• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 452
  • 36
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 494
  • 494
  • 494
  • 430
  • 402
  • 393
  • 361
  • 109
  • 107
  • 99
  • 95
  • 78
  • 65
  • 61
  • 58
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
271

FÖRVÄNTNINGAR PÅ SJUKSKÖTERSKAN I TEAMARBETET : Kvalitativ intervjustudie i kommunal hälso-och sjukvård för äldre personer

Sundin, Rakel, Westin, Camilla January 2022 (has links)
Bakgrund: Kommunal hälso- och sjukvård för äldre personer sker genom teamarbete. För sjuksköterskan som teammedlem är det av intresse att förstå hur teammedlemmar från andra yrkeskategorier ser på sjuksköterskans roll. Syfte: Att beskriva förväntningar på sjuksköterskan i teamarbetet inom svensk kommunal hälso-och sjukvård för äldre personer.Metod: I denna kvalitativa studie bestod insamlade data av semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter (n=4), fysioterapeuter (n=2) och undersköterskor (n=4) inom kommunal hälso- och sjukvård för äldre personer. Data analyserades genom induktiv manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier.”Sjuksköterskan som enskild teammedlem och yrkesperson” med subkategorierna: ”Sjuksköterskans personliga egenskaper” och ”Sjuksköterskans ledarskap”. ”Sjuksköterskans ansvar i teamet” med subkategorierna: ”Samordning kring patienten”, ”Kommunikation” och ”Att tillvarata teamets kompetenser”. Slutsats: Examensarbetet ökar förståelsen av sjuksköterskans roll i teamet genom att beskriva de förväntningar ställs på sjuksköterskan. Dessa är att visa respekt och tillit, att vara vänlig och uppmuntrande samt att erbjuda trygghet och känslomässigt stöd. Det finns en tvetydighet i förväntningarna på sjuksköterskan när det gäller ledarskap i teamet. Genom fördjupad självkännedom hos sjuksköterskan kan patientsäkerhet och personcentrerad vård stärkas. Sjuksköterskan kan lyfta frågan om ledarskap i teamet för att öka kvaliteten i vården och förbättra samverkan i teamet. / Background: Community-based health care for older persons is provided through teamwork. For the nurse as a team member it is of interest to understand how team members from other professions perceive the role of the nurse. Aim. To describe expectations on the nurse in teamwork in Swedish community-based health care for older persons. Method: In this qualitative study the collected data consisted of semi structured interviews with occupational therapists (n=4), physiotherapists (n=2) and staff nurses (n=4) in communitybased health care for older persons. Data analysis was performed using an inductive manifest content analysis. Findings: Findings included two main categories: `The nurse as an individual team-member and professional person´ with the subcategories `Personal characteristics of the nurse´ and `Responsibilities of the nurse in the team´. The second category included three subcategories: `Coordination around the patient´, `Communication´ and `Making use of team competencies´. Conclusion: The thesis enhances the understanding of the nurse´s role in the team through describing the expectations on the nurse These are to show respect and trust, to be kind and encouraging and to offer a sense of security and emotional support. There is an ambiguity in the expectations on the nurse concerning leadership in the team. Patient safety and person-centered care can be improved through developed self-knowledge on the part of the nurse. By addressing the question of leadership in the team, the nurse an improve the quality of care and the collaboration in the team.
272

Patientens upplevelse av postoperativ smärtskattning : en icke-systematisk litteraturöversikt / Patients experience of postoperative pain assessment : a non-systematic litterature review

