Bakgrund: Hälsolitteracitet är individens förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda information för att kunna bibehålla och främja hälsa. För att patienten ska kunna vara mer aktiv i sin egenvård och att ha förmågan att kunna fatta beslut i hälsofrågor behövs en viss nivå av hälsolitteracitet. Hälsa påverkas av de förutsättningar, förhållanden och situationer som patienterna har. Sämre sociala och ekonomiska förutsättningar kan leda till ojämlikhet i hälsan. Med omställning till god och nära vård ska sjuksköterskan arbeta mer personcentrerad och stärka patienten förmåga till egenvård. Att främja hälsolitteracitet betraktas som en hållbar investering i hälsa för både patienten och samhället för att nå en hög kvalitet i vården och en mer jämlik hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar hälsolitteracitet hos vuxna socioekonomiskt utsatta patienter. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju sjuksköterskor deltog i intervjuerna, materialet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrevs tre huvudkategorier. Den första kategorin var Individens kompetens och resurser där var sjuksköterskor uppfattning att nivå av hälsolitteracitet påverkas av individens utbildning och kunskap samt stöd från familjen. Den andra kategorin var kommunikation och där beskrev sjuksköterskor att språkbarriär och kulturella skillnader var utmaningar för en god kommunikation som grund för informationsutbyte med patienter. Den tredje kategorin var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Där uppfattade sjuksköterskor att individanpassad vård, organisationens stöd och samverkan mellan olika aktörer var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien ansåg att individens egna förutsättningar såsom utbildning och kunskap, stöd från familjen samt kommunikation påverkade nivån av hälsolitteracitet hos patienterna. För att främja hälsolitteraciteten krävs det att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuder patienter individanpassad vård samt att det finns både organisatoriskt och samhälleligt stöd för detta viktiga arbete. / Background: Health literacy is the individual's ability to obtain, understand, value and use information in order to maintain and promote health. For the patient to be more active in their own care and to have the ability to make decisions in health matters, a certain level of health literacy is needed. Health is affected by the prerequisites, conditions and situations that the patients have. Poorer social and economic conditions can lead to inequality in health. With the transition to good and close care, the nurse must work more person-centred and strengthen the patient's ability to self-care. Promoting health literacy is considered a sustainable investment for both the patient and society in order to achieve high quality care and a more equal health. Aim: The purpose was to examine nurses' perception of what affects health literacy in socioeconomically vulnerable adult patients. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. Seven nurses participated in the interviews; the material was analyzed in accordance with qualitative content analysis. Results: The results described three main categories. The first category was the individual's competence and resources, where nurses were of the opinion that the level of health literacy is affected by the individual's education and knowledge as well as support from the family. The second category was communication where nurses described that language barriers and cultural differences were challenges for good communication which was the basis for information exchange with patients. The third category was conditions for promoting health literacy. Nurses perceived that individualized care, the organization's support and collaboration between different actors were prerequisites for promoting health literacy. Conclusions: The nurses in the study perceived that the individual’s own characteristics such as education and knowledge, support from the family and communication influenced the level of health literacy in the patient. In order to promote health literacy, it is required that healthcare professionals offer patients individually tailored care and that there is both organizational and societal support for this important work.

