Kognitiv sjukdom kan innebära en successiv försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor. Många personer med kognitiv sjukdom vill bo kvar hemma även under den sena palliativa fasen. För att möjliggöra det finns olika tekniska hjälpmedel för att underlätta vardagen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom. En icke systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design valdes som metod för arbetet, med målsättningen att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar valdes ut via databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten. I resultatet framkom tre kategorier för att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom: trygghet, livskvalitet samt hinder och utmaningar. Slutsatsen i litteraturöversikten var att välfärdstekniken var en förutsättningoch hade betydelse för anhöriga i palliativ vård inom vården av personer med kognitivsjukdom. Förutsättningarna för en positiv upplevelse hos anhöriga var tydlig information samt stöd från offentliga vården. / Dementia can mean a gradual deterioration of social, psychological and physical abilities. Many people with dementia want to stay at home even during the late palliative phase. To make this possible there are various technical aids to facilitate everyday life. The aim of this study was to describe relatives’ experiences of welfare technologies’ importance in palliative care for person who have dementia. A non-systematic literature review with a qualitative design was chosen as a method with the aiming to provide the latest research in the study domain. Included articles were chosen via the databases CINAHL Complete, Pubmed and PsycInfo. After the quality assessment, a total of 16 scientific articles were included in the literature review. In the result three categories emerged to describe relatives' experiences of the importance of welfare technology in palliative care for people with cognitive illness: security, quality of life and obstacles and challenges. The conclusion in the literature review was that welfare technology was a prerequisite and had significance in palliative care for relatives´ in the care of people with dementia. The prerequisites for a positive experience with relatives were clear information and support from public health care.

Bakgrund: Vården ska utgå ifrån att varje patient kräver individanpassad vård. Patientens behov och berättelse är grunden för en delaktighet i vården. Arbetet kring patienten ska ske personcentrerat vilket ställer krav på arbetssätt och vårdens utformning. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av bedsiderapportering mellan arbetsskift inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Även manuella sökningar gjordes för att besvara syftet. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar granskades genom Sophiahemmets modifierad granskningsmall för att klassificera och kvalitetsbedöma artiklarna. En integrerad analys genomfördes av artiklarna som därefter kodades och sammanställdes. Återkommande innehåll i resultat artiklarna skapade teman som sedan summerades till ett resultat. Resultat: Artiklarna som presenteras i resultatet är publicerade under åren 2011-2020. Resultatet delades in i två teman med fyra respektive tre underkategorier. Patientens upplevelse av bedsiderapportering och patientens upplevelse av information vid bedsiderapportering. Under dessa teman skapades fem kategorier, att bli lyssnad på, den deltagande rollen, sekretess, den personliga kontakten och vikten av tillräcklig information. Slutsats: Slutsatsen var att bedsiderapportering inom akutsjukvården är viktig för att patienten ska uppmuntras vara delaktig i vården. Patienter kände sig sedda och får en bättre följsamhet till vården. Det bidrar till en ökad patientsäkerhet och mindre vårdskador. Mer forskning behövs inom svensk sjukvård för att säkerställa resultatet av patientens upplevelse kring bedsiderapportering och effekterna de i längden ger på vården och arbetssätt / Background: The healthcare must be based on each patient requiring individual care. The patient's needs and background is the basis for a participation in healthcare. It should be person-centered which requires a good working method and care design. Purpose: The purpose was to describe the patients experience of bedside report between work shifts in emergency care. Method: A general literature review was used as the method. The databases CINAHL and PubMed were used for the article searches. Also, manual searches were performed to answer the purpose. A total of 15 articles were selected for the result. These articles were reviewed by Sophiahemmets modified the review template to classify and quality assess the articles. An integrated analysis was conducted of the articles which were encoded and