• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 452
  • 36
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 494
  • 494
  • 494
  • 430
  • 402
  • 393
  • 361
  • 109
  • 107
  • 99
  • 95
  • 78
  • 65
  • 61
  • 58
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
311

Distriktssjuksköterskors erfarenheter och hantering av att vårda patienter med kronisk hjärtsvikt i hemmet : Intervjustudie med Critical Incident Technique / District nurses’ experiences and management of caring for patients with chronic heart failure at home : Interview study with Critical Incident Technique

Nygårdh, Emmy, Oraha, Carin January 2023 (has links)
Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och komplex sjukdom där prognosen är dålig och patienterna är i långvarigt behov av vård. De vårdas ofta i hemmet där distriktssjuksköterskor har huvudansvaret för att de ska få adekvat vård och en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssjuksköterskors erfarenheter av specifika händelser och dess hantering vid vård av patienter med kronisk hjärtsvikt i hemmet.  Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats baserad på Critical Incident Technique. Efter ett strategiskt urval genomfördes 15 intervjuer med distriktssjuksköterskor i Jönköpings kommun som genererade 40 specifika händelser som analyserades i två delar – erfarenheterna och den efterföljande hanteringen.  Resultat: Distriktssjuksköterskorna beskrev vikten av att tillämpa en personcentrerad vård och att det behövdes kommunikation och relationer med patienter och anhöriga. Det behövdes även resurser såsom kunskap, tillgänglighet och tid. Hanteringen av de specifika händelserna skedde genom att tillämpa en säker vård och för detta krävdes ansvarstagande, erfarenhet och samverkan i teamet.  Slutsats: Det fanns brister i utövningen av personcentrerad och säker vård, främst vid akuta situationer. Det saknades vårdplaner, ett övergripande ansvar, resurser samt kommunikation. Att vården är personcentrerad och säker är viktigt för att underlätta distriktssjuksköterskornas arbete samt att minska lidandet för patienterna. / Background: Heart failure is a common and complex disease where the prognosis is poor, and patients are in long-term need for care. These patients often have home care and district nurses have the main responsibility for ensuring that they receive adequate care and a good quality of life.  Aim: The aim was to describe district nurses’ experiences of specific events and their management in the care of patients with heart failure at home.  Method: The study had a qualitative design with an inductive approach based on the Critical Incident Technique. After a strategic selection, fifteen interviews were conducted with district nurses in Jönköping municipality, which generated 40 specific events which were analyzed in two parts – the experiences and the following management.  Result: The district nurses described the importance of applying person-centred care and the need for communication and relationships with patients and their relatives. Resources like knowledge, availability and time were also needed. The management of the specific events took place by applying safe care, and this required responsibility, experience, and cooperation in the team.  Conclusion: There was a lack of person-centred and safe care, mainly in emergency situations. There was a lack of care plans, overall responsibility, resources, and communication. Person-centred and safe care is important to facilitate the work of the district nurses and to reduce suffering for these patients.
312

Musik som omvårdnadsåtgärd för personer med kognitiv sjukdom : en litteraturstudie / Music as a nursing intervention for people with a neurocognitive disorder : a literature review