Bakgrund: Palliativ vård förekommer i olika vårdavdelningar då det inte är förutsägbart att veta när en patient kommer vara i behov av palliativ vård. Sjuksköterskorna på en slutenvårdsavdelning har i uppgift att behandla och lindra patientens fysiska symtom samtidigt som de psykiska och emotionella behoven av patienten uppfylls medans fokuset av palliativ vård är att lindra patientens lidande. Palliativ vård är ett helhetsgrepp som omfattar fyra olika hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till närstående. Personcentrerad palliativ vård är grunden till en optimal palliativ vård. Personcentrerad palliativ vård innefattar vikten av patientens centrala roll i vården. Brister i de fyra hörnstenarna försämrar kvaliteten av den palliativa vården. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av brister inom den palliativa vården på slutenvårdsenheter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med 10 artiklar hämtade från de internationella databaserna för medicin och omvårdnad, Pubmed och Cinahl. Artiklarna granskades med SBU:s (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre olika teman: otillräckliga organisatoriska förutsättningar, otillräckligt teamarbete samt otillräckliga kunskaper om palliativ vård. Under följande teman lyfts det upp hur olika typer av brister påverkar sjuksköterskans upplevelser av att jobba med palliativa patienter. Konklusion: Resultatet belyste att brister inom palliativ vård upplevdes av sjuksköterskorna som ett hinder för att erbjuda den palliativa patienten bästa möjliga vård. Samtidigt bidrog bristerna till en hög arbetsbelastning, oro och osäkerhet hos de deltagande sjuksköterskorna. Gemensam faktor för bristerna som belyses i litteraturstudien är deras negativa påverkan på sjuksköterskornas välmående och arbete som till följd påverkar patientens palliativa vård. / Background: Palliative care occurs in different care departments as it is not predictable to know when a patient will be in need of palliative care. The nurses in an inpatient ward are tasked with treating and alleviating the patient's physical symptoms while meeting the patient's psychological and emotional needs. Palliative care is a comprehensive approach that includes four different key points: symptom relief, teamwork, communication and support for relatives. Person-centered palliative care is the basis for optimal palliative care. Personcentered palliative care includes the importance of the patient's central role regarding their own care. Steady cooperation between patient and nurse increases the possibility of building trust between the two parties. Aim: The aim is to shed light on nurses' experiences of shortages in palliative care in inpatient units. Method: A qualitative literature study with 10 articles gathered from PubMed and CINAHL,international databases for research in medicine and nursing, were reviewed with the SBU's (Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services) template for quality review. Result: The results are presented using three different themes: insufficient organizational conditions, insufficient teamwork and insufficient knowledge about palliative care. The themes highlight how different types of shortages affect the nurse's experiences of working with palliative care patients. Conclusion: The results highlighted that shortages in palliative care were perceived as an obstacle to offering the palliative patient the best possible care. The shortages resulted in high workload, worry and insecurity among the participating nurses. A commonality in the consequences of the shortages is their negative impact on the nurses’ wellbeing and work, which consequently affects the patient’s palliative care.

Bakgrund: Ordet stöd kan innebära olika saker och uppfattas på olika sätt av patienter. Sjuksköterskor bör se patienter som unika individer och erbjuda stöd utifrån de individuella behoven som finns hos patienter. Sjuksköterskor bör utgå ifrån att arbeta personcentrerat, för att skilja på behoven hos patienter. Syfte: Syftet för detta examensarbete var att beskriva patienters erfarenheter av stöd ifrån sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie har genomförts och tolv vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i detta examensarbete. Resultat: Två teman kunde identifieras i arbetet, dessa två var kommunikationens betydelse och delaktighetens betydelse. Efter att två teman identifierats skapades fyra subteman. Det framkom att patienter erfor stöd ifrån sjuksköterskor genom att patienter blev lyssnade till, att de fick information, fick medverka i sin egen vård samt bygga upp förtroendefulla relationer. Slutsats: Stöd kan upplevas och erfaras olika utifrån varje enskild individ, det vill säga att alla människor är unika och har olika behov av stöd. Vidare dras slutsatser att stöd i olika kontexter är betydelsefulla för att patienter ska känna sig stöttade. En del patienter beskriver att stöd kunde uppfattas som negativt i olika situationer, därav finns det behov av mer forskning på varför patienter erfor detta stöd negativt. / Background: The word support can mean different things and is perceived in different ways by patients. Nurses should see patients as unique individuals and offer support based on the individual needs of patients. Nurses should start from person-centered work, in order to differentiate between the needs of patients. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of support from nurses. Method: A literature study was used as a method in this degree project and twelve nursing articles were included in this thesis Results: Two themes could be identified in the work, these two were communication and the importance of participation. After two themes were identified, four subthemes were created. It emerged that patients experienced support from nurses through patients being listened to, receiving information, participating in their own care and building caring relationships. Conclusion: Support can be perceived and experienced differently based on everyone, that all people are unique and have different needs for support. Furthermore, conclusions are drawn that support in different contexts is important for patients to feel supported. Some patients describe that support could be perceived as negative in various situations, hence there is a need for more research into why patients experienced this support negatively.