Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom hos ca 64 miljoner individer världen över och antal drabbade beräknas stiga. Vid hjärtsvikt förekommer olika typer av svårigheter som kan vara fysiska, psykiska eller psykosociala och som kan påverka patientens vardag samt patientens välbefinnande trots symtomlindring. Syftet: Att beskriva patientens vardagliga fysiska och psykosociala svårigheter med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes av 18 vetenskapliga artiklar publicerade i Cinahl och Medline. Valda artiklar analyserades i fyra steg utifrån Friberg (2022). Resultat: I resultat framkom tre huvudkategorier med subkategorier. Fysiska svårigheter (andningssvårigheter, svårighet med kroppsförändring, läkemedelsbiverkningar). Psykisk press (utmanande påfrestningar, sömnlösa nätter). Sociala livet blir en kamp (isolering, anpassningssvårigheter till den nya livsstilen, begränsad autonomi, sjukdomsrelaterad familjebörda). Slutsats: Andningssvårigheter ledde till andra fysiska symtom som begränsade patienternas vardag. Anpassningssvårigheter till den nya livsstilen uppstod på grund av svårigheter att ändra gamla vanor, ofullständiga rekommendationer samt besvärliga mediciniska effekter. Patienterna upplevde behov av familjestöd på grund av förlorad autonomi och social roll. Familjestöd och personcentrerad omvårdnad visade sig nödvändiga för att bistå dessa patienter. / Title:  When the heart fails!Everyday challenges of patients with heart failure. A literature review with a qualitative approach. Background: Heart failure is a global health issue affecting approximately 64 million individuals worldwide, and the number of affected individuals is projected to increase. Heart failure presents various difficulties that can be physical, psychological, or psychosocial and impacting the patient's daily life and well-being despite symptom relief. Purpose: To describe the patient's daily physical and psychosocial challenges with heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted using 18 scientific articles published in Cinahl and Medline. The selected articles were analysed in four steps following Friberg (2022). Results: The literature review revealed three main categories with subcategories. Physical difficulties (breathing problems, difficulty with body changes, medication side effects). Psychological strain (challenging stressors, sleepless nights). Social life becomes a struggle (isolation, difficulties adapting to the new lifestyle, limited autonomy, illness-related family burden). Conclusion: Breathing difficulties led to other physical symptoms that limited patients' daily lives. Difficulties adapting to the new lifestyle arose due to difficulties in changing old habits, incomplete recommendations, and troublesome medical effects. Patients felt the need for family support due to lost autonomy and social roles. Family support and person-centered care proved necessary to assist these patients.

Bakgrund: Antalet människor som bor utanför sitt födelseland har ökat både i Sverige och globalt. Denna ökning av internationell rörlighet har medfört en ökad kulturell diversitet och mångfald inom våra samhällen. I detta sammanhang blir kulturell kompetens och personcentrerad vård alltmer viktiga, särskilt för sjuksköterskor som möter palliativa patienter med olika kulturella bakgrunder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård med patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där det inkluderades 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var Cinahl, Sociology database och Medline. Fribergs femstegsanalys användes för dataanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i 2 huvudteman: utmaningar som påverkar sjuksköterskans roll och kulturella anpassade strategier som bidrar till en god palliativ vård. Subteman som framkom är: språkbarriär och kommunikationssvårigheter, bristande kunskap inom kulturell kompetens, familjens roll, förståelse för olika kulturer, delaktighet och partnerskap, förbättrade kommunikationsfärdigheter. Slutsats: Sjuksköterskor inom palliativ vård av patienter med en annan kulturell bakgrund upplever att det är viktigt att besitta kulturell kompetens i åtanke vid behandling av dessa patienter. Utmaningar som betonades av sjuksköterskor inkluderade familjens roll, bristande kulturell kompetens och språkbarriärer. Olika strategier för att hantera dessa utmaningar inkluderade att förstå olika kulturer, utveckla kommunikationsfärdigheter och skapa partnerskap som främjar patientens delaktighet. / Background: The number of people living outside their country of birth has increased both in Sweden and globally. This rise in international mobility has led to increased cultural diversity and multiculturalism within our societies. In this context, cultural competence and person-centered care become increasingly crucial, especially for nurses who encounter palliative patients with diverse cultural backgrounds. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences to care for palliative patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a literature review, where 12 scientific articles with a qualitative design were included. The databases used were Cinahl, Sociology database and Medline. Friberg's five-step analysis was used for data analysis. Result: The data analysis resulted in 2 main themes: challenges that affect the nurse's role and culturally adapted strategies that contribute to good palliative care. The subthemes were: language barrier and communication difficulties, deepening knowledge in cultural competence, the role of the family, understanding of different cultures, participation and partnership, improved communication skills. Conclusion: In summary, nurses in palliative care of patients with a different cultural background felt that it is important to have cultural competence in mind when treating these patients. Challenges highlighted by nurses included the role of the family, lack of cultural competence and language barriers. Various strategies to address these challenges included understanding different cultures, developing communication skills, and creating partnerships that promote patient participation.

