Bakgrund: Vård vid livets slutskede innebär att sjuksköterskan lindrar patientens lidande och främjar livskvaliteten. Närstående ska också vara delaktiga i vården. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser helheten kring patienten och formar vården utifrån patientens behov och önskemål. Sjuksköterskor kan uppleva att vården vid livets slutskede är komplex och tycker därför att vissa situationer är svårhanterliga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av vad som är viktigt i vård vid livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar. Analysen ledde till att resultatet kunde presenteras i fyra teman.Resultat: Resultatets fyra teman är: Skapa en relation, Bemötande och helhetssyn, Kommunikation och information samt Närståendes betydelse för patienter vid livets slutskede. Dessa teman visades vara viktiga för patienter i vård vid livets slutskede.Slutsats: Patienter upplever att det i vård vid livets slutskede är viktigt att skapa en relation med sjuksköterskan, bli bemötta utifrån en helhetssyn, kommunicera och få information samt att närstående inkluderas i patientens vård. / Background: End of life care means that the nurse alleviates the patient´s suffering and promotes the quality of life. Relatives must also be involved in the care. Person centered care means that the nurse has a holistic view of the patient and shapes the care based on the patient´s needs and wishes. Nurses may experience that end of life care is complex and therefore find certain situations difficult to handle.Aim: The aim of this study is to describe the patient´s experience of what is important in end of life care.Method: A literature review where the result are based on 17 scientific articles. Through the analysis the content of the articles have been presented in four themes.Result: The four themes of the result are: Creating a relationship, Meeting and holistic view, Communication and information, and the Importance of close relatives for patients at the end of life. These themes were shown to be important to patients in end of life care.Conclusion: Patients experience that it is important to create a relationship with the nurse, to be treated from a holistic perspective, communicate and receive information, and that relatives are included in the patient´s care.

Bakgrund: Rapporter visar att antalet äldre i Sverige ökar vilket innebär att de äldre som patientgrupp bli allt mer förekommande inom vården. Enligt Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) utgör bemötande idag den tredje vanligaste anmälningsorsaken inom hälso- och sjukvården. En avsaknad av vetenskaplig förankring kan vara en anledning, som kan leda till att det blir svårare att förstå vad bemötande är, då vi inte kan söka vetenskapligt stöd och evidens för vad som är ett optimalt och professionellt bemötande. Följaktligen är det därför av vikt att specialistsjuksköterskan förstår vad ett gott bemötande innebär och har för betydelse i omvårdnaden av den äldre patienten för att en förtroendefull vårdrelation ska kunna byggas. Syfte: Syftet med studien är att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter kring bemötande i mötet med äldre inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. En intervjuguide skapades och kontakt togs med deltagare utifrån ett ändamålsenligt urval. Åtta erfarna specialistsjuksköterskor verksamma inom primärvård, hemsjukvård och slutenvård intervjuades. Data som insamlades analyserades med hjälp av innehållsanalys med fokus på det manifesta och latenta innehållet. Resultat: Ur innehållsanalysen framkom ett tema: Bemöta med fingertoppskänsla i mötet med äldre, uppdelat i fyra kategorier: Konsten att bemöta; Förförståelse kring åldrandet; Den äldre som medskapare; Livskunskap i vårdandets tjänst, samt tretton subkategorier. Resultatet av denna studie visar att det goda bemötandet innebär att utforska och lyssna in den äldre patientens behov och önskemål utifrån fingertoppskänsla och ett personcentrerat förhållningssätt. Detta grundades i de erfarenheter och upplevelser som kommit ur specialistsjuksköterskans tidigare möten med äldre personer. Slutsats: Antal äldre personer ökar i samhället och allt fler vårdas inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att ha förståelse för, och kunskaper om, bemötandets betydelse i mötet med den äldre patienten. Resultatet visar att erfarenheter underlättar och främjar bemötandet av den äldre patienten och skapar en förutsättning för specialistsjuksköterskan att vara inkännande och lyhörd. Erfarenheten lägger grunden för förmåga och kompetens i att bemöta äldre. Den erfarna specialistsjuksköterskan har därför utvecklat en färdighet i aktivt