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Det finns flera olika behandlingsalternativ vid bröstcancer och för att patienterna ska känna sig delaktiga under behandlingarna är det viktigt att hälso- och sjukvården arbetar utifrån den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer upplever grundläggande omvårdnad. Metod: Det har genomförts en analys av narrativer med ett deduktivt förhållningssätt utifrån grundläggande omvårdnad. Sex självbiografier skrivna av bröstcancerdrabbade kvinnor har granskats och analyserats för att sedan kategoriserats till ramverket Fundamenals of Cares olika begrepp. Resultat: Resultatet visar att en personcentrerad vård och en god relation mellan patienter och sjuksköterskor är en viktig aspekt under hela sjukdomsförloppet. Aktivt lyssnande, information och kommunikation är avgörande faktorer för att kvinnorna ska känna sig trygga. Att sjuksköterskorna är närvarande och stödjande gör att kvinnorna upplever ett ökat fysiskt och emotionellt välbefinnande. Konklusion: Information är en viktig aspekt för att kvinnorna ska kunna känna trygghet, att få tillräcklig information gör att sjuksköterskorna känns mer engagerade och det är således viktigt att sjuksköterskorna tar sig tid att lyssna och försöker förstå det enskilda behovet. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women; various treatment options exist for breast cancer, and healthcare professionals must work with person-centered care for the patients to feel involved during the treatments. Aim: The purpose was to examine how women with breast cancer experience Fundamentals of Care. Method: An analysis of narratives with a deductively 'approach's been used based on Fundamentals of Care. Six autobiographies written by women affected by breast cancer have been reviewed, analyzed, and then categorized into different parts of the framework Fundamentals of Care. Findings: The findings show that person-centered care and a good relation between patients and registered nurses is an essential aspect during the entire course of the disease. Active listening, information and communication are vital for women to feel secure. The women experience increased physical and emotional well-being if nurses are present and supportive. Conclusion: Information is an essential aspect for women to feel security. The nurses are perceived as more engaged if the women are provided with sufficient information. Thus, nurses must take time to listen and try to understand the individual need.

Bakgrund: Idag lever cirka 55 miljoner människor med demensdiagnos i världen varav cirka 160 000 i Sverige. Demens finns i olika typer och saknar botande behandling däremot går symtomen att lindra. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer med demensdiagnos i särskilt boende för äldre personer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design inkluderande 14 kvalitetsgranskade artiklar. Data analyserades med hjälp av en femstegsanalys. Resultat: Tre huvudteman yttrades; ”Att bedriva demensvård när organisationen brister”, ”Att samverka med anhöriga och personer med demens” och ”Att vårda demensens emotionella uttryck”. Resultatet visade att omvårdnadspersonalens kunskap är en viktig faktor i vårdandet av demens. Tidsbrist och tung arbetsbelastning är enligt omvårdnadspersonalen förekommande och beror ofta på att personalen är oerfaren. Omvårdnadspersonalen ansåg att kommunikationen mellan patient, personal och anhöriga kan habetydelse i vårdandet. Slutsats: Omvårdnadspersonalen upplevde brister i vårdandet av personer med demens och att förbättring behövdes. Att vårda personer med demens är utmanande och ger upphov till frustration, stress och sorg enligt omvårdnadspersonalen. Mer tid, resurser och utbildad personal behövs för att omvårdnadspersonalen ska kunna ge personerna en demensvård av bra kvalitet. Anhöriga bör synliggöras samt erbjudas delaktighet i vårdandet. Bristande kommunikation kan leda till negativa konsekvenser i vårdandet. / Background: Today, around 55 million people live with a diagnosis of dementia in the world, of which around 160,000 are in Sweden. Dementia comes in different types and lacks curative treatment, however, the symptoms can be alleviated. Purpose: To describe the nursing staff's experiences of caring for people with a diagnosis of dementia in special housing for the elderly people. Method: Literature review with qualitative design including 14 quality-reviewed articles. Data were analyzed using a five-step analysis. Results: Three main themes were expressed; “To provide dementia care when the organization fails”, "To cooperate with relatives and people with dementia" and "To care for the emotional expression of dementia" The results showed that the nursing staff's knowledge is an important factor in the care of dementia. According to the nursing staff, lack of time and heavy workload are common and are often due to the staff being inexperienced. The nursing staff considered that communication between patient, staff and relatives can be important in care. Conclusion: The nursing staff experienced deficiencies in the care of people with dementia and that improvement was needed. Caring for people with dementia is challenging and gives rise to frustration, stress and sadness according to nursing staff. More time, resources and trained personnel are needed for the nursing staff to be able to provide people with dementia care of good quality. Relatives should be made visible and offered participation in the care. Lack of communication can lead to negative consequences in care.

