Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom som påverkas av ohälsosamma levnadsvanor. För att förhindra sjukdomsprogression och komplikationer krävs det av personer med DMT2 att utföra egenvårdsinsatser. Egenvårdsinsatser omfattar självmedicinering, regelbundna blodsockerkontroller, fysisk aktivitet och kostrestriktioner. Egenvårdsinsatserna hjälper till att reglera sjukdomen och reducera risken för kardiovaskulära sjukdomar samt tidig död. Personer med DMT2 upplevs av vårdpersonal som svårmotiverade till livsstilsförändringar vilket skapar frustration bland vårdpersonalen när inga framsteg identifieras vid hälsokontroller. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter och upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på resultatet från tio kvalitativa studier och en mixad metod-studie. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades utifrån mallar utarbetade av högskolan i Gävle. Resultatet framställdes med hjälp av en tematisk analysmetod. Huvudresultat: Resultatet redovisas under två huvudteman; inre faktorer och yttre faktorer. De uppmärksammade inre faktorerna av betydelse för implementering av egenvårdsinsatser  var olika attityder, inställningar kring fysisk aktivitet och kostrestriktioner, nivå av sjukdomsinsikt, ekonomisk situation, fysiska funktionsnedsättningar och multisjuklighet. De yttre faktorerna av betydelse för egenvårdsföljsamheten ansågs vara stödet från familjen, brist på valmöjligheter i samband med  sociala event, samt nivån av delaktighet i samband med vårdkontakt. Slutsats: Personer med DMT2 upplever svårigheter med egenvårdföljsamhet och livsstilsförändringar som är beroende av individuella faktorer. Sjuksköterskor behöver därför identifiera brister hos personer med DMT2 utifrån en helhetssyn med ett personcentrerat förhållningssätt, detta för att bättre anpassa omvårdnaden efter patientens behov. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a common disease influenced by unhealthy lifestyle habits. In order to prevent the disease progression and complications it requires people with DMT2 to perform self-care measures. Self-care measures includes self-medication, continuous glucose self-monitoring, physical activity and dietary restrictions. Self-care interventions help in controlling the diabetes disease and also reducing the risk of cardiovascular diseases and an early death. People with DMT2 are perceived by healthcare professionals as difficult to motivate in making lifestyle changes, this in turn creates frustration among healthcare professionals when no progress is identified during health checkups. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experiences of self-care in regard to type 2 diabetes. Method: A descriptive literature study based on the results of ten qualitative studies and one mixed method study. The studies were reviewed for relevance and quality through templates developed by the University of Gävle. The results were presented using a thematic analysis method. Main results: The results are presented under two main themes: internal factors and external factors. The noted internal factors of importance for the implementation of self-care interventions were; different attitudes towards physical activity and dietary restrictions, level of disease insight, financial situation, physical disabilities and multimorbidity. The external factors of importance for adherence to self-care interventions were considered to be; family support, lack of choices in regard to diet management during social events, and the level of involvement during contact with health care professionals. Conclusion: People with DMT2 experienced difficulties with self-care adherence and lifestyle modifications dependent on individual factors. Therefore, nurses need to identify deficiencies in people with DMT2 from a holistic and person-centered approach in order to better adapt nursing care to the patient's needs.

Bakgrund: Alltmer vård bedrivs i patienternas egna hem och den kommunala vården är omfattande och expanderar. Samtidigt beskriver tidigare studier hemsjukvården som en komplex vårdkontext med delat patientansvar på många professioner och huvudmän. I Sverige pågår det en nationell satsning mot en ‘god och nära vård’ med personcentrerad vård som fokus. Den personcentrerade vården är ett beforskat område, men fokus ligger då oftast på slutenvårdskontexten. Hur erfarenheterna av personcentrerad vård i hemsjukvården ser ut är ej tydligt beforskat. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 14 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor i hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien mynnade ut i 4 kategorier som beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta personcentrerat i hemsjukvården. Dels hade hemmet som vårdkontext en påverkan på den personcentrerade vården, även en tidsaspekt togs upp. Vidare beskrevs utmaningar i samverkan med andra vårdaktörer och i teamarbetet. Dessutom framkom att den personcentrerade vården tolkades olika av de olika sjuksköterskorna i studien. Slutsats: Sjuksköterskor i hemsjukvården har goda möjligheter att arbeta personcentrerat samtidigt som det är svårt att få hela vårdkedjan att arbeta personcentrerat. Det behövs ytterligare studier för att kartlägga hur samarbetet mellan kommunal och regional vård kan förbättras för att trygga upp den personcentrerade vården. / Background: More and more care are provided in the patients' own homes and municipal care is extensive and expanding. At the same time, previous studies describe home health care as a complex care context with shared patient responsibility among many professionals and caregivers. In Sweden, there is a national investment towards 'good and close care' with person-centred care as the focus. Person-centred care is a researched area, but the focus is usually on the inpatient care context. How the experiences of person-centred care in home health care are perceived is not well researched. Aim: The purpose of the study was to elucidate nurses' experiences of working person-centred in home health careMethod: A qualitative study was conducted with 14 semi structured interviews with nurses in home health care. The interviews were analyzed using manifest content analysis. Result: The study resulted in four categories that described the nurses' experiences of working person-centred in home health care. The home as a care context had an impact on the person-centred care, a time aspect also influenced the care. Furthermore, challenges were described when collaborating with other health care providers and in teamwork. In addition, it emerged that the person-centred care was interpreted differently by the different nurses in the study. Conclusion: Nurses in home health care have good opportunities to work person-centred, while it is difficult to get the entire health care organization to work person-centred. Further studies are needed to investigate how the cooperation between municipal and regional care can be improved in order to secure a person-centred care.