lyssnande och förståelse för patienten - för att med en fingertoppskänsla utforska, känna in och fånga upp dennes behov, och därmed kunna bedriva personcentrerad vård. / Background: Reports show that the number of elderly people in Sweden is increasing, which means that the elderly as a patient group are becoming more prevalent in health care. According to IVO, caring behaviour is now the third most common cause of notification in the healthcare system. A lack of scientific support can be one reason, which can make it more difficult to understand what caring behaviour is, as we cannot seek scientific support and evidence for what an optimal and professional caring behaviour. Consequently, it is important that the advanced nurse practitioner understands what caring behaviour means and its importance in the care of the elderly patient, to build a trusting care relationship. Aim: The purpose of this study is to shed light on the advanced nurse practitioner experiences of caring behaviour when meeting with the elderly in health care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with inductive approach. An interview guide was created and contact was made with participants based on an appropriate selection. Eight experienced advanced nurse practitioners working in primary care, home based health care and inpatient care were interviewed. The data collected was analyzed using content analysis focusing on the manifest and latent content. Results: From the content analysis, a theme emerged: Use sure instinct in the meeting with elderly, divided in four categories: The art of caring behaviour; Understanding of aging; The elder as co-creator; Life skills in the care service, as well as thirteen sub categories. The results of this study show that the good caring behaviour means exploring and listening to the elderly patient's needs and wishes based on sure instinct and a person-centered approach. This was based on the experiences from meetings between the advanced nurse practitioner and elderly people. Conclusion: The number of elderly people is increasing in the society and more elderly are in need of health care. Therefore, it is important to have an understanding of, and knowledge of, the importance of the caring behaviour in the meeting with the elderly patient. The results show that the advanced nurse practitioner's experience facilitates and promotes the care of the elderly patient, which creates a prerequisite for being attentive and responsive. In this way, experience lays the foundation for the advanced nurse practitioner's ability and competence to care for the elderly. The experienced advanced nurse practitioner has therefore developed a skill in active listening and understanding of the patient – with intuition and fingerspitzengefühl, she feels and captures the patient's needs, so that she could provide person centered care.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.

Bakgrund: Personcentrerad vård hör till sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att personen vårdas utifrån en helhetssyn. Demenssjukdom påverkar den äldres intellektuella funktioner. Tidigare forskning visar att människor på grund av demenssjukdom upplever ojämlikhet i makten i förhållande till personalen inom vården. Enligt lag bör vårdpersonalen ta hänsyn till patienternas integritet och självbestämmande. Dock efterlevs inte alltid detta. Därmed upplever anhöriga svårigheter när deras anhörige med demenssjukdom till exempel regelbundet får lugnande läkemedel. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda utifrån ett personcentrerat arbetssätt i vård av äldre personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av kvalitativ ansats. Resultat: Analysen genererade två teman och fyra subteman: tema 1) Betydelsen av att lära känna personen med dess subteman:  Att anamma livshistorien och Att se personens behov samt tema 2) Viljan att förbättra vården med dess subteman: Att utveckla kunskap och Att sträva efter gemensamma mål. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personer med demenssjukdom genom att implementera ett personcentrerat arbetssätt. De beskrev även sina önskningar för att kunna förbättra vården av äldre personer med demenssjukdom och förutsättningar för att kunna uppnå gemensamma mål. / Background: Person-centered care is among the core competencies of nursing; it means that the person is cared for in a holistic sense. Dementia affects the intellectual functioning of the person. Previous research indicates that people with dementia often experience inequities in health care. By law, healthcare staff must consider the patient’s integrity and self-determination. But staff members do not always follow that guideline. Relatives of dementia patients thus experience difficulties when their loved ones receive, for example, regular sedatives. Aim: To describe the experience of caregivers in caring from a person-centered approach in the care of elderly people with dementia. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis of qualitative approaches. Results: The analysis generated two themes and four subthemes. The first theme is: The importance of getting to know the person, which features two subthemes: To embrace the life story and To see the person’s needs. The second theme is: The desires to improve care, which also features two subthemes: To develop knowledge and To strive for common goals. Conclusion: The care staff described the importance of getting to know people with dementia through a person-centered approach. They also described their wish to be able to improve the care of elderly people with dementia and the prerequisites for achieving common goals.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den vård som ges i livets slutskede för att stödjaoch lindra patientens lidande. Alla yrkesverksamma sjuksköterskor kommer stötapå palliativ vård i sitt omvårdnadsarbete. Personcentrerad vård är en avsjuksköterskans kärnkompetenser och är central i palliativ vård. Teamarbetemellan professioner, patienten och dess anhöriga är en viktigt grund för palliativvård. Kommunikation är grunden för att både teamarbete och personcentreradvård ska fungera. Sjuksköterskans uppgift i palliativ vård är förutom att stödjapatienten även att stödja anhöriga. I palliativ vård kan det liksom i all annan vårduppstå etiska dilemman. Däremot kan etiska dilemman i palliativ vård gestaltasannorlunda än de dilemman som uppstår i kurativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård.Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie baserat på tolvkvalitativa vetenskapliga studier.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom tre teman kopplade till etiskadilemman i palliativ vård: “Etiska dilemman i vårdteamet”, “Vårdmiljön som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård” samt “Vårdens organisation som enorsak till etiska dilemman i palliativ vård”.Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet av etiska dilemman i palliativ vård berorpå flera bakomliggande orsaker. Enligt sjuksköterskors erfarenhet uppkom oftaetiska dilemman inom palliativ vård på grund av vårdteamets olika synsätt påpatientens fortsatta palliativa vård. Etiska dilemman i palliativ vård kunde ocksåorsakas på grund av vårdmiljön och organisationens utformning. Behov av stödoch handledning kring etiska dilemman i palliativ vård föreligger. / Background: Palliative care is the care given to patients towards the end of theirlives to ease their suffering. All nurses will encounter palliative care in practicalnursing. Individual-focused care is one of the core competencies a nurse mustpossess and is key when working with palliative care. Teamwork between hospitalpersonnel, the patient, and those close to the patients, such as family members, isanother central aspect of ensuring good palliative care. Communication is key toensuring well-functioning teamwork as well as individual care for the patient. Inaddition to supporting the patient, nurses are required to support those close to thepatient. When giving palliative care, ethical dilemmas different from those presentin curative care may arise.Aim: To describe nurses´ experiences of ethical dilemmas present duringpalliative care.Method: The results presented in this research paper are based on the resultsfound after a literature study of twelve qualitative scientific studies.Results: The literature study resulted in three central themes: “Ethical dilemmaswithin the medical team,” “The environment of the Health Facility as a cause ofethical dilemmas within palliative care,” and “the organizational elements of theHealth Facility as a cause of ethical dilemmas.”Conclusion: The nurses´ experiences of ethical dilemmas within palliative careare caused by numerous underlying causes. According to nurses, ethical dilemmasoften arise due to varying views within the medical team regarding the continuingpalliative care of the patient. Moreover, ethical dilemmas may appear as a resultof the Health Facility´s environment and the structure of the health organization.There is a need for further support and guidance for nurses to manage ethicaldilemmas connected to palliative care.

Background: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal. / Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed.  Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår.