summarized. Recurring content in the result articles made themes that created the results. Results: The articles presented in the results are published during the years 2011-2020. The result was divided into two themes with four and three subcategories respectively. The patient's experience of participation in bedside reporting and the patient's experience of information in bedside reporting. Under these themes were five categories, to be listened to, the participatory role, secrecy, the personal contact, and information. Conclusion: The conclusion was that bedside reporting in emergency care is important for the patient to be able to participate in. Patients feel more respected and have better compliance. This contributes to increased patient safety and decreases the risk for medical errors. However, more research is needed in Swedish hospitals in the area to be able to optimize the results of bedside reporting from the patients' perspective and investigate the long-term effects of the care and work routines. Keywords: emergency care, bedside report, pat

Bakgrund: I sjuksköterskeutbildningen ingår kliniska placeringar som har för avsikt att integrera studenten från högskola till yrkesliv. Det ingår i sjuksköterskans roll att handleda. Handledare har en betydande roll i hur studenten kommer uppleva sin praktik. En god relation är grundläggande. I dag finns en stor brist på erfarna sjuksköterskor. Miljön inom akutsjukvården är ofta stressig och sjuksköterskan måste ständigt anpassa sig, vilket kan påverka den personcentrerade vården och patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter inom akutsjukvård. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatanalysen omfattar tre kategorier sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter: Givande, Stress och utmaning samt Relation och ömsesidighet. Slutsats: Vilja och motivation till att handleda bör finnas. Även en ömsesidig relation mellan handledare och student. Akutsjukvården genomsyras av tidsbrist och stressig arbetsmiljö där patientsäkerheten kan riskeras. För god handledning och relation behövs öppen kommunikation. Studien kan appliceras i större skala för att främja förbättringsarbete. / Background: In nursing education there are clinical placements with the intention to integrate the student from the university to a professional life. A part of the nurse's role is to mentor nurse students. Mentors have an important role regarding how the student will experience their clinical placement. A mutual relationship is fundamental. Today there is a great shortage of experienced nurses. The environment within emergency medical services is often stressful and nurses must constantly adjust themselves, which can impact on patient-centered care and patient safety. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses’ experiences of mentoring nurse students in emergency medical care. Method: The study is of qualitative semi-structured interviews with five respondents. The interviews were analysed through a qualitative content analysis. Result: The result analysis generated three categories regarding nurses' experiences. Gratifying, Stress and challenge and Relationship and mutuality. Conclusion: A will and motivation to mentor should exist. Even so, a mutual relationship between mentor and student. Emergency medical services are imbued by a lack of time and a stressful work environment which can risk patient safety. For good mentorship, open communication is required. The study can be applied on a larger scale to promote work of improvement.

Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle vilket avspeglas i vården. Den interkulturella kommunikationen inom sjukvården kan vara utmanande för sjukvårdspersonalen speciellt när det kommer till smärtlindring. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av interkulturell kommunikation vid postoperativ smärtlindring. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Den manifesta analysen resulterade i fem huvudkategorier. Intervjuerna visar att språk och språkförbistring är faktor som kan påverka smärtskattning och smärtlindringen på postoperativa avdelningar. Andra erfarenheter är att kulturella uttryck vid smärta, fördomar och tidsbrist kan komplicera smärtlindringen ytterligare. Slutsats: Flera faktorer samverkar för att specialistsjuksköterskor upplever interkulturell kommunikation vid smärtlindring som extra utmanande och svårt. Att använda sig av smärtskalor är komplicerat utan gemensamt språk men andra strategier används för att bedöma patientens smärta. Det kan vara svårt att öppna upp för samtal på arbetsplatsen av rädsla eller oro att bli betraktad som främlingsfientlig men det finns ett behov av att diskutera skillnader och svårigheter för att ge patienter en mer personcentrerad vård.