Bakgrund: Det finns evidens för att fysisk aktivitet har en positiv inverkan påsåväl fysisk som psykisk hälsa. Kranskärlssjukdom, som är den dominerande dödsorsaken i Sverige, karakteriseras av åderförkalkning och är direkt förenat med osunda levnadsvanor, däribland fysisk inaktivitet. En ökad fysisk aktivitet hos denna patientgrupp kan minska risken för återinsjuknande eller ytterligare eskalation i sjukdomsförloppet. Deltagande i hjärtrehabiliteringsprogram är lågt trots underlag för den fysiska aktivitetens hälsosamma fördelar. Sjuksköterskor har för uppgift att främja god hälsa och de skulle kunna bidra mer till preventionsarbetet i sitt dagliga arbete. Syfte: Studiens syfte var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet ur kranskärlssjuka patienters perspektiv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet baserades på tio vetenskapliga studier som analyserades utefter fem steg i en analysprocess av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman och åtta subteman identifierades. Detförsta temat var motiverande faktorer med subteman; egenansvar, socialt stöd samt individanpassat stöd. Det andra temat var hindrande faktorer med subteman; tillgänglighet, känslor samt kunskapsbrist. Slutsats: Patienter är i behov av kontinuerlig individanpassad rådgivning och vägledning för att främja åtagande av fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. Sjukvårdspersonal behöver arbeta strukturerat och personcentrerat för att bidra till en trygg och säker vård. Sjuksköterskor träffar mest patienter i sitt dagliga arbete och är särskilt lämpliga att främja fysisk aktivitet som sekundärpreventiv åtgärd. / Background: There is evidence to show that physical activity has a positive effect on both physical and psychological health. Coronary heart disease, which is the dominating cause of death in Sweden, is characterized by arteriosclerosis and is directly connected to unhealthy living habits, such as physical inactivity. Increased physical activity amongst this group of patients could decrease the risk of recurrence or escalation of the disease. Participation in heart rehabilitation programs are low, despite evidence of the health benefits linked to physical activity. A nurse's task is to promote health and they could do more within the preventative workfield. Aim: The aim of this study was to explore patients with coronary heart disease and their experiences of physical activity. Method: A literature review based on ten scientific studies, analyzed according to a five step analysis process of qualitative research. Results: Two main themes and eight sub themes were identified. The first main theme was motivating factors with the sub themes; personal responsibility, social support and individually tailored support.The second theme was hindering factors with the sub themes; accessibility, emotions and lack of knowledge. Conclusion: Patients are in need of continuous and individualized counseling and guidance in order to commit to physical activity. Healthcare workers need to have a structured and person-centered approach to provide safe healthcare. Nurses encounter the most patients throughout their daily work and are particularly suitable to promote physical activity as a secondary prevention.