Andersson, Andrea, Tanasa, Anna January 2023 (has links)
Bakgrund   Akut nociceptiv smärta är en naturlig konsekvens av ett kirurgiskt ingrepp, däremot upplever upp till 70 procent av patienter svår till outhärdlig smärta i det postoperativa skedet. Den nya definitionen av smärta betonar smärtupplevelsens subjektiva karaktär, varpå det personcentrerade förhållningssättet är starkt indicerat. Ändå uppstår det divergens i sjuksköterskans och patientens postoperativa smärtskattning. Detta kan orsaka patienten lidande i form av postoperativa komplikationer, icke adekvat smärtlindring och utökad vårdtid. Ett behov har identifierats att vidare utforska patientens upplevelse av smärtskattning, där förhoppningsvis större klarhet kan genereras kring dennes process av smärtskattning, de bakomliggande faktorerna till att denne skattar annorlunda från sjuksköterskan samt utvecklingspotentialen för ett bättre samarbete och adekvat postoperativ smärtlindring. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av postoperativ smärtskattning  Metod Studien utgörs av en icke-systematisk litteraturöversikt grundat i 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Sophiahemmet Högskolans bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering har tillämpats för att kvalitetsgranska respektive artikel. För bearbetning av resultatet tillämpades en integrerad analys.  Resultat Tre kategorier identifierades vid sammanställning av resultatet: Patientens upplevelse av att beskriva smärta, faktorer som påverkar patientens smärtskattning och patientens önskemål kring smärtlindring. Resultatet redogör för personcentrering, kommunikation och patientdelaktighet som de centrala delarna i lyckad postoperativ smärtskattning och smärtlindring. Slutsats För att åstadkomma postoperativa smärtskattningar där patienten känner sig sedd, förstådd och hörd behöver processen individualiseras, personcentreras och befrias från sjuksköterskans förväntningar och förutfattade meningar. Patienterna behöver förses med adekvat information om smärta, hur smärtskattning går till och vilka smärtbehandlingsalternativ som finns, för att åstadkomma delaktighet och kvalitativ personcentrerad vård. / Background Acute nociceptive pain is a natural occurrence following a surgical procedure, however, up to 70 percent of patients experience severe to excruciating pain during the postoperative phase. The new definition of pain emphasizes the subjective character of pain, whereupon the person-centered approach is strongly indicated. Nevertheless, divergence occurs between the nurse´s and patient´s postoperative pain assessment. This can cause the patient suffering in the form of postoperative complications, inadequate pain relief and extended stay. A need has been identified to further explore the patient´s experience of pain assessment, where hopefully greater clarity is generated on their process of assessing pain, the underlying factors causing the patient and nurse assessing differently as well as the potential for better collaboration and adequate postoperative pain management. Aim The aim was to investigate the patient´s experience of postoperative pain assessment. Method The study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles were obtained through the databases CINAHL and PubMed. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification has been applied to quality check each article. An integrated analysis was applied to process the results. Results Three categories were identified when compiling the results: The patient´s experience of describing pain, influenceable factors on the patient’s pain assessment and patient requests regarding pain relief. The results present person-centered care, communication, and patient participation as the central key elements in successful postoperative pain assessment and pain management. Conclusions To achieve postoperative pain assessment where the patient feels seen, understood, and heard, the process needs to be individualized, person-centered and freed from the   nurse´s expectations and preconceptions. Patients need to be provided with adequate information on pain, how pain assessments work and what pain treatment options are available, to achieve patient participation and quality person-centered care.
273

Bridging the gap – identifying spaces where value can be co-created on the path to a good quality, local healthcare

Müller, Malin January 2022 (has links)
“Good quality, local healthcare – A primary care reform (SOU 2018:39) was used as a contextual frame in this study with the aim of identifying spaces where patients, next of kin and healthcare personnel, through the use of design, can be supported in developing more collaborative ways of working in the two northernmost regions in Sweden. Qualitative methods such as semi structured interviews and workshops were conducted together with multimorbid patients, their next of kin and healthcare personnel. The data was analyzed using grounded theory. A key insight pointed towards a gap between care providers. The findings in relation to the reform suggested further exploration and so, through the use of design, lo- fi prototypes have been developed to support collaboration within certain spaces identified in the qualitative data. The prototypes are made to act as scaffoldings for conversations in multistakeholder settings.
274

Patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande : en litteraturstudie / Patients' experiences of initial trauma care : a literature review