Bakgrund När ett barn är svårt sjuk kan pediatrisk palliativ vård vara en lämplig vårdform. Den palliativa vården fokuserar på att lindra när tillståndet inte går att vårda kurativt och bota och är en total omvårdnad av barnet och föräldrarna både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans jobb inom den pediatriska palliativa vården innebär att vårda barn och familj, och bygga en relation till båda. Sjuksköterskan ska arbeta för att göra föräldrar delaktiga och hjälpa till att stötta när det behövs. Teorin om Personcentrerad omvårdnad betonar även relationsbygget mellan sjuksköterska och patient samt familj för att främja patientens och föräldrars delaktighet i omvårdnaden. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av delaktighet inom pediatrisk palliativ vård. Metod Denna litteraturöversikt har varit icke-systematisk och de 15 inkluderade originalartiklarna har varit av både kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Sökningar efter artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL och de valda artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Datan har analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Sammanställningen av resultatet har genererat tre huvudteman; delaktighet genom tvåvägskommunikation, delaktighet genom beslutsfattande, samt delaktighet genom närvaro i vården. Samtliga studier visade att föräldrar har ett behov av tillräcklig information från sjuksköterska och annan vårdpersonal för att de skulle kunna vara delaktiga i barnets vård. När föräldrar fick informationen de behövde och ville ha, minskade ångest och oro, samtidigt som viljan och möjligheten för delaktighet ökade. Slutsats Litteraturöversikten har visat att föräldrar vill vara delaktiga i sitt barns vård till olika grad. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att säkerställa att alla barn och föräldrar får vara delaktiga på det sättet som de önskar. När vården är personcentrerad ökar dess kvalitet samt graden av nöjdhet hos patienter och föräldrar. / Background When a child is seriously ill, a suitable form of care could be pediatric palliative care, which focuses on providing relief when the illness can’t be treated curatively. It is a form of total care of the child and the parents both physically and mentally. The nurse’s job within the pediatric palliative care is to treat and build a relationship with the child and the family. The nurse should promote parent participation and help and support when it is needed. The theory of person-centered care emphasizes the relationship between nurse and patient as well as family in order to promote participation in nursing care. Aim The aim was to describe parents’ experience of participation in nursing care in the pediatric palliative care. Method This literature study was non-systematic and the 15 original articles included were of qualitative, quantitative and mixed methods. The searches for articles were made in the databases PubMed and CINAHL and the articles were quality checked according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The data was analyzed with an integrated review method. Results The results generated three main themes; participation through two-way communication, participation through decision-making, and participation through presence in the care. All studies showed that parents have a need for sufficient information from nurses and other healthcare personnel in order for them to be able to participate in the child’s care. When parents received the information that they needed, anxiety and worry decreased, while willingness and opportunity to participate increased. Conclusions This literature study showed that parents wanted to be involved in their child’s care to varying degrees. The nurse has to work person-centered to make sure that children and parents can be involved in the way they wish. When care is person-centered, its quality increases and the degree of satisfaction increases.

Bakgrund: Transition kan beskrivas som övergången från en fas, tillstånd eller status i livet till ett annat. Transition mellan barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård är en viktig hälsofråga, där patienters upplevelser är sparsamt belysta. Tidigare studier har framhållit behovet av att utveckla övergångsprocessen och att då utgå från ett personcentrerat perspektiv med förståelse för ungdomarnas förutsättningar. Syfte: Syftet med studien var att utforska unga vuxnas upplevelser av transitionsprocessen från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna. Metod: Åtta unga vuxna som gjort övergången till vuxenpsykiatrisk vård för mellan ett och fem år sedan intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Att bli sedd och bekräftad är grund för delaktighet och att känna sig värdefull, att övergången kan visa sig vara en ny möjlighet och att sammanhållet stöd behövs för tillgång till god och jämlik vård. Studien bekräftar tidigare forskning, som beskriver transitionen som en period där behov av stöd från vården och närstående kan vara avgörande. Samtidigt framkommer upplevelsen av övergången som