Bakgrund: Schizofreni är en vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av symtom av vanföreställningar och hallucinationer. Det är en stigmatiserad grupp där sjuksköterskors förhållningssätt och kunskap om sjukdomen har en viktig del i patienters återhämtning och välmående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diagnosen schizofreni inom vuxenpsykiatrin. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Vid datainsamling användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre temaområden framkom från dataanalysen: betydelsen av goda vårdrelationer, brist på kunskap samt närståendes betydelse för återhämtning. Slutsats: Sjuksköterskor med brist på kunskap om schizofreni har en negativpåverkan på vårdandet och vårdrelationen av patienterna. En ökad reflektion om den kunskap de besitter kan förbättra förutsättningarna för en godare vård. Närstående har en påverkan på patienternas välmående och återhämtning och bör därför få ökade stödinsatser från vården. / Background: Schizophrenia is a common psychiatric disorder characterized by symptoms of delusions and hallucinations. It is a stigmatized group where nurses’ approach and knowledge of the disease play an important part in patients’ recovery and well-being. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients diagnosed with schizophrenia within adult psychiatry. Method: A literature review of ten original scientific articles was conducted. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for data collection. Results: Three theme areas emerged from the data analysis: the importance of good care relationships, lack of knowledge and the importance of relatives for recovery. Conclusions: Nurses with a lack of knowledge about schizophrenia have a negative impact on care and nurse-patient relationship with patients. An increased reflection on the knowledge one possesses can improve the conditions for better care. Relatives have an impact on the patients' well-being and recovery and should therefore receive increased support efforts from the healthcare system.

Bakgrund: Akutmottagningen är en hektisk miljö med ett högt inflöde av patienter. Korta möten mellan sjuksköterska och patient är vanligt och beslut kan behöva fattas snabbt. Det är viktigt att kommunikationen och patientens delaktighet har en central roll i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor, både digitalt och i person. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med tre underteman vardera. Teman som framkommer är Kommunikationen skapar möjlighet för patienters delaktighet och Kommunikation och delaktighet försvåras av faktorer. Resultatet visar att bland annat tidsbrist, låg bemanning och språkbarriärer är vanligt förekommande och är faktorer som påverkar kommunikationen och delaktigheten på akutmottagningar. Sjuksköterskor har dock flera olika strategier när de kommunicerar med patienten. Konklusion: Kommunikationen är en viktig aspekt när patientdelaktighet ska möjliggöras. Kommunikation skapar många möjligheter, dock finns ett flertal hinder som försvårar kommunikationen och informationsutbytet på akutmottagningen. Genom att sjuksköterskan är närvarande och ärlig i kommunikationen kan det främja patientdelaktigheten och minska känslor som otrygghet och frustration. / Background: The emergency department is a hectic environment with high patient flows. Short encounters between nurse and patient are common and decisions may need to be made quickly. It’s important that communication and patient participation have a central part of nursing. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of communication and participation at the emergency department. Method: The chosen method was a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were conducted with nine nurses, both digitally and in person. Data was analyzed based on qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two themes with three sub-themes each. The themes are Communication creates opportunities for patient participation and Communication and participation is hampered by factors. The results show that time constraints, low staffing and language barriers are common and are factors that affect communication and participation in emergency departments. However, nurses have different strategies when communicating with the patient. Conclusion: Communication is an important aspect of enabling patient participation. Communication creates opportunities but there are obstacles that make it difficult to communicate and exchange information in the emergency department. A nurse’s presence and honest communication can promote patient participation and reduce feelings of security and frustration.