Andersson, Emilia, Sundin, Emma January 2023 (has links)
Trauma är en plötslig, oväntad händelse som kan leda till lidande för de drabbade. Korrekt initialt traumaomhändertagande är av största vikt för minskad mortalitet men även för återhämtningen efter traumat, både fysiskt och psykiskt. Trots ambulanssjuksköterskans omvårdnadsansvar framkommer det att det vårdande förhållningssättet kan bli lidande i stressade situationer med svårt sjuka eller skadade patienter. Forskning och utbildning inom trauma fokuserar mycket på det medicinska perspektivet varpå patienters upplevelser av traumaomhändertagande behöver lyftas. Syftet var att belysa patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande inom akutsjukvården. Som metod användes integrerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Även manuella sökningar utfördes för att utöka sökresultatet. Dataanalys genomfördes med integrerad analys. Totalt 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod ingick i analysprocessen. Resultatet visade att patienternas upplevelser påverkades av vårdpersonalens bemötande och kompetens. Två huvudkategorier identifierades; Vårdrelationens betydelse och Att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Till dessa identifierades underkategorier som närmare beskrev patienternas upplevelser. Delaktighet beskrevs som en viktig aspekt för att återfå förlorad kontroll över sin kropp och autonomi och en etablerad vårdrelation var av stor betydelse för att patienterna skulle känna sig omhändertagna och trygga genom vårdkedjan. Vidare beskrev patienterna att samövad, kompetent och erfaren personal som under omhändertagandet tillgodosåg även psykiska behov var av stor betydelse för upplevelserna under omhändertagandet. Slutsatsen innebar att personcentrerad vård och etablerandet av mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal tillskrivs stor betydelse för patienternas upplevelser av det initiala traumaomhändertagandet. Det är av stor vikt att lyfta patientens perspektiv då en positiv vårdupplevelse anses kunna lindra framtida negativa hälsoeffekter. För en ökad kvalitet i traumaomhändertagandet behöver patienternas upplevelser och perspektiv värdesättas och omvårdnaden tillskrivas lika stor betydelse som det medicinska omhändertagandet. / Trauma is a sudden, unexpected event that can lead to suffering for those affected. Correct initial trauma care is of the utmost importance for reduced mortality but also for recovery, both physically and psychologically. Despite the nursing responsibility of the ambulance nurse, it appears that the caring approach can suffer in stressful situations with seriously ill or injured patients. Education and research in trauma focus a lot on the medical perspective, on which patients ‘experience of trauma care needs to be emphasized. The aim was to highlight patients’ experiences of initial trauma care in emergency healthcare. The method was an integrative literature review with a systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Manual searches were also performed to expand the search results. Data analysis was conducted using integrated analysis. A total of 16 articles of qualitative, quantitative and mixed methods were included in the analysis. The result showed that patients’ experiences were affected by the healthcare professionals' treatment and competence. Two main categories were identified; The importance of the caring relationship and To have their physical and psychological needs met. For these, subcategories were identified that more closely described the patients’ experiences. Participation was described as an important aspect for regaining loss of control over one's body and autonomy, and an established caring relationship was of great importance for the patients to feel cared for and secure through the care chain.Furthermore, the patients described that well-trained, competent, and experienced staff who, during the care, also met psychological needs were of great importance to the experiences of the trauma care. The conclusion is that person-centered care and the establishment of a human-to-human relationship between patient and caregiver are attributed great importance to patients' experiences of initial trauma care. It is important to raise the patient's perspective, as a positive care experience is able to alleviate future negative health effects. For an increased quality in trauma care, the patients' experiences and perspectives need to be valued and the nursing care given as much importance as the medical care.
275

Patienters upplevelser i samband med akut andnöd : en litteraturöversikt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan / Patients´ experiences when suffering from acute shortness of breath : a literature review based on Katie Eriksson´s nursing theory about the suffering person