en möjlighet att växa som människa. Kritiska punkter som kan associeras med positiva och negativa utfall i transitionsprocessen går att urskilja, vilket ligger i linje med studiens utgångspunkt i transition som omvårdnadsteori. Slutsats: Transitionen från barnpsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna är ett område där samskapande perspektiv och personcentrerad vård har potential att minska hälsorisker och främja personlig utveckling och återhämtning. Genom att utforska upplevelsen för unga vuxna som genomgått denna transition inom den psykiatriska vården kan studien bidra till ökad kunskap om processens möjligheter och hinder. / Background: Transition can be described as a change from a phase, state or status in life to another. Transition between child and adolescent psychiatric care and adult psychiatric care is an important health issue, where patients' experiences are sparsely highlighted. Previous studies have emphasized the needs of developing the transition process, starting from a person-centered perspective with an understanding of young people's conditions. Aim: The aim was to explore young adults' experiences of the transition process from child and youth psychiatric care to specialist psychiatric care for adults. Method: Eight young adults who made the transition to adult psychiatric care one to five years ago were interviewed using a semi-structured interview. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis generated three categories: that being seen and validated is the basis for participation and feeling valuable, that the transition may turn out to be a new opportunity and that cohesive support is needed to gain access to good and equitable care. The study confirms previous research that describes the transition as a period where support from care providers and relatives can be crucial. At the same time, the experience of the transition emerges as an opportunity for personal growth. Critical points that can be associated with positive and negative outcomes in the transition process can be distinguished, which is in line with the study's starting point in transition as a nursing theory. Conclusion: The transition to specialized psychiatric care for adults is an area where co-creative perspectives and person-centered care have the potential to reduce health risks and promote personal development and recovery. By exploring the experience of young adults who has undergone this transition, the study can contribute to increased knowledge of opportunities and obstacles during the process.

Bakgrund: Antalet äldre personer med demenssjukdom beräknas öka de kommande åren. Att arbeta som sjuksköterska på en demensenhet på särskilt boende har beskrivits som en komplex och kravfylld roll. Med Covid-19-pandemin förändrades tillvaron för såväl personalen som för personerna med demenssjukdom på särskilt boende. Att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter av denna tid kan ge kunskap som är värdefull både idag och vid en eventuell framtida pandemi.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom på särskilt boende under Covid-19-pandemin. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på en demensenhet på särskilt boende under Covid-19-pandemin. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade sju subteman och tre teman. Teman var: Att balansera mellan riktlinjer och välbefinnande, Att mötas på avstånd och Att bära ansvar på okänd mark.  Slutsats: Covid-19-pandemin medförde att sjuksköterskor som vårdade personer med demenssjukdom utsattes för ökad stress och höga krav, samtidigt som de behövde navigera kring etiskt utmanande situationer. Ytterligare forskning som belyser sjuksköterskors lärdomar från Covid-19-pandemin rekommenderas. / Background: The number of older people with dementia is expected to increase in the coming years. To work as a nurse at a nursing home unit specialized in dementia care has been described as a complex and demanding role. Alongside the Covid-19 pandemic, care in nursing homes changed for both the staff and the people with dementia. Finding out nurses’ experiences of this time can provide knowledge that is valuable both today and in the event of a possible future pandemic. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for people with dementia in nursing homes during the Covid-19 pandemic.  Method: Qualitative method with inductive approach was used. Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked at a nursing home unit specialized in dementia care during the Covid-19 pandemic. The material was analysed according to qualitative content analysis.  Result: The analysis generated seven subthemes and three themes. The themes were: To balance between guidelines and well-being, To meet at a distance and To bear responsibility in a new territory. Conclusion: The Covid-19-pandemic meant that nurses caring for people with dementia were exposed to increased stress and high demands, while also having to navigate ethically challenging situations. Further research highlighting nurses’ lessons learned from the Covid-19 pandemic is recommended.

