Bakgrund: Studier visar att framtiden för vården är personcentrerad och sjuksköterskor bör möta människor i ett hälsoorienterat perspektiv. Egenvårdsråd bör anpassas efter personen med diabetessjukdom och sjuksköterskan skall ta hänsyn till skillnader i synen på hälsa och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av preventiva åtgärder för att minska risken för fotsår hos personer med diabetes mellitus typ II. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten presenteras i två kategorier: förväntningar på sjuksköterskan och stöd till personen med diabetes. Förväntningar på sjuksköterskorna var att eftersträva att se personen bakom diabetessjukdomen och att fokusera på det mätbara. De skall eftersträva att möta individen där den befinner sig och eftersträva goda relationer. Det är genom goda relationer som egenvårdsråden lättare kan implementeras och fotsår förhindras, detta presenteras i subkategorin egenvårdsråd, som ligger under kategorin stöd till personer med diabetes. Detta för att minska lidande för individen samt undvika höga samhällskostnader. Sjuksköterskor har goda avsikter med sin omvårdnad och undervisning. Sjuksköterskorna såg fördel i motiverande gruppundervisning för att nå ut till flera personer samtidigt och erbjuda dem möjlighet att utbyta erfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde att de hade instanser att vända sig till och kontakter med samarbetspartners är en självklarhet inom diabetesvården idag. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att sjuksköterskor i primärvården kan förebygga fotsår genom att leva upp till förväntningar som finns på dem och att se personen bakom diabetessjukdomen genom att erbjuda sin breda kompetens, motiverande gruppundervisning, egenvårdsråd och kontakt med samarbetspartners. / Background: Studies show that the future of health care is person-centeredness and nurses should meet people in a health-oriented perspective. Self-care should be adapted to the person with diabetes and nurses should take differences in views regarding health and disease into account. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of preventive measures to reduce the risk of foot ulcers in people with diabetes mellitus type II. Method: Ten qualitative semi-structured interviews were conducted. The material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories: expectations on the nurse and support to the person with diabetes. Expectations of the nurses was to strive to see the person behind diabetes and to focus on the measurable. They must strive to meet the individual where it is located and strive for good relationships. It is through good relationships that self-care advice can be more easily implemented and foot ulcers prevented, this is presented in the subcategory self-care, which is located below main category support to person with diabetes. This is to reduce suffering for the individuals and avoid high costs for the society. Nurses had good intentions with their care and teaching. The nurses saw advantage in motivating groups by reaching out to several people at the same time and offer them the opportunity to exchange experiences. Nurses felt that they had the ability to turn to instances and contacts with partners is obvious in diabetes care today. Conclusion: The results of this study show that nurses in primary care can help prevent foot ulcers through living up to the expectations placed on them by seeing the person behind diabetes and to offer its wide expertise, motivation work, self-care and cooperation with partners.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste sjukdomar. Sjukdomen innebär ett stort hälsoproblem och antalet drabbade har ökat kraftigt de senaste årtionden. Diabetes kan leda till dödliga komplikationer, speciellt om sjukdomen inte behandlas på rätt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien har baserats på studier med kvalitativ ansats. Deltagarna i studierna är sjuksköterskor på vårdavdelningar världen över och syftet är att lyfta fram deras arbete inom omvårdnad av diabetessjuka patienter. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed som granskats enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –patientupplevelser. Resultat: Resultatet formades utifrån fyra teman; barriärersom kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete, hur sjuksköterskan kan bidra till bättre hälsa, hur diabetesutbildning/kunskap kan främja sjuksköterskans arbetesamt hur sjuksköterskan kan främja till egenvård/personcentrerad vård.Konklusion: Det framkommer ett antal barriärer som kan påverka omvårdnadsarbetet. Även hur sjuksköterskans omvårdad kan främja god hälsa till patienterna. Diabetesutbildning lyfts i arbetet som något positivt som inte bara hjälper sjuksköterskan, utan också patienten genom att kunna erbjuda hjälp till egenvård och en mer personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is one of the world’s most common diseases. The disease involves large health problems and the number of people affected is increasing for each decade. Diabetes can lead to deadly complications, especially if the disease isn’t treated in the right way. Aim: To illustrate nurses’ experiences of diabetes type 2 care. Method: A literature study based on ten scientific articles with qualitative design. The nurses’ participating in the different articles is working in a variety of places around the world. Two databases were used, CINAHL and Pubmed. The studies have been reviewed and analyzed by Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Result: Different themes that we came up with is; barriers that may affect nursing care, how the nurse can contribute to better health, how diabetes education/knowledge can promote the work of nurses. And also, how nurses can promote self-care or patient-centred care. Conclusion: There are a number of barriers that can affect diabetes care and different factors that can promote good health in patients living with diabetes type 2. Diabetes education is highlighted in the work as something positive that not only helps the nurses, but also the patients by offering help to develop good self-care and more patient-centred care.