Hagbo Gudiol, Jenny, Jönsson, Emmelina January 2023 (has links)
Bakgrund: I Sverige söker årligen 85 000 personer akutmottagningen på grund av andningsbesvär/andnöd. Då denna andnöd potentiellt kan orsaka stort lidande för de drabbade, är det viktigt att dessa patienter tas om hand på bästa möjliga sätt. Då den vård som erbjuds idag bör vara inriktad mot varje patients individuella behov, är det av stor vikt att undersöka vilka upplevelser patienter som söker för akut andnöd faktiskt beskriver. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med akut andnöd, utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram lämpliga artiklar till denna litteraturöversikt. Efter litteraturgranskning kom 16 artiklar att inkluderas. Innehållet i artiklarna analyserades utifrån syftet och sattes samman under lämpliga rubriker med en teoretisk referensram som utgångspunkt. Resultat: Tre huvudkategorier som svarade till syftet skapades. ”Patienters upplevelser av sjukdomslidande” visade hur patienterna upplevde både ett fysiskt och ett psykiskt lidande, utifrån andnöden i sig men också på grund av en påfrestande behandling. ”Patienters upplevelser av vårdlidandet” lyfte bland annat bemötandet från vårdpersonalen som betydelsefullt och vikten av information och delaktighet. ”Patienters upplevelser av livslidande” beskriver slutligen bland annat patienters tankar kring framtiden och anhörigas betydelse. Slutsats: Att uppleva en akut andnöd innebär ett stort lidande för många patienter, både ur fysiska och psykiska aspekter. För att lidandet ska kunna lindras krävs det att vårdpersonalen är närvarande, lyssnar, informerar och sätter patientens individuella behov i fokus. Det krävs även att patienten tillåts vara delaktig i processen. Genom att vårdpersonalen arbetar för att inkludera patienten kan vården bättre anpassas efter patientens behov och på så vis förbättra patientens upplevelser och minska lidandet. / Background: In Sweden, 85 000 people visit the emergency department yearly due to shortness of breath. As this shortness of breath can potentially cause great suffering, it’s important that these patients are cared for in the best possible way. As the care offered should focus on each patient's needs and experiences, it’s of great importance to examine what experiences patients with an acute shortness of breath actually describe. Aim: The aim was to describe patients’ experiences when suffering from acute shortness of breath, based on Katie Eriksson’s nursing theory about the suffering person. Methods: This literature review used the databases CINAHL and PubMed to search for suitable articles. A total of 16 articles were included. The content of the articles was analyzed and put together under suitable headings with a theoretical framework as a starting point. Results: Three main categories were created. “Patients' experiences of disease suffering” showed how the patients experienced both physical and psychological suffering, based on the shortness of breath itself and also due to a stressful treatment. “Patients' experiences of the care suffering” highlighted the personal approach from the healthcare staff as significant, as well as the importance of information and participation. “Patients' experiences of life suffering” describes patients' thoughts about the future and the importance of relatives. Conclusion: Experiencing acute shortness of breath means great suffering for many patients, both physically and psychologically. In order for the suffering to be alleviated it is necessary for the healthcare staff to be present, listen, inform and put the patient’s individual needs first. The patient also needs to be allowed to participate in the process. If the healthcare staff strives to include the patient, the care can be adapted to the patient’s needs and thus improve the patient’s experiences and reduce suffering.
276

Patienters upplevelser efter genomgången hjärtinfarkt med fokus på psykisk ohälsa : en litteraturöversikt / Patients experiences after a myocardial infarction with focus on mental illness : a literature review

Sandström, Peter, Persson, Stina January 2023 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största hälsoproblem både i Sverige och globalt sett. Konsekvenserna som följer efter en hjärtinfarkt är många, såväl fysiska som psykiska. Det är inte ovanligt att en mängd psykiska påfrestningar uppstår i efterförloppet och kan förorsaka en krisreaktion och psykisk ohälsa som leder till ett lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av en genomgången hjärtinfarkt med fokus på psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt med en tematisk analysmetod har genomförts. Studien innefattar endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod där 15 artiklar inkluderades via sökningar i tre databaser och efter genomförd kvalitetsgranskning. Resultat: Tre huvudteman med respektive två och tre underteman framkom efter genomförd dataanalys där det gestaltades ett genomgående resultat som påvisar och beskriver upplevelsen av psykisk ohälsa och krisreaktion efter en hjärtinfarkt. Orsaker till detta kunde vara att det skett en plötslig förändring i livet, att självbilden blivit hotad och det uppstod rädsla för återfall och att drabbas av en ny hjärtinfarkt. Resultatet beskriver även patienternas väg tillbaka efter att chocken samt efterföljande reaktion och bearbetning av händelsen lagt sig, för att sedan gå in i en ny fas i livet. Slutsats: En hjärtinfarkt sätter livet på sin spets. Den traumatiska upplevelsen som en hjärtinfarkt innebär kan starta en kris hos patienten som präglas av olika känslor av psykisk ohälsa. Patienter hanterar den psykiska ohälsan olika och behöver individuellt anpassad vård för att bemöta deras unika behov i krisen som hjärtinfarkten framkallat i deras liv / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of health problems in Sweden and globally. The consequences following a myocardial infarction are many, both physical and psychological. It is not uncommon that several psychological stresses occur in the aftermath and can cause a crisis reaction and mental illness leading to suffering. Aim: The aim was to illuminate patients' experience of a myocardial infarction with a focus on mental illness. Method: A general literature review with a thematic analysis method was conducted. The study includes only scientific articles with a qualitative method where 15 articles were included through searches in three databases and after a quality review. Results: Three main themes with two and three subthemes, respectively, emerged after data analysis where a consistent result was formed that demonstrates and describes the experience of mental illness and crisis reaction after a myocardial infarction. Reasons for this could be that there was a sudden change in life, that the self-image was threatened and there was a fear of relapse and suffering a new myocardial infarction. The result also describes the patients' way back after the shock and subsequent reaction and processing of the event has subsided, to then enter a new phase of life. Conclusion: A myocardial infarction puts life on its edge. The traumatic experience that a myocardial infarction entails can start a crisis in the patient which is characterized by various feelings of mental illness. Patients deal with mental illness differently and need individual tailored care to meet their unique needs in the crisis the myocardial infarction has brought on in their lives
277