Bakgrund: Strukturerad smärtskattning är en högprioriterad åtgärd under patienters sista levnadsvecka enligt Socialstyrelsens styrdokument för palliativ vård. Vården i hemmet ska bedrivas personcentrerat där patientens hälsotillstånd utreds och ska syfta till att lindra lidande. Detta innebär att distriktssköterskor behöver ha färdigheter och kunskaper kring smärta, dess orsak, smärtskattning och behandling. Smärta och dess skattning är betydelsefull och beskrivningen distriktsköterskors erfarenheter av smärtbedömning ökar möjligheten att hitta förbättrings- och förändringsområden.Syfte: Undersöka distriktsköterskors erfarenheter av smärtbedömning vid vård i livets slutskede inom hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes genom videosamtal och bekvämlighetsurval användes under september-november 2022. Sammanlagt intervjuades 15 distriktsköterskor med vana av smärtbedömning vid vård i livets slutskede och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet belyser distriktsköterskorna olika erfarenheter kring användandet av smärtskattningsinstrument i vård i livets slutskede och vilka faktorer som påverkar användningen av smärtskattningsinstrument. Kategorierna som framkom var ”distriktsköterskornas erfarenhet av vikten av att smärtskatta”, ”distriktsköterskornas behov av samordning och kunskap” samt ”distriktsköterskornas erfarenhet av förbättrad smärtlindring”.Slutsats: Tydliga rutiner för användningen av smärtskattningsinstrument och dokumentation kan förbättra vård i livets slutskede inom hemsjukvård. Distriktsköterskorna efterfrågade utbildning i smärtskattningsverktygen anpassade för bedömningar av patienter i livets slutskede.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra lidande och främja hälsa. I det dagliga omvårdnadsarbetet är kommunikation ett av många verktyg som används. Information till patienten ska vara anpassad efter individuella förutsättningar och det ska säkerställas att patienten förstått. En effektiv kommunikation där patientens berättelse står i fokus är avgörande för en säker och högkvalitativ vård. Syfte: Att beskriva kommunikationsbarriärer mellan sjuksköterska och patient ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning tillämpades där tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades i analysen av resultatet. Databaserna CINAHL complete och PubMed tillämpades där de primära sökorden var kommunikationsbarriärer, sjuksköterska och patient. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter som hindrade en effektiv kommunikation med patienter och kände en oro för patientsäkerheten och vårdens kvalitet. De tillämpade flera olika strategier för att överkomma kommunikationsbarriärer genom att använda kroppsspråk, ansiktsuttryck, stöd av tolk och tvåspråkiga kollegor. Sammanfattning: Flera faktorer kunde hindra en effektiv kommunikation med patienterna, sjuksköterskorna tillämpade olika strategier för att överkomma barriärerna. Författarna diskuterar resultatet utifrån följande tre kategorier: sjuksköterskan och kulturkompetent omvårdnad, sjuksköterskans attityder och emotionella aspekter, samt sjuksköterskans brist på kunskap och utbildning i kommunikation. / Background: The nurse has a responsibility to relieve patient’s suffering and to promote health. Communication is one of many tools that the nurse uses in her caring work. Information given to the patient must be adapted to individual conditions and it must be ensured that the patient has understood the context. Effective communication where the focus is on the patient's narrative, is crucial for providing a safe and high-quality care. Aim: To describe communication barriers between nurses and patients from a nurse perspective. Method: A literature review according to Friberg´s method description was adapted based on ten scientific articles with qualitative and quantitative designs. The databases used were CINAHL Complete and Pubmed where the primary keywords were communication barriers, nurse and patient. Results: The results showed that nurses experienced difficulties that hindered effective communication with patients and they expressed a concern for patient safety and the quality of care. The nurses applied strategies such as body language, facial expressions, use of interpreters and bilingual colleagues to overcome the communication barriers. Summary: Different factors could hinder an effective communication with patients, the nurses applied different strategies to overcome the barriers. The authors discuss the results from the following three categories: Cultural competence in nursing, nurses' attitudes and emotional aspects and the nurses lack of knowledge and education in communication.