Augustsson, Elin, Holewa Hanve, Eira January 2023 (has links)
Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett av de ledande globala hälsoproblemen och förekomsten ökar i takt med en åldrande världspopulation. Att leva med en kognitiv sjukdom drabbar individers hälsa på ett multidimensionellt plan med lidande i form av besvärliga symtom, social stigmatisering, en hotad autonomi och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är en central del i att lindra lidande i vården av dessa människor. Det finns dock fortfarande brister inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Musikinterventioner har visats vara effektiva som alternativa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa betydelsen av musik som omvårdnadsåtgärd för hälsan hos personer med kognitiv sjukdom.  Metod Arbetet utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att besvara syftet utifrån specificerade urvalskriterier. Insamlade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades i resultatet och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat En sammanställning av resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Betydelse som symtomlindrande åtgärd, Betydelse för sociala interaktioner och Betydelse för välmående. Resultatet visade att musik som omvårdnadsåtgärd främjar symtomlindring av beteendemässiga och psykiska symtom samt kognitiva symtom. Det framkom också att musiken hade stor betydelse i att frambringa sociala interaktioner i form av ett ökat socialt engagemang och samarbete samt en förbättrad kommunikation. Musiken visades även vara av betydelse för ett förbättrat humör och välbefinnande hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats Litteraturöversikten belyste musikens potential inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Personcentrering framkom som en central del i att stärka musikens betydelse för hälsan genom att bidra till en känsla av välbefinnande, meningsfullhet och sammanhang. En ökad förståelse kring musikens betydelse för hälsan anses som värdefull kunskap i sjuksköterskans arbete med personer med kognitiv sjukdom. / Background Neurocognitive disorders are one of the leading global health concerns and the occurrence is increasing as the world's population ages. Living with a neurocognitive disorder affects the health of individuals on a multidimensional level, leading them to suffer from difficult symptoms, social stigmatization, a threatened autonomy and a decreased quality of life. Nursing interventions play a central role in alleviating the suffering of these people in healthcare situations. However, the nursing care of people living with neurocognitive disorders is insufficient. Music interventions have been shown to be effective as alternative nursing tools to contribute to a more holistic and person-centered care.   Aim The aim was to illuminate the value of music as a nursing intervention for the health of people living with neurocognitive disorders. Method The study consisted of an unsystematic literature review with an inductive approach. Systematic searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO in order to achieve the aim using a specific selection of criteria. Collected data was examined using a quality-assessment tool from Sophiahemmet University. A total of 15 scientific articles with quantitative and qualitative approaches were included in the results and were analyzed using an integrative data analysis. Results A compilation of the results was presented within three main categories: Value as a symptom-relieving measure, Value for social interactions and Value for well-being. The results show that music as a nursing intervention relieves behavioral and psychological symptoms as well as cognitive symptoms. The results also show that music is of great value in encouraging social interactions, with an increase of social engagement, cooperation and communication. The music was also shown to be of value in promoting an improved mood and well-being for people living with a neurocognitive disorder. Conclusions The literature review highlighted the potential of music to be used in the care of people with neurocognitive disorders. Person-centeredness emerged as a central element in strengthening the effects of music on health by contributing to a sense of well-being, meaningfulness and social connection. An increased understanding regarding the value of music for health is considered valuable knowledge for nurses in their care of people with neurocognitive disorders.
313

Ungdomar i den perioperativa vårdmiljön : Se mig, hör mig och gör mig delaktig / Adolescents in the perioperative environment : See me, hear me and involve me

Widell, Paulina, Winell, Therese January 2023 (has links)
Ungdomar befinner sig i ett komplext stadie av utveckling fysiskt, psykiskt och socialt. Det gör att deras upplevelser och behov av den perioperativa vårdmiljön kan skilja sig från barn och vuxna. Emellertid har den perioperativa vården ingen särskild inriktning på ungdomar. Anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete patienter i alla åldrar, men det saknas ofta utbildning för hur den perioperativa vården till ungdomar bör vara. Det finns forskning på barn i den perioperativa vårdmiljön, men begränsat med forskning på just ungdomar. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser och behov i den perioperativa vårdmiljön. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design som metod. En litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter en urvalsprocess utifrån bestämda kriterier och kvalitetsgranskning genererade datainsamlingen totalt nio kvalitativa artiklar som analyserades med stöd av Bettany Saltikovs nio steg för extrahering av data för att få fram subteman och huvudteman. Resultatet visar att ungdomar upplever oro, rädsla, smärta och obehag, samt känsla av förlorad autonomi och integritet, vilket ledde till en ovan situation. De uttryckte ett behov av att få information, känna sig sedda och hörda, samt ett behov av stöd från föräldrar, vårdpersonal och jämnåriga. Oro och rädsla var genomgående under hela den perioperativa vårdmiljön, samtidigt som de har ett behov av information och delaktighet. Personcentrerad vård i kombination med utbildning i ungdomars specifika behov, kan vara ett sätt att minska oro och rädsla. Detta kan främja välbefinnande i den perioperativa vårdmiljön. / The physical, psychological and social state of development in adolescents separates their experiences and needs in the perioperative care from those of younger children and adults. The perioperative care does not have a particular orientation towards the care of adolescents, and as a consequence, the nurse anesthetist will meet adolescents both in the perioperative care for children, as well as in the perioperative care for adults. However, they often lack knowledge about how to provide care for adolescents in the perioperative environment. The aim was to describe the experiences and needs of adolescents in the perioperative caring environment. The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design as a method. A literature search was performed. After a process of selection and review of quality, the data collection generated in total, nine qualitative articles. The data was then analyzed through the nine steps of data analysis by Bettany Saltikov to form subthemes and themes. The results show that adolescents experience anxiety, fear, pain and discomfort, together with a sense of lost autonomy and integrity, this constitutes a new and unaccustomed feeling. The adolescents expressed a need for receiving information, being involved, and receive support from parents, healthcare personal and peers. Feelings of anxiety and fear was experienced throughout the whole period in the perioperative caring environment. Person centered care in combination with education about the specific needs of adolescents, could be a way to reduce feelings of anxiety and fear, and to increase wellbeing of adolescents.
314