Bakgrund: Suicid bidrar till att över 700 000 människor dör årligen och det påverkar såväl människors familjer som samhället i stort. Det finns stigma och fördomar kring suicidala handlingar. Flera personer hade varit i kontakt med sjukvården innan de begick suicid. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av hälsa och ohälsa, vilket är centralt i det psykiatriska vårdsammanhanget. Syfte: Syftet var att granska och syntetisera kvalitativ forskning om patienters upplevelser av omvårdnad i den psykiatriska vården vid suicidala handlingar. Metod: Strukturerad litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dataanalys var tematisk analys av Braun och Clarke (2021). Resultat: Det framkom tre teman med tillhörande subteman, ”Miljöns betydelse”, ”Att bli bekräftad”, ”Barriärer för en god vård”. Vården påverkades utav vårdpersonalens bemötande, kommunikationsförmåga och den fysiska miljön. Försvårande faktorer var när kommunikationen och den personcentrerade vården brast. Betydelsefulla aspekter var när personal visade respekt, empati, skapande allians och att anhöriga var delaktiga i vården. Slutsats: Studiens resultat kan komma att få betydelse för patienter som vårdas i anslutning till suicidala handlingar, även för vårdpersonal som kan vara behov av handledning. Vidare forskning behövs på flera perspektiv, för att skapa en bredare förståelse som kan påverka omvårdnaden och förbättra den personcentrerade vården. / Background: Suicide contributes to the death of over 700,000 people annually and it affects both people's families and society at large. There is stigma and prejudice surrounding suicidal acts. Several people had been in contact with the health care system before committing suicide. Person-centred care is based on the person's experience of health and ill health, which is central to the psychiatric care context. Aim: The aim was to review and synthesize qualitative research on patients' experiences of nursing care in psychiatric care for suicidal acts. Method: Structured literature review with qualitative articles. Data analysis was thematic analysis by Braun and Clarke (2021). Results: Three themes emerged with associated subthemes, "The importance of the environment", "Being confirmed", "Barriers to good care". The care was influenced by the care staff's treatment, communication skills and the physical environment. Aggravating factors were when communication and person-centred care broke down. Significant aspects were when staff showed respect, empathy, creating an alliance and that relatives were involved in the care. Conclusion: The results of the study may have significance for patients who are cared for in connection with suicidal acts, also for healthcare personnel who may need supervision. Further research is needed on several perspectives, to create a broader understanding that can influence nursing and improve person-centered care.

Bakgrund: Alla barn i Sverige erbjuds vaccination där andelen barn som vaccineras är hög men det finns ändå föräldrar som tvekar eller väljer att avstå vaccination. Barnhälsovårdsjuksköterskor har en betydande roll i att motivera föräldrar till vaccination. Personcentrerad vård innebär ökad vårdkvalité och används tillsammans med vård baserad på evidens i barnhälsovårdsjuksköterskors arbete med motivation. Syfte: Att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att motivera föräldrar till vaccination av barn. Metod: Kvalitativ intervjustudie med datainsamling genom asynkrona intervjuer användes. Frågor skickades via mejl till 17 barnhälsovårdsjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes och totalt utformades tre kategorier. Resultat: Kategorierna som formades i analysen, betydelsen av inre och yttre påverkan, samtalets betydelse för motivation och värdet av anpassad information presenterar resultatet. Barnhälsovårdsjuksköterskor behöver veta vad som påverkar föräldrars beslut för att motivera till vaccination. Samtal med föräldrar, föra dialog och anpassa information till olika familjer var betydelsefullt för att nå framgång med motivation. Konklusion: Barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att motivera föräldrar till vaccination består till stor del av samtal och information. Evidensbaserad information är betydelsefullt och personcentrerad vård genomsyrar arbetet med motivation. / Background: All children in Sweden are offered vaccination where the proportion of children who are vaccinated are high but some parents’ still hesitate or choose not to vaccinate. Child health nurses’ have a significant role in motivating parents’ to vaccination. Person-centered care means increased quality of care and is used together with health care based on evidence in the motivational work of child health nurses’. Aim: To describe the experiences of child health nurses’ in motivating parents to vaccinate children. Method: Qualitative interview study with collection of data through asynchronous interviews were used. Questions was sent by email to 17 child health nurses’. Qualitative content analysis was used and a total of three categories was formed. Findings: The categories formed in the analysis, the importance of internal and external influences, the importance of conversation for motivation and the value of customized information presents the results. The child health nurses’ need to know what influences parents’ decision-making to motivate them to vaccination. Conversation with parents’, engaging in dialogue, and adapting information to different families was important to achieve success with motivation. Conclusion: The child health nurses’ experiences of motivating parents to vaccination consists in large part of conversation and information. Evidence- based information is significant and person-centered care permeates the work on motivation.