Introduktion: Antalet äldre personer ökar vilket kräver anpassning av hälso- och sjukvården. Robotdjur är elektroniska gosedjur som är utvecklade för att likna sällskapsdjur och används som en omvårdnadsåtgärd hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda robotdjur i omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom på särskilt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 15 intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Två huvudteman och åtta underteman. Under huvudtemat En del i vardagen beskrevs hur robotdjuren användes i vardagen genom fem underteman. Under det andra huvudtemat Behov av kunskap och engagemang beskrevs vad som behövdes för att kunna använda robotdjuren i tre underteman. Konklusion: Robotdjur skapar lugn och gemenskap för äldre personer med kognitiv sjukdom. Robotdjuren ska inte ses som en generell åtgärd utan som ett av redskapen i en personcentrerad omvårdnad. För att detta ska fungera behöver distriktssköterskan ta den ledande rollen i implementeringen och utbildningen av personal och verka för att robotdjuren införs som en del i en personcentrerad omvårdnad. / Introduction: The number of elderly people is increasing, which requires adaptation of health care. Robotic pets are electronic stuffed animals that are designed to resemble pets and are used in nursing care of elderly people with cognitive illness. Aim: To describe nursing staffs’ experiences of using robotic animals in nursing care of people with cognitive illness in long term care. Method: Qualitative method with inductive approach. 15 interviews were conducted and were analyzed based on thematic analysis according to Braun & Clarke. Result: Two main themes and eight sub-themes. The main theme A part of everyday life describes how the robotic pets were used in everyday life in five sub-themes. The second main theme Need for knowledge and commitment describes what was needed to be able to use the robotic pets in three sub-themes. Conclusion: Robotic pets create calm and fellowship. The robotic pets should not be seen as a general intervention but as one of the tools in person-centered care. In order for this to work, the district nurse needs to be the leader of implementation and training of staff and work for the robotic pets to be introduced as part of a person-centered care.

Background: The most central thing in healthcare is nursing care and its applicability in practice. Lack shortage of nurses is a growing problem globally that can be related to quality of nursing care. Aim: The aim of the study is to investigate understaffing of nurses and its impact on nursing. Method: The study design is a literature study and the databases used are CINAHL and PubMed where scientific articles with a quantitative approach have been selected and analyzed. Friberg's analysis of studies has been applied in the work. Results: The analysis resulted in two themes; Inadequate care and Deficiencies and consequences. The result shows a connection between understaffing and unfinished nursing. Nurses experienced high burnout related to high workload. Conclusion: Nursing absence was related to understaffing and resulted in low quality of care and reduced patient safety. This is as a result of nurses needing to deprioritize certain nursing interventions. / Bakgrund: En av de mest centrala inom hälso- och sjukvården är omvårdnad och dess tillämplighet i praktiken. Brist på sjuksköterskor är ett globalt växande problem som kan relateras till omvårdnadskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka underbemanning av sjuksköterskor och dess inverkan på omvårdnaden. Metod: Studiedesignen är en litteraturstudie och databaser som använts är CINAHL samt PubMed där vetenskapliga artiklar av kvantitativ ansats valts ut och analyserats. Fribergs analys av studier har tillämpats i arbetet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Otillräcklig omvårdnad samt Brister och konsekvenser. Resultatet visar ett samband mellan underbemanning och oavslutad omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde hög utbrändhet relaterat till hög arbetsbelastning. Slutsats: Utebliven omvårdnad var relaterad till underbemanning och medförde låg vårdkvalitet och minskad patientsäkerhet. Detta till följd av att sjuksköterskor behövde prioritera bort vissa omvårdnadsinsatser.