Att överleva en psykologisk olycka : En metaetnografi om psykiatrisk omvårdnad för återhämtning efter ett suicidförsök / Surviving a psychological accident : A meta – ethnography of psychiatric nursing for recovery after a suicide attempt

Carlson, Therese, Gylfe, Maria January 2023 (has links)
Bakgrund: Suicidförsök är ett globalt folkhälsoproblem och suicid är en ofta förekommande dödsorsak i världen. Suicidförsök innebär en livshotande självdestruktiv handling med syfte att dö men där personen av någon anledning överlever. Tidigare suicidförsök är en av de främsta riskfaktorerna för suicid. En av de främsta arbetsuppgifterna för en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård är att bemöta och stödja vuxna personer under återhämtningen efter ett suicidförsök. Återhämtning efter ett suicidförsök är centralt vid suicidprevention där arbetet går ut på att förebygga nytt suicidförsök. Syfte: Syftet med examensarbetet är att utifrån vuxna personers perspektiv beskriva faktorer inom psykiatrisk omvårdnad som påverkar återhämtningen efter ett suicidförsök. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design. En metaetnografi har genomförts utifrån Noblit och Hares (1988) sjustegsmodell. Sökningar efter vetenskapliga artiklar har gjorts i tre olika databaser, Cinahl, PsycInfo och PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar utgör grunden föranalysen och resultatet i examensarbetet. Resultat: Analysen resulterade i fyra övergripande teman; En psykiatrisk omvårdnad som bygger på kunskap, tid och effektivt stöd, en psykiatrisk personcentrerad omvårdnad med engagerad vårdpersonal, en psykiatrisk omvårdnad som prioriterar kontinuitet och säkerhet, samt en psykiatrisk omvårdnad som karaktäriseras av tydlig kommunikation. Slutsats: För att lindra lidandet under återhämtningen efter ett suicidförsök behöver vuxna personer möta en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård som har tid för samtal. / Background: Suicide attempt is a global public health problem and suicide common cause of death. Suicide attempts are life-threatening, self-destructive actions with the purpose of achieving death but where the individual survives. A previous suicide attempt is one of the main risk factors for suicide. One of the main tasks of a specialist nurse within psychiatric care is to meet and support adults during their recovery period following a suicide attempt. Recovery after a suicide attempt is central in suicide prevention which consists of preventing furthersuicide attempts. Aim: The aim is to describe, from the perspective of adults, factors in psychiatric care that affect recovery after a suicide attempt Method: This thesis utilizes qualitative research. Meta-ethnography is employed in accordance with Noblit and Hare’s (1988) seven-stage process. Search for scientific articles is carried out within three different databases, Cinahl, PsycInfo och PubMed. Twelve scientific articles form the basis for the analysis and the results in the thesis. Results: The analysis results in four main themes; A psychiatric care that is built upon knowledge, time and effective support, a psychiatric person-centered care with engaged care personnel, a psychiatric care which prioritizes continuity and safety as well as a psychiatric care characterized by clear communication. Conclusion: To alleviate the suffering during recovery after a suicide attempt adults need to meet a nurse who specialized in psychiatric care that has time for conversation.
315

Personcentrerad palliativ vård - ett personalperspektiv : En enkätundersökning utifrån omvårdnadsmodellen De 6 S:n / Person centered palliative care - a staff perspective : A survey based on the 6S nursing model