Bakgrund: En stor del av alla patienter med hjärtsvikt lider av mental ohälsa som till exempel depression. Depression är förknippat med en ökad risk för både ett ökat behov av sjukhusvård och för död hos hjärtsviktspatienter. Syfte: Att beskriva upplevelser av vad som påverkar den psykiska hälsan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: Det har genomförts en kvalitativ litteraturöversikt. 11 artiklar blev godkända efter kvalitetsgranskning och kunde användas till resultatet. Resultat: Två huvudteman framkom och de var: Fysiska aspekter som inverkar på den psykiska hälsan och livsomställningar till följd av att bli kroniskt sjuk. Fem underteman skapades och de var: Kroppsliga förändringar, oförutsägbara fysiska symtom, att leva i ständig oro, att uppleva personlighetsförändringar och att känna sorg över sin sjukdom. Slutsats: Den psykiska hälsan påverkas negativt hos hjärtsviktspatienter och ett flertal sjukdomsrelaterade orsaker fanns till det. Mer förståelse för vad som påverkar den psykiska hälsan behövs för att kunna hjälpa dessa patienter. / Background: A large proportion of all patients with heart failure suffer from mental illness such as depression. Depression is associated with a higher risk of an increased need for hospital care and death in heart failure patients. Aim: To describe experiences of what affects the mental health of patients with chronic heart failure. Method: A qualitative literature review has been carried out. 11 articles were approved after quality review and could be used for the results. Results: Two main themes emerged, and these were: Physical aspects that affect mental health and life changes as a result of becoming chronically ill. Five subthemes were created, and they were: Bodily changes, unpredictable physical symptoms, living in constant worry, experiencing personality changes and feeling sad about their illness. Conclusions: Mental health is negatively affected in heart failure patients and there were several disease-related reasons for this. More understanding of what affects mental health is needed to be able to help these patients.

No description available.

No description available.

Bakgrund: De globala målen, och nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor, belyser hälsofrämjande arbete. Ändå är ohälsa en stor grund för samhällets sjukdomsbörda. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande arbete och genom att stödja patienter till livsstilsförändringar.Syfte: Syftet var att belysa tillvägagångssätt som sjuksköterskor kan använda sig av i sitt arbete för att stödja patienter till att göra hållbara livsstilsförändringar.Metod: Arbetet har utförts i form av en litteraturöversikt innehållande 20 vetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa och tolv kvantitativa.Resultat: Ett övergripande tema framkom, att skapa och bibehålla en god relation mellan sjuksköterska och patient genom hela förändringsprocessen. Vidare bestod livsstilsförändringar av en process: identifiering, genomförande och uppföljning. I den första fasen bör sjuksköterskan identifiera patientens förväntningar, fysiska förutsättningar samt främjande och hindrande faktorer. Den andra fasen bestod av att motivera patienten och för detta kan sjuksköterskan och patienten använda stödverktyg i förändringsarbetet. I den tredje fasen behöver sjuksköterskan skapa förutsättningar för egenförmåga hos patienten samt skapa en långsiktig plan för en hållbar livsstil.Slutsats: Det visade sig att det inte finns någon enkel, generell metod eller tillvägagångssätt, utan förändring sker som en process, liknande omvårdnadsprocessen. Viktiga delar att ta hänsyn till, via ett respektfullt bemötande, är patientens medvetenhet om risker, vilja till förändring, förutsättningar och vilket stöd som finns tillgängligt. / Background: The global goals, and the national guidelines for an unhealthy lifestyle, highlights health promotion work. Still unhealthiness is a big base for the society´s diseases burden. The registered nurse has an important role in preventing unhealthiness through health-promotion work and by supporting patients during lifestyle changes.Aim: The aim was to describe health-promoting approaches that registered nurses can use in their work to support patients to make sustainable lifestyle changes.Method: This literature review was based on 20 scientific articles, of which eight were qualitative