Bakgrund: Gynekologisk cancer påverkar olika kvinnor på olika sätt. Varje år drabbas cirka 3000 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer och de vanligaste formerna är; livmoderkroppscancer, äggstockscancer, livmoderhalscancer och vulvacancer. I samband med sjukdom kan kvinnan uppleva olika sorters lidande och att lindra kvinnans lidande genom omvårdnad är en av sjuksköterskans främsta uppgifter. Att få en cancerdiagnos innebär en kris och utöver fysisk omvårdnad har många kvinnor även behov av psykosocial omvårdnad. Syfte: Belysa upplevelser av omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Genom databassökning i två databaser; Cinahl och PubMed inhämtades elva empiriska vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys av inhämtade artiklar resulterade i att meningsenheter identifierades, kondenserades, kodades och slutligen kategoriserades. Resultat: Vid analys framkom tre teman; information, kommunikation och psykosocialt stöd samt totalt nio underkategorier; tillgänglighet till information, hantering av information, information och förberedelse, information och undervisning, sexuell hälsa och sexualitet, tillgänglighet och kontinuitet, delaktighet, en god relation samt när stödet upphör. Slutsats: Det finns en variation av behov och preferenser gällande omvårdnad hos kvinnor med gynekologisk cancer. Kvinnor önskar bli bemötta som unika personer och göras delaktiga i sin vård. Tillit, hänsyn och lyhördhet poängteras av kvinnor vara viktiga delar av relationen kvinnan har till sjuksköterskan. Genom en personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan främja kvinnans välmående och delaktighet i omvårdnaden. / Background: Women are affected differently when diagnosed with gynecological cancer. Each year approximately 3000 women in Sweden are diagnosed. The most common forms of gynecological cancer are; endometrial cancer, ovarial cancer, cervix cancer and vulva cancer. Having cancer comes with different types of suffering, and easing the woman’s suffering is one of the nurse´s main tasks. Cancer comes with crisis and in addition to the physical care needs, many women also need psychosocial support from the nurse.  Aim: to illustrate experiences of nursing care amongst women with gynecological cancer.  Method: a qualitative literature review. Articles were searched using the databases Cinahl and PubMed. Eleven articles were included and content analysis resulted in meaning units being identified, condensed, coded and finally categorized. Result: three categories emerged; information, communication and psychosocial support, as well as nine subcategories; availability of information, managing information, information and preparation, information and education, sexual health and sexuality, availability and continuity, participation, a good relationship and when support ends. Conclusion: there is a great variety in women´s needs and preferences of care in relation to gynecological cancer. Women expressed a desire to be met as unique individuals and to be involved in their care. Women pointed out trust, consideration, and responsiveness as important aspects of the relationship women had to their nurse. Through person-centered care, the nurse can promote the woman´s well-being and encourage her participation in nursing care.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor, är en global hälsoutmaning. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt och utförs av en partner. Nästan en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för våld i nära relation. När dessa kvinnor söker vård är det sjuksköterskornas ansvar att rapportera händelsen. Studier visar att sjuksköterskor behöver bättre förutsättningar för att hantera dessa kvinnor och deras behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor på akutmottagning som utsatts för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt genomförd med en kvalitativ metod med induktiv ansats där tolv artiklar undersöktes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier; att vara rustad och faktorer som hämmar som tillsammans byggdes upp av fyra subkategorier. Slutsatser: Bristen på kunskap, handledning och tid upplevdes som viktiga faktorer som påverkade arbetet med dessa kvinnor. För sjuksköterskor är tillgången till kunskap avgörande för att bygga upp självförtroende och kunna ställa relevanta frågor under mötet. Bristen på tydliga riktlinjer