Östensson, Ann-Charlotte January 2021 (has links)
Background Caring for dying people might be challenging. Person centered care, as well as palliative care, should focus on what is important for the person in need of care, and also for their relatives. The 6 S is a nursing model for facilitating and performing person centered palliative nursing care based on the person’s own wishes and with a holistic view of their multidimensional needs. Aim The aim of this study is to investigate how staff in nursing homes perceive themselves working according to a person centered palliative approach with persons in the end-of-life, and also whether there are any differences in perceptions between different care professions. Method This study has a quantitative approach using a questionnaire based on the 6S-model for person centered, palliative care, and is part of a larger intervention study. Results Results show that staff perceive themselves to provide good nursing care to people in nursing homes, both during the entire stay, and at the end of life. The results also show room for improvement in the holistic view of nursing, and that perceptions vary between different professions. Discussion The discussion is held from the concept of dignity. / Bakgrund Det kan upplevas utmanande att ge omvårdnad till personer som befinner sig vid livets slut. Både personcentrerad vård och palliativ vård, ska fokusera på vad som är viktigt, både för personen i behov av vård- och omsorg, och för dennes närstående. De 6 S:n är en omvårdnadsmodell för att underlätta planering och utförande av en personcentrerad, palliativ omvårdnad med utgångspunkt från personens egna önskemål och med en helhetssyn på personens mångdimensionella behov. Syfte Syftet är att undersöka hur personal på vård- och omsorgsboende uppfattar sig arbeta enligt ett personcentrerat palliativt förhållningssätt med personer som befinner sig vid livets slut och om det finns skillnader i uppfattning mellan olika vårdprofessioner. Metod Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning med utgångspunkt från omvårdnadsmodellen De 6 S:n, och är en del i en större interventionsstudie. Genom att på en Likertskala skatta de sex begreppen som ingår i modellen fås en bild av i vilken omfattning omvårdnadspersonalen uppmärksammar omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv. Resultat Resultatet visar att omvårdnadspersonalen uppfattar sig ge en god omvårdnad till personer på vård- och omsorgsboende, både under hela vistelsen, samt vid livets slut. Resultatet visar även att det finns utrymme för förbättringar i den holistiska utformningen av omvårdnaden och att det finns skillnader i uppfattning mellan olika professioner. Diskussion Diskussionen sker utifrån begreppet värdighet. / <p>Fulltext utbytt 2024-01-17 (ny bilaga).</p>
316

Sätt på din egna syrgasmask innan du hjälper någon annan : En kvalitativ litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet / Please apply your own oxygen mask before assisting others with theirs : A qualitative literature review about nurses experiences of compassion fatigue in closed care

Widebrant, Ida, Andersson, Evelina January 2024 (has links)
Bakgrund: Empatitrötthet påverkar många inom vården och kan ge stora konsekvenser för den som drabbas. Fenomenet kopplades till sjuksköterskor för första gången 1992 och är ett begrepp inom omvårdnad som syftar till att beskriva en form av utmattningssyndrom som kan drabba sjuksköterskor. Trauman är en oundviklig del av sjuksköterskans yrke, så väl som strävan efter ett empatiskt förhållningssätt. När dessa komponenter hamnar i obalans kan det påverka sjuksköterskans hela person, såväl kropp, ande som själ. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie har utförts baserat på kvalitativa ansatser för att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Resultat: Det finns många bidragande faktorer till utvecklandet av empatitrötthet. Specifika grupper av sjuksköterskor, nyutbildade och de som anser sig vara “frälsare”, löper störst risk att drabbas. Ett empatiskt förfarande är viktigt för att kunna ge en god vård. Konsekvenserna av empatitrötthet och avsaknaden av empati kan leda till negativ inverkan på sjuksköterskan, patienten och vården i sin helhet. Det finns vissa hanteringsstrategier att tillgå, främst diskuteras egenvård.  Konklusion: Litteraturstudien visar på bredden och komplexiteten av begreppet empatitrötthet. Resultatet visar på vikten av ökad kunskap kring fenomenet och hur det kan förebyggas samt lindras. / Background: Compassion fatigue affects many in healthcare and can have significant consequences for those who experience it. The phenomenon was first linked to nurses in 1992 and is a concept within nursing that aims to describe a form of burnout that can affect nurses. Trauma is an inevitable part of a nurse's profession, as well as the pursuit of an empathetic approach. When these components become imbalanced, it can affect the nurse's entire being, including their body, mind, and soul. Aim: To investigate nurses' experiences of compassion fatigue in closed care.  Method: A systematic qualitative literature review has been conducted based on qualitative approaches to examine nurses' experiences of compassion fatigue.  Result: There are many contributing factors to the development of compassion fatigue. Specific groups of nurses, such as newly graduated nurses and those who consider themselves "saviors," are at the highest risk of being affected. An empathic approach is important in providing good care. The consequences of compassion fatigue and the lack of empathy can have a negative impact on the nurse, the patient, and the healthcare system as a whole. There are some coping strategies available, primarily self-care.  Conclusion: The literature review demonstrates the breadth and complexity of the concept of compassion fatigue. The results emphasize the importance of increased knowledge about the phenomenon and how it can be prevented and eased.
317