Bakgrund: Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 1 januari 2018 med syftet att skapa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg. I flera regioner har därför en vårdsamordnarfunktion införts i primärvården. I den region i sydöstra Sverige som författarna valt att studera ska vårdsamordnare, som ofta är en distriktssköterska, med ett personcentrerat förhållningssätt finnas till stöd för de allra mest sjuka, äldre och personer med samordningsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av rollen som vårdsamordnare på hälsocentral. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor med rollen som vårdsamordnare på hälsocentral i en region i sydöstra Sverige. Data analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och tolv subkategorier. I vårdsamordnarens personliga förutsättningar framkommer betydelsen av yrkeserfarenhet, formell kompetens och att vara bekväm i rollen. Till organisatoriska förutsättningar hörde betydelsen av tid, styrning och personalresurser. Vårdsamordning innebar att arbeta personcentrerat med patienten i fokus där patientkännedom var en fördel. Samverkan var betydelsefullt där kommunikationen hade en central roll. Vårdsamordnaren samverkade internt på hälsocentralen men var även länken mellan andra aktörer. Slutsats: Rollen som vårdsamordnare är mångfacetterad, omfattande och tidskrävande. Förutsättningar och arbetssätt skiljer sig åt. Vårdsamordnarens arbete påverkas av personalresurser och andra aktörers förutsättningar. Fungerande samverkan är en förutsättning för vårdsamordning med patientens behov som utgångspunkt. / Background: The Law on Collaboration in the discharge from healthcare entered into force 2018 with the aim of creating a safe, secure and smooth transition from inpatient care to outpatient care. In several regions a care coordination function has been introduced into primary health care. In the Swedish region the authors have studied, care coordinators, who are often district nurses, with a person-centered approach must be there to support the sickest, elderly and people with coordination needs. Aim: To describe the district nurses experience of the role as care coordinator in a healthcare center. Method: Qualitative method with inductive approach was used. The data collection was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses with the role of care coordinator in a healthcare center in a region in Sweden. The data was analyzed by qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The results revealed four categories and twelve subcategories. In the care coordinators’s personal conditions, the importance of professional experience, competence and being comfortable in the role emerges. Organizational prerequisites included the importance of time, management and personnel resources. Care coordination meant working in a person-centered way with the patient in focus, where patient knowledge was an advantage. Collaboration was significant where communication played a central role. The care coordinator collaborated internally and externally. Conclusion: The role of care coordinator is multifaceted, comprehensive and time-consuming. Prerequisites and working methods differ. Functioning collaboration is the prerequisite for care coordination with the patient’s needs as a starting point.

Bakgrund: Svårläkta sår drabbar cirka två procent av Sveriges befolkning och tar stora resurser från vården där personalkostnaden är den största. Svårläkta sår har också en stor negativ påverkan på patientens livskvalitet i form av smärta, bundenhet till omläggningar och social isolering. Att vårda patienter med svårläkta sår är en komplex uppgift som bland annat omfattar sårbedömning, kunskap om bakomliggande faktorer, sårläkningprocessen, uppföljning, dokumentation och ett holistiskt tänkande. För att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt krävs att sjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet inom området svårläkta sår. Syftet: med studien var att sammanställa och beskriva kunskap om sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier sökta genom systematisk och osystematisk sökning i vetenskapliga databaser. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån bedömningsformuläret Critical Appraisal Skills Programme och innehållet analyserades enligt Thomas och Hardens metod för att slutligen bilda olika teman. Resultat: Tre huvudteman identifierades; det komplexa såret, att möta hinder på vägen samt vård som håller i längden. Utifrån dessa huvudteman framkom nio subteman; nycklarna till en god sårvård, när kunskapen inte räcker till, styrkan i professionen, känslorna går inte att stänga av, arbeta med eller mot organisationen, det är inte alltid lätt i praktiken, allt borde inte ligga i våra händer, den faktiska och den verkliga kostnaden samt att sätta patienten i första rummet. Slutsats: Distriktssköterskans kompetens behöver tas tillvara på och sårvård med tillhörande utbildning behöver få högre prioritering från arbetsledningen gällande