Bakgrund: Sedan 1930-talet har Sverige varit en nation som öppet välkomnarinvandring och generöst tar emot migranter. Detta ställer specifika krav påsjuksköterskor och annan vårdpersonal. För att kunna utföra effektiv vård krävsnärvaro, god kommunikation, empati och förståelse. Det är värt att notera attkommunikationen kan påverkas om patienter och sjuksköterskor inte delar ettgemensamt språk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskorsupplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården. Metod: Detgenomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl ochPubMed användes för att identifiera studier som var peer-reviewed. Däreftergenomgick tio studier en kvalitetsgranskning och analyserades med hjälp av enkvalitativ dataanalys. Resultatet: Efter analysen identifierades tre övergripandekategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna benämns:Språkbarriärernas påverkan på vårdkvalitet, vikten att ha tolk och emotionellpåverkan på sjuksköterskan. Konklusion: Litteraturstudien visade attspråkbarriärer påverkar sjuksköterskors förmåga att integrera sig med patienter,skapar utmaningar i kommunikationen och påverkar känslomässig vård.Användning av icke-verbala metoder och tolkar övervinner språkliga hinder.Trotssvårigheter beskrev sjuksköterskorna att vården av patienter som har språkbarriärbidrar till både professionell tillväxt och personlig utveckling. / Since the 1930s, Sweden has been a nation that openly welcomesimmigration and generously receives migrants. This implies specific demands onnurses and other healthcare professionals. To conduct effective care, presence,good communication, empathy, and understanding are required. It is worth notingthat communication may be affected if patients and nurses do not share a commonlanguage. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses'experiences of language barriers in healthcare. Method: A literature review with aqualitative approach was conducted. The databases Cinahl and PubMed were usedto identify peer-reviewed studies. Subsequently, ten studies underwent qualityassessment and were analyzed using qualitative data analysis. Results: Threemain categories and six subcategories were identified after the analysis. The threemain categories are: The impact of language barriers on healthcare quality, theimportance of having an interpreter, and the emotional impact on the nurse.Conclusion: The literature study revealed that language barriers impact nurses'ability to integrate with patients, create challenges in communication, and affectemotional care. The use of non-verbal methods and interpreters overcomeslinguistic obstacles. Despite difficulties, nurses described that caring for patientswith language barriers contributes to both professional growth and personaldevelopment.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en ätstörning där den drabbade försöker gå ner i vikt genom självsvält. Förvrängd kroppsuppfattning och ett starkt behov av kontroll över kropp och vikt är förekommande. Många som drabbas av AN avbryter sin behandling i förtid. Att sammanställa personers erfarenheter av att vårdas för AN på ätstörningskliniker kan bidra till viktig kunskap. Denna kunskap kan vara betydande vid utvecklingen av tillvägagångsätt för att stödja personer med AN.   Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa på ätstörningskliniker. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts i denna litteraturstudie. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. De två följande kategorierna är ”Att behöva personcentrerad vård” och ”Att dela vardagen med andra personer med ätstörningar och behöva släppa kontrollen”. Konklusion: Litteraturstudien resultat visar att personer med AN upplever ett behov av personcentrerat vård. De beskriver även att vid delaktighet i sin vård ökas motivationen till fortsatt behandling. Med ett gott bemötande från vårdpersonalen kan goda relationer skapas. För att personer med AN ska uppleva att deras behov och önskemål tillgodoses kan det vara av betydelse att vårdpersonalen har kunskap om hur de kan tillämpa personcentrerad vård för personer med AN. / Background: Anorexia nervosa (AN) is an eating disorder in which the individual attempts to lose weight through self-starvation. Distorted body image and a strong need for control over body and weight are common characteristics. Many individuals who suffer from AN discontinue their treatment prematurely. Compiling people's experiences of being treated for AN in eating disorder clinics can contribute to valuable knowledge. This information can be significant in the development of approaches to support individuals with AN.  Aim: The aim of this study was to describe individuals' experiences of being treated for anorexia nervosa at a specialized clinic for eating disorders.  Methods: Eight qualitative studies were reviewed, analyzed, and compiled. A database search was conducted in CINAHL, PubMed, and PsycInfo.  Results: The analysis resulted in two main categories: "Requiring person-centered care" and "Sharing everyday life with others who have eating disorders and learning to let go of control." Conclusion: The results of the literature study indicate that individuals with anorexia nervosa (AN) express a need for person-centered care. They also report that active involvement in their care enhances motivation to sustain treatment. Establishing positive relationships is facilitated by effective treatment from the care staff. To ensure that the needs and preferences of individuals with AN are addressed, it is crucial for the care staff to possess knowledge on the application of person-centered care tailored to this population.

Bakgrund: Ett av huvudområdena hos sköterskan är att arbeta hälsofrämjande och därmed förebygga sjukdom, bland annat genom riktade hälsosamtal. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av riktade hälsosamtal i primärvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskriver tre huvudkategorier som är särskild vanligt förekommande i sjuksköterskornas egna utsagor om att hålla riktade hälsosamtal, och som har särskild betydelse för deras upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården. Dessa tre huvudkategorier är faktorer relaterade till sjuksköterskan, faktorer relaterade till verksamheten och faktorer relaterade till patienten. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården vittnar om att god erfarenhet och kompetens även skapar ett gott hälsosamtal. Deras upplevelser belyser även vikten av ett gott ledningsstöd för, och goda förutsättningar för planering av, det riktade hälsosamtalet. Därutöver visar studien genom sjuksköterskornas upplevelser hur deras utövande av ett produktivt hälsosamtal ständigt utmanas av patientens intresse, insikt och potential och benägenhet att kommunicera med sjuksköterskan. / Background One of the main areas of a nurse is to work with health promotion and to prevent illness. Hence, the health talk is a prioritised part of a nurse conversations. Aim This study aims to describe nurses’ experiences of conducting health conversations in the primary care. Method The study was conducted as a qualitative interview study with eight nurses participating and the material was analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results The results describe three areas that are particularly and frequently common in the nurses’ experiences of conducting the healthtalk, and that they ascribe the most importance. These areas are factors relating to the nurse, factors relating to the authorities, and factors relating to the patient Conclusions The study concludes that the nurses believe that good experience and competence create a good health talk. It also concludes that the health talk benefits from support and priority from the authorities. Lastly, the study concludes that the nurses believe that conducting a productive health talk continually is challenged by the patient’s interest of and insight in their health, and their potential to communicate well with the nurse.

No description available.

Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer.  Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden.  Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. / Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers. Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient. Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model.  Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care. Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.