ledde till känslor av osäkerhet, medan tidsbegränsningen påverkade relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan. / Title: The Nurse's Experiences of Meeting Women Who Have Been Subjected to Intimate Partner Violence – A Qualitative Literature Review Background: Intimate partner violence, particularly against women, is a global health challenge. It can be physical, psychological, or sexual and is perpetrated by a partner. Nearly one-third of the world's women have experienced intimate partner violence. When these women seek care, it is the responsibility of nurses to investigate and, if necessary, report the incident. Studies indicate that nurses need better support to address the needs of these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women at emergency departments who have experienced intimate partner violence. Method: A literature review was conducted using a qualitative approach with an inductive approach, examining twelve articles using Friberg's five-step analysis.Results: The results presented two main categories; To be equipped and inhibiting factors. Which together were built up by four subcategories. Conclusions: The absence of knowledge, guidance, and time emerged as significant factors affecting encounters. Access to knowledge is crucial for nurses to build confidence and ask relevant questions during encounters. The lack of clear guidelines led to feelings of uncertainty, while time constraints affected the relationship between the nurse and the woman.

Bakgrund: När ett beslut om att patientens vård ska övergå från kurativ vård till palliativ vård är målet med vården att främja livskvalitet. Den palliativa vården bygger på fyra hörnstenar, symtomkontroll i vid bemärkelse, samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till närstående. För att möjliggöra en bra vård för patienter behöver sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården lyftas för att öka förståelsen för området.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Tolv kvalitativa artiklar användes för att sammanställa resultatet. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed, PsychINFO och ProQuest. Dataanalysen har gjorts i överenstämmelse med Fribergs fyrstegsmodell (2022).  Resultat: Två teman framkom: patientnära arbete och teamarbete. Sjuksköterskor lyfte vårdrelationer och närhet till patienter. De upplevde utmaningar i sitt arbete och hur de kunde bemöta dem. Samarbete beskrevs som en del av det dagliga arbetet.  Slutsats: Sjuksköterskor ansåg djupa vårdrelationer med patienter som viktiga. De mötte utmaningar som stress vilket påverkade det dagliga arbetet. Samarbete med patient, familj och andra professioner beskrevs som viktigt, samt att respektera och anpassa sig efter det privata hemmet. Mer djupgående forskning gällande stress och utmaningar inom palliativ hemsjukvård kan bidra till att sjuksköterskor arbetar mer personcentrerat. / Title: Nurses’ experiences of palliative care in home care  Background: When the patient's care crosses from curative care to palliative care, the goal is to encourage quality of life. Palliative care is constructed on four cornerstones, symptom control, teamwork, communication and relationship and support to relatives.  To enable good care for patients, nurses' experiences of palliative care in home health care need to be highlighted in order to increase understanding of the area. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care in home care.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Twelve qualitative articles were used to compile the result. The databases used were Cinahl, PubMed, PsycINFO and ProQuest. The data were analyzed according to Friberg's four step analysis process. Results: Two themes emerged: close patient work and teamwork. Nurses highlighted care relationships and closeness to patients. They experienced challenges in their work and how they could manage them. Collaboration was described as part of the daily work.  Conclusion: Nurses believed that deep caring relationships with patients were important. They faced challenges such as stress which affected their daily work. Cooperation with the patient, family and other professions was described as important, as well as respecting and adapting to the private home. Further research regarding stress and challenges in palliative home care can contribute to nurses working towards more person-centered care.