Att tappa fotfästet och finna vägar framåt vid kognitiv sjukdom : en litteraturöversikt / Losing your foothold and finding ways forward in cognitive disease : a literature review

Kulneff, Sigrid January 2023 (has links)
Kognitiv sjukdom är en folksjukdom som förändrar förutsättningarna i livet för personen som insjuknar, för anhöriga och ställer stora krav på samhällets resurser. Vi står idag inför stora utmaningar både demografiskt, med en allt äldre befolkning och med att rekrytera personal inom vård-och omsorg. Idag pågår en rörelse mot Nära vård där personer ska vara mer delaktiga i sin egen vård och vården ska i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Omställningen innebär att vården samskapar med personen och flyttar fokus från sjukdom till ett mer hälsofrämjande arbete. Detta ställer stora krav på vården för en ökad förståelse för hur det är att leva med kognitiv sjukdom.  Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med en kognitiv sjukdom. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och PsycINFO. Alla artiklarna granskades kritiskt och sammanställdes i 6 kategorier och 20 underkategorier. Som teoretisk referensram användes KASAM som mäter känsla av sammanhang.  Resultatet påvisar att få diagnosen kognitiv sjukdom upplevs komma som en chock och som ett hot mot värdigheten som människa, men också som början på en process mot acceptans. Personerna beskrev att minnet försämrades, svårigheter med orientering och att klara vardagliga göromål men också att de använde strategier för att hantera det. För en del personer blev nuet och framtiden kaotisk, där skammen över att inte minnas eller fungera som tidigare, tillsammans med andras personers stigmatiserade syn på sjukdomen, gjorde livet svårt att hantera. Andra uttryckte att de var nöjda med livet och upplevde hälsa, trots sjukdom. Personer med kognitiv sjukdom upplever att alla går igenom sin egen utveckling och ingen person och sjukdom är den andra lik. Trots livsförändrande förhållanden fanns personer som upplevde hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Känslan av sammanhang påverkade personernas förmåga att hantera de existentiella, psykiska, fysiska och sociala påfrestningar personen stötte på. Därför behövs ett specifikt utformat stöd som bygger på kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med kognitiv sjukdom. / Cognitive disease is a national disease that changes the conditions in life for the person who falls ill, for relatives and places great demands on society's resources. Today, we face major challenges both demographically, with an increasingly aging population and with recruiting staff in health and social care. Today, there is a movement towards” Nära vård” where people should be more involved in their own care and the care should be organized and conducted to a greater extent based on the patient's needs and conditions. The transition means that care cocreates with the person and shifts the focus from illness to more health-promoting work. This places great demands on care for an increased understanding of what it is like to live with cognitive disorder. The purpose of the study was to describe people's experiences of living with cognitive disease. Method: The study was performed as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Articles were searched in the databases Pubmed and PsycINFO. All articles were critically reviewed and compiled into 6 categories and 20 subcategories. As a theoretical frame of reference, KASAM was used, which measures sense of context. Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.
278

Hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska påverkar patientens autonomi och självbestämmande inom vården : en litteraturöversikt / How nurse-patient communication impacts the patients autonomy and self-determination in health care : a literature review