Unga vuxnas upplevelser av transition från barn- och ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatri / Young adults' experiences of transition from child and youth psychiatry to adult psychiatry

Bernbo, Christian, Johansson, Hanna January 2024 (has links)
Bakgrund: Transition kan beskrivas som övergången från en fas, tillstånd eller status i livet till ett annat. Transition mellan barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård är en viktig hälsofråga, där patienters upplevelser är sparsamt belysta. Tidigare studier har framhållit behovet av att utveckla övergångsprocessen och att då utgå från ett personcentrerat perspektiv med förståelse för ungdomarnas förutsättningar. Syftet: Syftet med studien var att utforska unga vuxnas upplevelser av transitionsprocessen från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna. Metod: Åtta unga vuxna som gjort övergången till vuxenpsykiatrisk vård för mellan ett och fem år sedan intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Att bli sedd och bekräftad är grund för delaktighet och att känna sig värdefull, att övergången kan visa sig vara en ny möjlighet och att sammanhållet stöd behövs för tillgång till god och jämlik vård. Studien bekräftar tidigare forskning, som beskriver transitionen som en period där behov av stöd från vården och närstående kan vara avgörande. Samtidigt framkommer upplevelsen av övergången som en möjlighet att växa som människa. Kritiska punkter som kan associeras med positiva och negativa utfall i transitionsprocessen går att urskilja, vilket ligger i linje med studiens utgångspunkt i transition som omvårdnadsteori. Slutsats: Transitionen från barnpsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna är ett område där samskapande perspektiv och personcentrerad vård har potential att minska hälsorisker och främja personlig utveckling och återhämtning. Genom att utforska upplevelsen för unga vuxna som genomgått denna transition inom den psykiatriska vården kan studien bidra till ökad kunskap om processens möjligheter och hinder. / Background: Transition can be described as a change from a phase, state or status in life to another. Transition between child and adolescent psychiatric care and adult psychiatric care is an important health issue, where patients' experiences are sparsely highlighted. Previous studies have emphasized the needs of developing the transition process, starting from a person-centered perspective with an understanding of young people's conditions. Aim: The aim was to explore young adults' experiences of the transition process from child and youth psychiatric care to specialist psychiatric care for adults. Method: Eight young adults who made the transition to adult psychiatric care one to five years ago were interviewed using a semi-structured interview. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis generated three categories: that being seen and validated is the basis for participation and feeling valuable, that the transition may turn out to be a new opportunity and that cohesive support is needed to gain access to good and equitable care. The study confirms previous research that describes the transition as a period where support from care providers and relatives can be crucial. At the same time, the experience of the transition emerges as an opportunity for personal growth. Critical points that can be associated with positive and negative outcomes in the transition process can be distinguished, which is in line with the study's starting point in transition as a nursing theory. Conclusion: The transition to specialized psychiatric care for adults is an area where co-creative perspectives and person-centered care have the potential to reduce health risks and promote personal development and recovery. By exploring the experience of young adults who undergone this transition, the study can contribute to increased knowledge of opportunities and obstacles during the process.
318

Vuxnas upplevelser av att leva med ledgångsreumatism : Enkvalitativ litteraturstudie / Adults’ experiences of living with rheumatoid : A qualitativeliterature review

Huynh, Tin-An, Jamous, Laila January 2023 (has links)
Bakgrund: Ledgångsreumatism (RA) är en kronisk sjukdom som primärt påverkar lederna och har en inverkan på vuxnas dagliga liv. För att uppnå en mer omfattande insikt om sjukdomen och dess konsekvenser, är det av betydelse att utforska vuxnas upplevelser av att leva med RA. Denna insikt är nödvändig för att tillhandahålla adekvat vård och tillgodose de befintliga behoven. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vuxnas upplevelser av att leva med RA.Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar har genomförts, där urvalet fokuserar på personer över 18 år med diagnosen RA. Genom en kvalitativ metodologi samlades data hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitet granskades enligt SBU:s bedömningsmall och resultatet analyserades enligt Popenoe m.fl. analysmetodik. Resultat: 3 huvudteman framkom, dessa teman var fysisk påverkan, social påverkan och självbild. Elva subkategorier identifierades, dessa var Upplevelsen av trötthet, Upplevelsen av smärta och kronisk stelhet, Upplevelsen av kvinnors sexuella hälsan, Strategier för att hantera vardagen, Upplevelsen av familje- och vänskapsrelationer, Upplevelsen av arbetsrelationer, Upplevelsen av sexuella relationer, Strategier kring arbetsrelaterad påverkan, Upplevelsen av förändrad kropp, Upplevlesen av att vara beroende av andra och Strategier kring självbilden. Konklusion: Resultatet belyste de utmaningarna som vuxna med RA stöter på dagligen. De dagliga utmaningarna sträcker sig över de fysiska- och psykiska aspekter samt förändringar i självbilden. Vidare framkom det i studien att RA har även en påverkan på kvinnors sexuella hälsa. För grundutbildade sjuksköterskor är det av betydelse att förstå vuxnas upplevelser och deras hantering av sjukdomen. Detta för att kunna tillgodose den vård och stöd som krävs för att förbättra deras övergripande livskvalitet.
319