I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal   Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen.   Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige.   Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses.   Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed   Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes.   Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden.   Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen.                                                    Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DM2) ökar i världen eftersom befolkningen lever längre samt har förändrade levnadsvanor med kostvanor och stillasittande livsstil. Flera patienter upplever ett stort ansvar att ta hand om sin DM2 och oroar sig indirekt över följderna i form av diabeteskomplikationer på grund av låg hälsokunskap. Genom stöd och utbildning från sjuksköterskor kan vuxna patienter ändra sin livsstil och öka kunskapen kring egenvård.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans roll i att stödja vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Uppsatsarbetet genomfördes som en litteraturöversikt med 15 artiklar var av kvalitativ- och kvantitativ kvalité. Artikelsökningarna utfördes på databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna som inkluderades i uppsatsarbetet publicerades 2010–2020 och besvarades utifrån litteraturöversiktens syfte och är av medel eller hög kvalitet efter artiklarna granskats med granskningsmallar.Resultat: Resultatet visar hur sjuksköterskor kan ge ett stöd kring egenvård till vuxna patienter med DM2 genom olika tillvägagångssätt. Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudteman vilka är främjandet av egenvård, utbildning samt faktorer som försvårar stöd och egenvård som handlar om hur sjuksköterskan ska kunna ge information och kunskap kring DM2 genom rätt utbildning och stöd.Slutsats: DM2 är ett globalt växande problem vilket leder till att sjuksköterskan behöver ökad kunskap och utbildning. Resultatet visar att det finns olika sätt för sjuksköterskan att ge stöd, information samt utbildning till patienter med DM2 beroende på kunskapsnivåer och vilken motivation patienten besitter till att förändra sin egenvård vid DM2. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DM2) is increasing in the world as the population lives longer and has a changed lifestyle with dietary habits and is more sedentary. Patients experience a responsibility to take care of their DM2 and are indirectly concerned about the consequences in the form of diabetes complications due to low health knowledge. Through support and training from nurses, adult patients can change their lifestyle and increase their knowledge about self-care.Aim: Illuminate the role of the registered nurse in supporting adult patients with diabetes mellitus type 2.Method: The essay work was carried out as a literature review containing 15 articles was of qualitative and quantitative quality. Article searches were performed on the databases CINAHL and PubMed. The articles that were included in the essay were published between 2010-2020 and were answered the aim of the literature review. The articles have medium or high quality after the articles were reviewed trough review templates.Result: The results show how nurses can provide support for self-care to adult patients with DM2 through various approaches. The results of the literature review consist of three main themes. They are: The promotion of self-care, education and factors that make support more difficult and self-care. Which is about how the registered nurse should be able to provide information about DM2 through the correct education and support.Conclusion: DM2 is a globally growing problem, which leads to the nurse needing increasing knowledge and training. The result show that there are different ways for the nurse to provide support, information and education to patients with DM2 depending on knowledge level and the motivation the patient has to change their self-care regarding DM2.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. / Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.

