medan andra passar sig för en annan smärttyp och åldersgrupp. Vår slutsats blev att FLACC, CHEOPS och MBPS skulle vara lämpliga för smärtskattning av barn i ambulans. Vidare anser vi att forskning kring smärtskalor på barn i prehospitala vård är angeläget att göra då många av de skalor som analyserats är provade mest på inneliggande barn med smärta. Det är få skalor som är testade på akut sjuka eller skadade barn just i den prehospitala vården.</p>

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaser. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och 19 artiklar inkluderades. Artiklarnas resultat sammanfattades och smärtskattnings- instrumenten delades in i tre grupper: fysiologiska-, beteendeskalor/fysiologiska-beteendeskalor samt observationsskalor och självskattningsskalor. Det visade sig att det finns många olika skalor och bedömningsformulär för självskattning och bedömning av vårdare för barns smärta i olika åldrar. En del metoder lämpar sig bättre i en ålderskategori och typ av smärta medan andra passar sig för en annan smärttyp och åldersgrupp. Vår slutsats blev att FLACC, CHEOPS och MBPS skulle vara lämpliga för smärtskattning av barn i ambulans. Vidare anser vi att forskning kring smärtskalor på barn i prehospitala vård är angeläget att göra då många av de skalor som analyserats är provade mest på inneliggande barn med smärta. Det är få skalor som är testade på akut sjuka eller skadade barn just i den prehospitala vården.

Aim: To describe nursing students experiences of caring for hospitalized children between 0-5 years old.  Background: Child mortality is most common in the ages between 0-5 years old. Despite the positive development in Vietnam during the last years, children are still a vulnerable group. Studies show that there are challenges in pediatric nursing in Vietnam and research is required to highlight the experiences to increase awareness of pediatric nursing and child mortality. Method: Semi-structured interviews were conducted with ten nursing students who had practice with children between 0-5 years old. The data were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: The students felt gratefulness when they could support the children and the parents of the children. The students received new knowledge about specific tasks and described parents as essential and supporting in the care. Conclusion: It appeared that pediatric nursing is challenging and generates different emotions. An important factor in pediatric nursing is to involve parents.

No description available.

No description available.