Bakgrund: Patienter som genomgår öppen hjärtkirurgi med sternotomi utsätts för ett stort ingrepp med stor påverkan på kroppen, både fysiskt och psykiskt. I det postoperativa förloppet kan de drabbas av postoperativa komplikationer och de upplever flertal olika symtom. Öppen hjärtkirurgi genomförs vid flertal olika kardiologiska sjukdomar. I takt med att befolkningen blir äldre med fler komorbiditeter samt att kirurgiska tekniker utvecklas ökas komplexiteten i det perioperativa förloppet. Dessa ingrepp ställer höga krav på vården då patienter genomgår stora operationer med lång sövning, extracorporeal cirkulation, avancerad medicinsk teknik samt förflyttas mellan flertal olika vårdenheter under vårdtillfället. En ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskan om patienters faktiska upplevelse av det postoperativa förloppet i samband med hjärtkirurgi kan troligtvis förbättra det personcentrerade partnerskapet med patienter samt lindra det lidande patienter upplever. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar personers upplevelse av postoperativ vård vid hjärtkirurgi med sternotomi. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi genomfördes. Totalt 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats med tematisk analys för att svara på litteraturöversiktens syfte. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och tio underkategorier som belyser faktorer som påverkar personers upplevelse av postoperativ vård vid hjärtkirurgi med sternotomi. Hur sjuksköterskan kommunicerade med både patienter och andra professioner påverkade patienters upplevelse. Även graden av individualiserad vård, den första tiden på intensivvårdsavdelning, smärtupplevelsen, sömnrubbningar, delirium, ångest och familjens betydelse lyftes fram som viktiga faktorer. Slutsats: Kommunikationen kring patienten, smärta, dissociation mellan kropp och själ samt erfarenheter av postoperativt delirium var faktorer som påverkar patienten starkt. I alla delar av det postoperativa omhändertagandet är det essentiellt att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt då det påverkade patienternas upplevelse positivt. / Background: Patients who undergo open heart surgery with sternotomy are exposed to a major procedure with a considerable impact on the body, both physically and psychologically. During the postoperative care, they can suffer from postoperative complications, and they experience several different symptoms. Open heart surgery is performed for several different heart diseases. As the population grows older with more comorbidities and as surgical techniques develop, the complexity of the perioperative process increases. These interventions place high demands on care as patients undergo major operations with long anesthesia, extracorporeal circulation, advanced medical technology and are moved between several different care units during their treatment. An increased knowledge and understanding of the nurse about patients' actual experience of the postoperative care associated with heart surgery can probably improve the personcentered partnership with patients and alleviate the suffering patients experience. Aim: The aim was to investigate factors affecting persons' experience of post-operative care of cardiac surgery with sternotomy. Methods: A literature review with a systematic search strategy was performed. A total of 15 qualitative and quantitative articles were analyzed using a thematic analysis to answer this literature reviews aim. Results: The results revealed three main categories and ten subcategories that highlight factors that influence persons' experience of postoperative care of cardiac surgery with sternotomy. How the nurse communicates with both patients and other professions affects the patients' experience. The degree of individualized care, the first time in the intensive care unit, the experience of pain, sleep disturbances, delirium, anxiety and the importance of the family were also highlighted as important factors. Conclusion: Communication around the patient, pain, dissociation between body and mind and experiences of post-operative delirium are factors that strongly affect the patient. In all parts of the post-operative care, it is essential to work with a person-centred approach as it affects the patients' experience positively.