SAMMANFATTNING   Enligt den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN) så ska sjuksköterskan handla för att skydda enskilda personer när deras hälsa hotas av andras handlingar. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter att uttrycka sina behov, vilket ställer krav på omgivningen att kunna läsa av kroppsspråk vid illabefinnande. Personcentrerad vård rekommenderas vid demenssjukdom. Äldre kvinnor med demenssjukdom löper dubbel risk än andra äldre att utsättas för våld i form av vanvård från vårdare. De utsätts oftare för våld av personer som är kända för dem snarare än en främling. Tecken på våldsutsatthet skiljer sig hos personer med demenssjukdom jämfört med andra våldsutsatta och de blir inte alltid bemötta och betraktade som ett brottsoffer. Våld kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller bestå av vanvård och försummelse och är ett allvarligt hot mot kvinnornas hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats. Resultatet baserades på sju intervjuer med sjuksköterskor, vilka arbetade i hemsjukvården inom kommunal vård- och omsorg. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med stöd av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjudata.   Resultatet visade att de vanligaste våldsutövarna var makar/manlig partner. Ansträngd och utlämnad anhörigvårdarsituation kunde leda till våldsutövning. Kvinnornas våldsutsatthet förmedlades via kroppsspråket, beteendeförändringar och identitetsförvirring. Möten med våld kunde framkalla sårbarhet hos sjuksköterskor. Insikt om våld uppstod under intervjuerna: som till exempel vikten av lika omhändertagande som yngre våldsutsatta och erfarenheter kring specifik omvårdad. Att vård- och omsorgspersonal samt anhöriga får kunskap om demenssjukdomar och att öka medvetenhet om våld beskrevs som betydande i våldsförebyggande arbete. Likaså vikten av tidig information, utbildning och samtalsstöd till anhöriga. Sjuksköterskor kan möta äldre kvinnor med demenssjukdom som är utsatta för olika former av våld. Anhörigvårdare kan börja utöva våld mot kvinnorna som en konsekvens av livet med demenssjukdomen. Kvinnornas hälsa och identitet påverkas av våld och demenssymtomen kan förvärras. Dessa kvinnor får inte alltid samma omhändertagande som andra våldsutsatta yngre, vilket de har rättighet till. Viktiga delar i omvårdnaden av kvinnorna kan vara att inge trygghet och en känsla av inkludering. Även kontinuitet och personkännedom om kvinnorna kan vara av betydelse för att förebygga ohälsa. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal behöver få kunskap om demenssjukdomar och våld för att kunna förebygga våld. Anhöriga är även i behov av tidig information och stöd från professioner inom hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg för att underlätta vårdarsituationen.   Nyckelord: Demenssjukdom, våld i nära relation, våldsutsatta äldre kvinnor, personcentrerad vård, intervjustudie / ABSTRACT   According to the international Code of Ethics for Nurses (ICN), a nurse should act to protect individuals when their health is being threatened by the actions of others. People with dementia may have difficulties expressing their needs, which imposes on the environment the ability to read the body language if not well-being. Person-centered care is recommended when suffering from dementia. Elderly women with dementia runs a double risk of violence than other elderly people to be subjected to violence in the form of neglect by carers. They are more often subjected to violence by people known to them rather than a stranger. Signs of abuse are different for people with dementia compared to others and people with dementia tare not always treated and regarded as victims. The violence can be mental, physical, sexual, economical, consist of neglect and they are all serious threats to women's health.   The aim was to describe the nurses' experiences of encounters with women of 65 years of age and older with dementia, victims of violence in close relationships in ordinary accommodation.   The study is conducted by a qualitative research approach. The result was based on seven interviews with nurses who worked in home care in municipal health care. Data were collected through semi-structured interviews, with the support of an interview guide. Qualitative content analysis was used to analyze interview data.   The results showed that the most common practitioners of violence were spouses/male partners. Situations of tension and lacking support for relatives could lead to violence. Women's vulnerability conveyed through body language, behavior change and identity confusion. Meetings with violence makes the nurses’ situation vulnerable too. Understanding of violence occurred during the interviews, as well as the importance of equality of care as younger battered and experiences around specific cared. If the health and social care staff and the relatives gain knowledge about dementia and increasing awareness of violence, the result is significant in violence prevention efforts. Likewise, was the importance of early information, education and counselling to relatives.   Nurses can meet elderly women with dementia who are exposed to various forms of violence. Family carer can begin to practice violence against women as a consequence of life with dementia. The health and identity of women are affected by violence and symptoms of dementia may deteriorate. These women do not always receive the same care as other younger people vulnerable to violence, for which they are entitled. Important aspects of the care of women can be to provide security and a sense of inclusion. Continuity and personal awareness of women can also be important for preventing ill health. Relatives and healthcare professionals need knowledge about dementia and violence in order to prevent violence. Relatives are also in need of early information and support from health care professions and municipal care to facilitate the care situation. Keywords: dementia, violence in close relationships, abused older women, person-centered care, interview study