and twelve quantitative.Result: An overarching theme emerged, to create and maintain a good relationship between nurse and patient throughout the change process. Furthermore, lifestyle changes consisted of a process: to identify, to implement and to follow up. In the first phase, the nurse should identify the patients´ expectations, physical conditions and promoting and inhibitive factors. The second phase consisted of motivating the patient and for this the nurse and patient can use support tools during the change process. In the third phase, the nurse needs to create conditions for self-efficacy and creating a long-term plan to maintain a sustainable lifestyle.Conclusion: It turned out that there is no general method to make a lifestyle change, as change takes place as a process, similar to the nursing process. Important parts to take into account, in a respectful manner, are the patients´ awareness about risks, willingness to change, conditions and what support is available.

Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera kognitiva sjukdomar. Det är en obotlig sjukdom som blir allt vanligare ​i hela världen. Vårdandet består främst av olika omvårdnadsåtgärder som bör anpassas efter individens behov. Ett vanligt problem är att personen med demenssjukdomen blir allt mer begränsad i det senare sjukdomsförloppet. I samband med sjukdomsprogressionen är det vanligt att deras autonomi begränsas till följd av bristande kommunikation. Personer med demenssjukdomar trivs som bäst inom hemmiljön. Vård inom akutsjukvården är även vanligt förekommande, trots att den sällan är anpassad för patientgruppens behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdomar inom akutsjukvård. Metod ​​En litteraturöversikt utformades utifrån information hämtat från kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra steg.​ Resultat Författarna fann fyra teman i​ resultatet; en otrygg vårdmiljö, kommunikation mellan patient och sjuksköterska, ett gott bemötande samt organisationens påverkan. Ur dessa teman framkom det att miljön inom akutsjukvården inte var anpassad för personer med demenssjukdomar. Utöver det beskrev deltagarna vikten av att kunna föra god kommunikation och att bemöta patienten med respekt och förståelse. Slutsats Vårdmiljön inom akutsjukvården ansågs vara svåranpassad. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kunde leda till att patientens autonomi begränsades. Ett gott bemötande genomsyrades av ett personcentrerat förhållningsätt. Slutligen framkom det att samarbetet inom arbetsteamet ansågs vara bristande och att adekvat kunskap saknades.​ / Background Dementia is the collective name of several cognitive disorders. Dementia is an incurable disease that is becomming increasingly more common throughout the world. Care mainly consists of various nursing measures adapted to the needs of the individual. A common issue is that the person with the disease becomes increasingly limited in the later stages of the disease. With the progression of the disease, their autonomy is commonly limited as a result of a lack of communication. People with dementia feel the best in a homelike environment, care within an acute care setting is also common, despite the fact that it is seldom a care setting adapted to the patient groups needs. Aim The aim of this study was to describe nurses experiences of caring for people with dementia in an acute care setting. Method A literary review was designed based upon information from qualitative and quantitative articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's four steps. Results The authors found four themes in the results; an unsafe care environment, communication between the patient and nurse, good treatment, organizational impact. From these themes it was concluded that the environment within a emergency healthcare setting was not adapted for people with dementia. In addition, the study participants described the importance of being able to communicate with and to treat the patient with respect and understanding. Conclusions The emergency care environment was considered difficult to adapt. Poor communication between nurses and patients could lead to restrictions of the patients autonomy. Good treatment was characterised by a person-centred approach. Lastly, it was considered to be inadequate co-operation within the workforce and that there was a lack of adequate knowledge.