Nordansjö, Cecilia, Berg, Niklas January 2023 (has links)
Bakgrund Kommunikation är utbytet av information, tankar och känslor mellan individer och något som används dagligen inom sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen redogör för hur sjuksköterskan är skyldig att i samråd med patienten utföra omsorgsfull vård med respekt och omtanke. En vårdteori som används generiskt är den personcentrerade vården som bygger på att främja patientens självbestämmande och autonomi genom att göra denne delaktig i beslut samt att lyssna på vad denne har att säga. Genom att respektera patientens autonomi ökar dess självbestämmande och upplevelse av trygghet och tillit till vården.  Syfte Syftet är att belysa hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan påverka patientens självbestämmande och autonomi.  Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar. Utvalda artiklar består av kvalitativa och kvantitativa ansatser och är insamlade från databasernas PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Efter urval har artiklarna granskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att vetenskapligt klassificeras och kvalitetsgranskas. Sammanställning och analys av studiens resultat har gjorts med integrerad dataanalys.  Resultat Föreliggande studies resultat beskriver betydelsen av att bygga en god relation mellan patient och sjuksköterska. Detta kräver ett personcentrerat förhållningssätt där kommunikationen anpassas till patientens personliga kunskapsnivå för att minska kunskapsklyftorna gällande sjukdomsstatus för att självbestämmande ska vara möjligt. Omtänksamhet, respekt och förtroende mellan parterna gynnar patientens autonomi och självbestämmanderätt. Relationsbyggandet och utbildandet kräver tid vilket är en bristvara inom delar av vården, detta trots bevisning om att vårdtiderna blir kortare vid högre självbestämmande.  Slutsats Större resurser på ökad utbildning av sjuksköterskor inom ämnet kommunikation, patient-sjuksköterska skulle gynna patientens självkänsla, autonomi och självbestämmande. Ett varmt bemötande och intresse för patienten som helhet utan tidspress kan även korta vårdtiderna. / Background Communication is the exchange of information, thoughts, and emotions between individuals and is used daily in healthcare. The Swedish Health and Medical Services Act, as well as the Swedish Patient Safety Act, specify that nurses are obligated to provide careful care in consultation with the patient, with respect and compassion. A commonly used nursing theory is person-centered care, which aims to promote the patient's selfdetermination and autonomy by involving them in decision-making and listening to their perspectives. By respecting the patient's autonomy, their self-determination and sense of security and trust in healthcare are increased. Aim The purpose is to highlight how communication between patients and nurses can impact patients' self-determination and autonomy. Method The study is a non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The selected articles consist of qualitative and quantitative approaches and were gathered from the PubMed and CINAHL databases using search terms. After selection, the articles were reviewed based on the assessment criteria of Sophiahemmet University to be classified and quality-assessed scientifically. Compilation and analysis of the study's results were conducted using integrated data analysis. Results The results of the underlying studies point towards the significance of building a good relationship between the patient and nurse. This requires a person centered approach where communication is adapted to the individual knowledge level of the patient, in order to lessen the disease status knowledge gap, and in order to make self-determination possible. Thoughtfulness, respect and trust between the parties is beneficial for the autonomy of the patient, and the patients right to self-determination. Relationship building and education in healthcare requires time, which is of short supply within parts of healthcare, even though there is evidence that the period of care is shorter with higher self-determination. Conclusions Larger resources invested in education of nurses within the subject of communication, patient-nurse, would increase the patients level of self-determination, autonomy and selfesteem. A warm treatment in healthcare, and interest in the patient holistically without time pressure would even shorten the period of care.
279

Att främja delaktighet för personer med demenssjukdom - Demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet i kommunal hälso- och sjukvård : En semistrukturerad intervjustudie / To promote participation for people with dementia - Dementia nurses' experience of working with participation in municipal dementia care