stöd, engagemang och tid. Tydliga riktlinjer kring svårläkta sår behövs och en god samverkan både mellan vårdteam och mellan organisation är nödvändig för att kunna se till patientens bästa. / Background: Hard-to-heal wounds affect about two percent of Sweden´s population and take large resources from the healthcare, where staff costs are the largest. Hard-to-heal wounds also have a major impact on the patient´s quality of life in form of pain, attachment to diversions and social isolation. Caring for people with hard-to-heal wounds is a complex task as it includes many different parts such as wound assessment, knowledge of underlying factors, wound healing, follow-up, documentation and holistic thinking. In order to perform their work in a good way, the nurse must possess knowledge and experience in the field of hard-to-heal wounds. The aim: of the study was to compile and describe the knowledge about nurse´s experience of caring for patients with hard-to-heal wounds. Methods: A literature review based on eight qualitative studies searched through systematic and unsystematic search in scientific databases. The articles were quality checked based on the Critical Appraisal Skills Programme assessment questionnaire and the content was analyzed according to Thomas and Harden´s method to finally form different themes. Results: Three main themes were identified; The complex wound, Encountering obstacles on the way and Sustainable care. Based on these main themes nine subthemes emerged; The keys to good wound care, When knowledge is not enough, The strenght of the profession, The feelings can not be turned off, Work with och against the organization, In practice it is not always easy, Everything should not be in our hands, The actual and the real cost and Put the patient first. Conclusion: The district nurse´s competence needs to be utilized and wound care with associated training needs to be given a higher priority from the management in terms of support, commitment and time. Clear guidelines on hard-to-heal wounds are needed and a good collaboration both between care teams and between organizations is necessary to be able to ensure the patients´ best interest.

Bakgrund Sjuksköterskans roll i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar är utmanande då sjuksköterskan ska stötta patienten genom både diagnos och behandling. Personcentrerad omvårdnad gör att patienten lär sig om sjukdomen och blir delaktig i behandlingen. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med maligna blodsjukdomar. Metod Arbetet utformades som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som används vid systematiska litteraturstudier, med fokus på sjuksköterskors erfarenheter. Databaserna CINAHL och PubMed användes och sju artiklar publicerade 2013–2023 sammanställdes. Resultat Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med maligna blodsjukdomar belystes via kategorierna Kommunikation och Utmaningar för sjuksköterskor samt underkategorierna Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter, Kommunikationinom vårdteamet, Emotionell påverkan, Överlevnadsvård och Palliativ vård vid maligna blodsjukdomar. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde kommunikation som viktig del i vårdandet av patienter med maligna blodsjukdomar i relation mellan sjuksköterskor-patienter samt sjuksköterskor vårdteamet. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lätt att bli emotionellt påverkad i arbetet. Hantering och utförande av överlevande- och palliativ vård var en utmaning för sjuksköterskorna som arbetade med patienter som har diagnostiserats med maligna blodsjukdomar. / Background Nurse's role in caring for patients with malignant blood disorders is challenging. Nurses must support the patient through a diagnosis and the course of treatment. Person-centred care means that the patient learns about the disease and becomes involved in thetreatment. Aim The aim is to describe nurses` experiences of caring for adult patients with malignant blood diseases. Method This review was made with a methodology similar to ones used in systematic reviews with a focus on nurses` experience. The databases CINAHL and PubMed were used. Seven articles were found. The included articles in the results were published between 2013–2023. Results Nurses' experiences of caring for patients with malignant blood diseases were highlighted by the categories Communication and Challenges for nurses and the subcategories Communication between nurses and patients, Communication within the care team, Emotional impact, Survival care and Palliative care for malignant blood diseases. Conclusions Nurses experienced communication as an important part in the care of patients with malignant blood diseases in the relationship between nurses-patients and the nurses-care team. Nurses also felt that it was easy to be emotionally affected at work. Management and delivery of survivorship and palliative care was a challenge for nurses working with patients diagnosed with blood malignancies.