Bakgrund: Det vanligaste symtomet sjuksköterskor möter på akutmottagningen är smärta och 60–80 procent av patienterna är underbehandlade i sin smärta. Sjuksköterskan har en ledande roll i smärtbehandling och när smärtbehandlingen brister får det konsekvenser både för patient och samhälle. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av hinder för behandling av smärta på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från 11 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Sökningarna gjordes i CINAHL och MEDLINE. Analysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat var sjuksköterskerelaterade hinder med tillhörande subteman; otillräcklig kunskap om missbruk, låg prioritet av smärtbehandling och bristande empati och förståelse för patientens smärta. Det andra huvudtemat var patientrelaterade hinder med följande subteman; den komplexa äldre patienten, orealistiska förväntningar på smärtbehandlingen och bristande kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det tredje huvudtemat var; organisationrelaterade hinder med följande subteman; lokala policys som försvårar smärtbehandling, bristande samarbete mellan professioner och bristande arbetsmiljö. Slutsats: Resultat var brett och visar på smärtbehandlingens komplexitet. Det mest frekvent rapporterade hindret var arbetsmiljön. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva en säker och personcentrerad smärtbehandling krävs förändringar på organisatorisk nivå. / Title: Nurses' descriptions of barriers to pain management at the emergency department. A literature review with qualitative method. Background: The most common complaint nurses encounter in the emergency department is pain and 60–80 percent of the patients are undertreated. The nurse has a leading role in pain management and when it is lacking, there are consequences for patient and society. Aim: The aim was to assemble nurses’ descriptions of barriers to pain management in the emergency department.  Method: A literature review with inductive approach based on 11 qualitative articles and one mixed method. The searches were made in CINAHL and MEDLINE. The analysis based on Friberg's five-step model. Results: The result identified three main themes and nine subthemes. The first main theme was nurse-related barriers with associated subthemes; insufficient knowledge about addiction, low priority of pain management and lack of empathy and understanding for the patient's pain. The second main theme was patient-related barriers with following sub-themes; the complex elderly patient, unrealistic expectations of pain treatment and lack of communication between patient and nurse. The third main theme was organization-related barriers with following subthemes; local policies that make pain management difficult, lack of cooperation between professionals and a deficient work environment. Conclusion: Results were broad and show the complexity of pain management. The most frequently reported barrier was the work environment. For the nurse to be able to carry out safe and person-centered pain treatment, changes are required at an organizational level.

Bakgrund: Övervikt och obesitas medför en ökad risk för allvarliga hälsoproblem och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Under de senaste trettio åren har antalet människor med obesitas fördubblats. Vårdandet av övervikt, obesitas och deras komplikationer anses dock ha brister, speciellt i relation till främjandet av en god livsstil levnadsvanor och effektiv egenvård. Sjuksköterskor har en viktigt roll när det kommer till det hälsofrämjande arbetet för folkhälsan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med övervikt eller obesitas. Metod: Litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs fyra steg för studie analys. Resultat: I resultatet dök fyra teman upp där det första handlade om sjuksköterskors hälsofrämjande ansvar, det andra handlade om utbildning, upplevelser och erfarenheter kring vikthantering. Det tredje temat innefattade viktiga livsstilsförändringar och motivationens betydelse, och det fjärde berörde områden som hinder och möjliggörande faktorer för det hälsofrämjande arbetet. Sammanfattning: Sammanfattningsvis kan sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med övervikt eller obesitas beskrivas som en viktig del i arbetet mot en förbättrad folkhälsa. Det finns en stark vilja hos sjuksköterskor att arbeta hälsofrämjande med dessa personer, men arbetet försvåras många gånger på grund av brist på utbildning och resurser. / Background: Being overweight and obese increases the risk for serious health problems and is one of the leading public health problems in the world. The number of obese individuals in the world has quadrupled the last thirty years, with related health problems following right after. But the care of overweight and obese individuals and their complications is however considered to be of lacking quality, especially in terms of promoting good lifestyle habits and self-care. Aim: The aim was to describe nurses experience in health promoting work for overweight or obese individuals. Method: Litterature review of ten scientific articles based on Friberg’s four steps for study analysis. Results: Four themes emerged in the result. The first theme dealt with nurses’ health promoting responsbilities and the second of which dealth with education and experience of weight management. The third theme included important lifestyle changes and the importance of motivation, and the fourth theme touched on areas such as obstacles and enabling factors for health promoting work. Summary: In summary, nurses' experiences of health promoting work with overweight or obese individuals can be described as an important part of the work towards improved public health. There is a strong will on the part of nurses to work on health promotion with these people, but the work is often made more difficult due to a lack of training and resources.