Bergfors, Anna, Mattsson, Malin January 2023 (has links)
Bakgrund Patienters rätt till delaktighet understryks i flera lagar och riktlinjer. Trots detta visar studier att personer med demenssjukdom i stor utsträckning helt exkluderas från delaktighet i beslut rörande deras vård. Dessa utmaningar och komplexiteten med att skapa delaktighet trots nedsatta kognitiva funktioner utgör ett ökat behov av kunskap och förståelse för demenssjuksköterskors arbete med att främja delaktighet för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet är att beskriva demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet för personer med demenssjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod Studiens genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys med manifest fokus. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med sju demenssjuksköterskor. Resultat Resultatet visar att demenssjuksköterskor arbetar med delaktighet på organisatorisk nivå genom att nå ut med information i ett tidigt skede och genom att samverka med regionen. Ett personcentrerat förhållningssätt präglar arbetet med delaktighet på individnivå genom ett gott bemötande, individanpassad kommunikation, att etablera en relation samt genom dokumentation skapa en bild av personen med demenssjukdom. Vidare främjas delaktighet på individnivå av att arbeta i team och av en underlättande vårdmiljö. Resultatet visar att otydlighet och att få ett uttalat samtycke kan utgöra hinder för delaktighet, liksom att vårdpersonal eller anhöriga fråntar personen med demenssjukdom möjligheten att delta. Konklusion Demenssjuksköterskor har en viktig funktion i arbetet med att på olika nivåer skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att vara delaktiga i sin vård genom hela sjukdomsförloppet. / Background Patients' right to participation is underlined in several laws and guidelines. Despite this, studies show that people with dementia are to a large extent completely excluded from participation in decisions regarding their care. These challenges and the complexity of creating participation despite impaired cognitive functions constitute an increased need for knowledge and understanding of dementia nurses' work to promote participation for people with dementia. Aim The aim of this study is to describe the experiences of dementia nurses´ with the participation of people with dementia within municipal healthcare. Method The study was conducted as an empirical qualitative interview study with an inductive approach and then analyzed with a qualitative content analysis with manifest focus. The results are based on semi-structured interviews with seven dementia nurses. Results The results show that the dementia nurse works with participation at an organizational level by reaching out with information at an early stage and by collaborating with the region. A person-centred approach characterises the work with participation at the individual level through good treatment, individualized communication, establish a relationship and through documentation create an image of the person with dementia. Furthermore, participation at the individual level is promoted by teamwork and a facilitating care environment. The results show that ambiguity and obtaining explicit consent can be obstacles to participation, as well as that healthcare professionals or relatives deprive the person with dementia of the opportunity to participate. Conclusions The dementia nurse has an important function in the work of creating conditions at different levels for people with dementia to be involved in their care throughout the course of the disease.
280

Där våra världar möts : En kvalitativ intervjustudie om undersköterskors erfarenheter av att bemöta personer med demenssjukdom / Where our worlds meet : A qualitative interview study on associate nurse´s experiences of treating people with dementia

Nordgren, Therese, Ström, Anna January 2023 (has links)
Bakgrund: Allt fler personer förväntas leva med demenssjukdom i framtiden. Att leva med demenssjukdom innebär att personen erhåller en känsla av att tappa sin identitet och demenssjukdomen medför även en svårighet att själv kunna tillgodose sina behov, vilket betyder att personen blir sårbar. Vårdpersonal har därför en viktig uppgift i att tillgodose och bemöta dessa behov. Ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom och för att veta vad en enskild individ behöver bör personcentrerad vård vara kärnan i vården. Specialistsjuksköterskan har en betydelsefull roll i att säkra kvalitén och vara ett stöd i demensvården. Syfte: Att belysa undersköterskors erfarenheter av att bemöta personer med demenssjukdom. Metod: Som metod valdes en kvalitativ design. Studien baserades på nio intervjuer med undersköterskor som arbetar på särskilt boende med inriktning mot demens. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: Möta personen i dennes värld och Samarbete och kunskapens betydelse för personens bästa. Båda kategorierna var uppbyggda av tre underkategorier vardera. Slutsats: Att arbeta inom demensvården är en komplex uppgift och för att kunna bemöta personer med demenssjukdom på bästa sätt behövs kunskap, både om personen och dennes bakgrund, personcentrerat bemötande och om demenssjukdomar. Sjuksköterskan och specialistsjuksköterskan har en viktig funktion att stötta och handleda vårdpersonal, speciellt i komplexa vårdsituationer, där det upplevs vara särskilt svårt att bemöta personer med demenssjukdom. / Background: More and more people are expected to live with dementia in the future. Living with dementia means that the person gets a feeling of losing their identity and dementia also entails a difficulty in being able to meet their own needs, which means that the person becomes vulnerable. Therefore nursing staff have an important task in satisfying and responding to these needs. A personcentred approach is the basis of the national guidelines for health and social care in dementia and to know what an individual needs, person-centred care should be the core of the care. The specialist nurse has an important role in ensuring quality and being a support in dementia care. Aim: To shed light on associate nurses’ experiences of treating persons with dementia. Method: A qualitative design was chosen as the method. The study was based on nine interviews with associate nurses who work in nursing homes with a focus on dementia care. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Result: In the result, two categories emerged: Meeting the person in their world and Collaboration and the importance of knowledge for the good of the person. Both categories were made up of three subcategories each. Conclusion: Working in dementia care is a complex task and in order to treat persons with dementia in the best way, knowledge is needed, both about the person and their background, person-centred treatment and about dementia. The nurse and the specialist nurse has an important function to support and supervise nursing staff, especially in complex situations, where it is perceived to be particularly difficult to treat persons with dementia.

Page generated in 0.1302 seconds