När ett barn far illa: vård av ett barn som utsatts för våld eller neglekt : en icke-systematisk litteraturöversikt / When a child is abused: healthcare management of an abused or neglected child : a non-systematic literature review

Engelkes, Liv, Tollsten, Ellen January 2024 (has links)
Bakgrund   Barnmisshandel strider mot både svensk lagstiftning och mot Barnkonventionen. Trots detta far barn illa i Sverige än idag, med konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa samt utebliven utveckling. Om situationen inte upptäcks innebär det ett direkt hot mot barnets hälsa och liv. Eftersom all hälso- och sjukvårdspersonal går under anmälningsskyldighet och för att hälso- och sjukvården ibland är den enda instansen som kan upptäcka de barn som far illa, behövs kunskap om vård av barn som far illa. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vård av barn som far illa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och inhämtades från två olika databaser: PubMed samt CINAHL. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys utfördes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Denna litteraturöversikt resulterade i tre huvudkategorier: Identifiering av barn som far illa, Hälso- och sjukvårdens hantering av barn som far illa och Samverkan med andra professioner. Vård av barn som far illa innefattade identifiering, där kännetecken på barnmisshandel presenterades, samt hanteringen av dessa barn, där förhållningsättet gentemot barnet och familjen samt åtgärder ingick. Tidsbrist, bristfällig kunskap och rädsla var hinder som försvårade vård av barn som far illa. Samverkan mellan olika professioner var fördelaktigt för såväl identifiering som hantering. Slutsats Litteraturöversikten beskrev vård av barn som far illa. Att identifiera dessa barn var en förutsättning för adekvata åtgärder. Hinder för vård presenterades också och en medvetenhet om dessa hinder kan bidra till det förebyggande arbetet. Samverkan med andra professioner visade sig vara av stor betydelse för dessa barns vård. Det personcentrerade förhållningssättet var både ett verktyg för identifiering samt en förutsättning för adekvat vård. / Background Despite the fact that child abuse is illegal today and contravenes the UN Convention on the Rights of the Child, child abuse still frequently occurs in Sweden, resulting in physical and psychological sequelae which could appear as physical and mental illness as well as subsequent development. Undetected child maltreatment implies a menace to both health and life. Since healthcare professionals are mandated reporters and the healthcare system might be the only institution to detect maltreatment, it is of great importance that healthcare professionals have sufficient knowledge regarding child abuse.  Aim The aim was to describe the care of abused or neglected children.  Method A non-systematic literature review was conducted including 16 scientific articles of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The articles were obtained from two different databases: PubMed and CINAHL. Subsequently, the articles underwent Sophiahemmet University´s assessment basis for scientific classification and quality. To analyze and compile the results, an integrated data analysis was used. Results Three main categories were identified: Identification of child abuse, Management of an abused child and Interprofesional collaboration. The identification of maltreatment is a prerequisite for being able to care for abused or neglected children. Depending on the way in which the child was harmed, different care measures were required. Time constraints, insufficient knowledge, and fear are barriers that could make it difficult to identify and care for abused children. Interprofessional collaboration was beneficial for both identification and care. Conclusions The literature review described the care of abused children. Identifying these children was a prerequisite for adequate measures. Barriers to care were also presented, whereas an awareness of these barriers could contribute to the preventive work. Cooperation with other professions proved to be beneficial for the care of these children. The person-centered approach was both a tool for identification and a prerequisite for adequate care.
320

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuellfunktionsnedsättning. : En litteraturstudie / Nurses’ experience of providing care to people with IntellectualDisability : A literature review

Swensson, Emma January 2024 (has links)
Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID.  Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas of improvement in the care of people with ID. / Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och  - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättringsområden inom omvårdnad av personer med IF.

Page generated in 0.0501 seconds