Introduktion: Diabetes typ 2 anses som ett allvarligt hälsoproblem i världen. Egenvård är en av hörnstenarna vid behandlingen. Personer med diabetes typ 2 behöver motivation för att utföra egenvård. Forskning har visat att kunskap och förmåga behövs för att kunna utföra egenvård. Distriktssköterskan/diabetessköterskan måste ta hänsyn till personens tillstånd samt syn på sjukdomen och utifrån det erbjuda en personcentrerad vård.    Syfte: Syftet var att undersöka effekt av olika interventioner som avser att förbättra följsamhet till egenvård hos personer med diabetes typ 2.   Metod: Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikt är baserad på 20 vetenskapliga kvantitativa artiklar, granskade med bedömningsmall av Forsberg och Wengström, samt analyserade med hjälp av Fribergs metod.    Resultat: De interventioner som påverkar följsamheten till egenvård är socialt stöd eller kamratstöd, anpassad utbildning och information samt interventioner med hjälp av digitala verktyg. För att personer med diabetes typ 2 ska kunna utföra egenvård, behöver de stöd från sina anhöriga och från samhällets/ sjukvårdens insatser. Samtidigt främjar olika interventioner kommunikationen i vården, ökar kunskap och motivation samt bidrar till följsamhet av egenvård hos personer med diabetes typ 2.   Slutsats: Resultatet ökar distriktssköterskans förståelse för följsamheten till olika interventioner gällande egenvård hos personer med diabetes typ 2 och betydelsen av personcentrerad vård. Hälsolitteracitet är en riskfaktor för att personer med diabetes typ 2 avstår från egenvård, vilket kräver anpassad information och utbildning utifrån personens kunskapsnivå. / Introduction: Type 2 diabetes is considered a serious health problem in the world. Self-care is one of the cornerstones of treatment. People with type 2 diabetes need motivation to perform self-care. Research has shown that knowledge and skills are needed to perform self-care. The district nurse/diabetes nurse must take into account the person's condition and view of the disease and offer person-centered care.    Aim: The aim was to investigate the effectiveness of different interventions aimed at improving adherence to self-management in people with type 2 diabetes.   Method: The articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. The literature review is based on 20 scientific quantitative articles, reviewed with the assessment template by Forsberg and Wengström, and analyzed using Friberg's method.    Results: The interventions that affect adherence to self-care are social or peer support, customized education and information, and interventions using digital tools. In order for people with type 2 diabetes to perform self-care, they need support from their relatives and the efforts of society/healthcare care. At the same time, different interventions promote communication in care, increase knowledge and motivation, and contribute to adherence to self-care in people with type 2 diabetes.   Conclusion: The result increases the district nurse's understanding of adherence to different interventions regarding self-care in people with type 2 diabetes and the importance of person-centered care. Health literacy is a risk factor for people with type 2 diabetes to refrain from self-care, which requires adapted information and education based on the person's level of knowledge.

Bakgrund Ställningstagande till hjärt-lungräddning (HLR) innebär att utifrån ett medicinskt perspektiv väga nyttan av behandling mot riskerna som detta medför, samtidigt som patientens vilja tas i beaktande. Patienten kan behöva stöttning för att kunna vara delaktig i beslut kring den egna vården och det är sjuksköterskans uppgift att vägleda patienten i detta. Med hjälp av sjuksköterskan kan den existentiella hälsan främjas genom samtal om livet och synen på döden och lidandet. För att öka förståelsen och kunskapen kring dessa beslut finns det ett behov av att belysa patientens möjlighet att vara delaktig. Syfte  Syftet var att belysa patientens möjlighet att vara delaktig vid ställningstagande inför beslut om hjärt-lungräddning (HLR) vid inneliggande sjukhusvård. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt och resultatet utformades med stöd i 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av söktermer och artiklarna i resultatet kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes för sammanställning av resultatet.  Resultat Utifrån resultatets innehåll utformades tre huvudkategorier; Kunskap kring hjärt-lungräddning vid ställningstagande, Tydlig dokumentation och tidig information om ställningstagande och Individuell diskussion med ansvarig läkare vid ställningstagande. Resultatet visade att de flesta patienter ville vara delaktiga i ställningstagande inför beslut om HLR, däremot var det många som inte fick chansen. Resultatet lyfte omständigheter och orsaker till detta samt hur vi kan inkludera patienter.  Slutsats  I vissa fall väljer vårdpersonal att exkludera patienten från ställningstagande. Studiens resultat betonar hur brist på delaktighet kan orsaka onödigt lidande för patienten och att detta med olika medel kan förhindras. Framför allt belyste studien en ökad möjlighet att vara delaktig när patienten får tidig information, det finns tydlig dokumentation och en god inställning till patientdeltagande hos vårdpersonal. / Background Decision-making regarding cardiopulmonary resuscitation (CPR) involves assessing the medical benefits and associated risks, while also considering the patient's preferences. Patients may require support to actively participate in decisions about their healthcare, and it is the nurse's responsibility to guide the patient in this process. With the assistance of a nurse existential well-being can be promoted through discussions about life and perspectives on death and suffering. To enhance understanding and knowledge of these decisions, there is a need to highlight the patient's opportunity for involvement. Aim  The aim was to illuminate the patient's opportunity to be involved in decision-making regarding cardiopulmonary resuscitation (CPR) during inpatient hospital care.  Method  The design was a non-systematic literature review and the results were formulated with the support of 15 scientific articles. Data collection was conducted in the PubMed and CINAHL databases using search terms and the articles in the results were quality-assessed based on Sophiahemmet University's assessment criteria. An integrated data analysis was performed for the compilation of the results.  Results  Based on the content of the results, three main categories were formulated: Knowledge about cardiopulmonary resuscitation in decision-making, Clear documentation and early information about decision-making and Individual discussions with the attending physician in decision-making. The results indicated that most patients want to be involved in decision-making regarding CPR however, many did not get the opportunity. The results highlighted circumstances and reasons for why and how we can include patients.   Conclusions  In certain instances, healthcare professionals choose to exclude the patient from decision-making. The findings of the study emphasize how this lack of involvement can lead to unnecessary suffering for the patient and how it can be prevented through various measures. Most notably, the study illuminated an enhanced potential for participation when the patient receives early information, there is clear documentation and healthcare personnel exhibit a positive attitude towards patient involvement.

Bakgrund: Ett personcentrerat förhållningssätt innebär en holistisk syn på patienten där det etableras ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska. Ett personcentrerat förhållningssätt upplevs svårt att implementera i det dagliga arbetet inom vården. Akutsjukvårdsmiljöer präglas av att medicinska åtgärder i första hand måste prioriteras och det finns kort om tid i kritiska situationer. Det kan uppstå en konflikt mellan personcentrerad vård och de medicinska insatserna. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av ett personcentrerat förhållningssätt i akutsjukvårdsmiljöer. Metod: En allmän litteraturstudie där tio artiklar granskades och bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplever att det finns hinder och främjande faktorer för ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer. Hindrande faktorer är relaterade till: tidsbrist och hög arbetsbelastning, brist på organisatoriskt stöd, begränsade rutiner, sjuksköterskans brist på intresse och emotionell stress. Främjande faktorer är relaterade till: patientrelation, kommunikation, kunskap och kompetens, samverkan i team, organisationens stöd och arbetsglädje. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer skulle kunna förbättra vårdkvalitén och öka arbetsglädjen. / Background: A person-centred approach means a holistic view of the patient where a partnership is established between the patient and the nurse. Personcentred care is perceived as difficult to implement in the daily work in health care. Emergency care environments are characterized by the fact that medical interventions must be prioritized in the first place and there is little time available in critical situations. A conflict between person-centred care and medical interventions might occur. Aim: The aim was to illustrate the nurse’s experience of a person-centred approach in emergency care environments. Method: A general literature study in which ten articles were reviewed and processed using content analysis. Results: The nurse experienced barriers and promoting factors a person-centred approach in emergency care environments Hindering factors are related to lack of time and high workload, lack of organizational support, limiting routines, the nurse’s lack of interest and emotional stress. Promoting factors are related to patient relationship, communication, knowledge and competence, collaboration in teams, organizational support and job satisfaction. Conclusion: The nurses experience that a person-centred approach in emergency care environments could improve the quality of care and increase job satisfaction.