No description available.

No description available.

Bakgrund: Patienters delaktighet i sin vård ses idag som en självklarhet i Sverige och personcentrerad vård (PCV) är ett verktyg för att öka delaktigheten. Genom att lyssna till patientens berättelse, sträva efter ett jämbördigt partnerskap och dokumentera det som framkommer får sjuksköterskan möjlighet att med patienten skapa en hållbar och långsiktig effekt av vården. Inom tvångsvården enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ges sjukvården rätten och skyldigheten att vårda patienten mot deras vilja när det anses vara befogat för att skydda patientens liv och hälsa. Enligt LPT är syftet med tvångsvården att förmå patienten till att ta emot vården som erbjuds frivilligt.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter hos sjuksköterskor i psykiatrisk vård av att arbeta med PCV med patienter som vårdas enligt LPT.  Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ semistrukturerad intervju. Detta har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studiens resultat uppvisar erfarenheter av att främja patientberättelsen men även hinder för denna. Det framkommer även erfarenheter av partnerskap som bedrivs under LPT. Partnerskapet främjas till stor del av sjuksköterskans bemötande. Till sist framkommer erfarenheter av dokumentationens betydelse för PCV som bedrivs enligt LPT. Slutsats: Utifrån den fakta som läggs fram rörande PCV och LPT i bakgrunden är dessa två begrepp relativt komplicerade att förena. I resultatet av denna studie kan det konstateras att delaktighet kan främjas PVC i vård som bedrivs enligt LPT, som i sin tur främja delaktighet. Förhållandet mellan begreppen PCV och delaktighet blir i det närmsta cirkulärt där de stödjer varandra och skapar uppbyggande symbios Kliniska implikationer: Baserat på resultatet framkommer en tilltro till att PCV kan vara positiv i bemärkelsen att det skapas ökad delaktighet mellan patient och sjuksköterska i vård som bedrivs enligt LPT. / Background: Patients' participation in their care is today seen as a matter of course in Sweden and person-centred care (PCV) is a tool to increase participation. By listening to the patient's story, striving for an equal partnership and documenting what emerges, the nurse has the opportunity to create a sustainable and long-term effect of care with the patient. In coercive care under the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT), healthcare is given the right and obligation to care for the patient against their will when this is considered justified to protect the patient's life and health. According to LPT, the purpose of coercive care is to induce the patient to receive the care offered voluntarily.   Aim: The aim of this study is to investigate the experiences of nurses in psychiatric care of working with PCV with patients being cared for according to LPT. Method: The study has been conducted with a qualitative semi-structured interview. This has then been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results of the study show experiences in promoting the patient's story but also obstacles to it. There is also experience of partnerships conducted under LPT. This partnership is largely promoted by the nurse's treatment. Finally, experience of the importance of documentation for PCVs carried out under LPT emerges. Conclusion: Based on the facts presented regarding PCV and LPT in the background, these two concepts are relatively complex to reconcile. In the results of this study, it can be concluded that participation can be promoted PVC in care conducted according to the LPT, which in turn promotes participation. The relationship between the concepts of PCV and participation becomes almost circular where they support each other and create constructive symbiosis. Clinical implications: Based on the results, there is a belief that PCV can be positive in the sense that increased participation between patient and nurse is created in care conducted according to LPT.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som förekommer i alla länder. Kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än män. Våldet resulterar i symtom som kan vara både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ansvar att ha kunskap och medvetenhet om ämnet. Genom ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med kunskaper kan sjuksköterskan bidra till förbättrat välmående och minskat lidande för våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i mötet inom hälso- och sjukvården med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt tillämpades. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och Medline där 12 peer-reviewed artiklar blev utvalda efter kvalitetsgranskning och som sedan analyserades med Fribergs analysmodell i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som togs fram var Individuella hinder och Organisatoriska hinder. Underkategorier som togs fram var Att vara medveten om sin roll som sjuksköterska, Sjuksköterskors känslor vid mötet med våldsutsatta kvinnor, Kulturella barriärer i mötet, Arbetsbelastning och miljöns påverkan, Brist på kunskap och utbildning, samt Brist på resurser. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns ett behov av utökad kunskap och utbildning om våld i nära relationer för att sjuksköterskan ska kunna uppnå ett förbättrat bemötande för våldsutsatta kvinnor. Det framkommer även ett behov av tydligare riktlinjer och förbättring av stöd och resurser. / Background: Violence in intimate relationships is a social problem that occurs in all countries. Women are more often exposed to violence in close relationships than men. The violence results in symptoms that can be both physical and psychological. The nurse is responsible for having knowledge and awareness of the subject. Through a person-centered approach together with knowledge, the nurse can contribute to improving well-being and reducing suffering for women exposed to violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences and perceptions in meeting within health care with women who have been exposed to violence in close relationships. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was applied. An article search was performed in the databases CINAHL and Medline where 12 peer-reviewed articles were selected after a quality review which were further analyzed with Friberg's analysis model in five steps. Results: The main categories that emerged were Individual barriers and Organizational barriers. Subcategories that were developed were Being are of one ́s role as a nurse, Nurses’ feelings wen meeting with womaen exposed to violence, Cultural barriers in the meeting, Workload and the impact of the environment, Lack of knowledge and training, and Lack of resources. Conclusion: The literature review shows that there is a need for increased knowledge and training about violence in close relationships for the nurse to be able to achieve an improved treatment for women exposed to violence. There is also a need for clearer guidelines and improvement of support and resources.

Delaktighet är ett begrepp som kan vara svårt att förstå för både vårdpersonal och patienter. Hur delaktighet uppnås och vikten av detta har belysts av forskare sedan tidigare. En väg till delaktighet är att inta ett livsvärldsperspektiv – att se patienten som en hel människa. Enligt svensk lag ska patienten delaktiggöras men patienten har inga krav på att faktiskt vara delaktig. Statistik visar på att hälso- och sjukvården inte uppnår delaktighet i full utsträckning och detta kan medföra ytterligare lidande för patienten. Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att göra patienten delaktig i vården. Utifrån Fribergs modell utfördes examensarbetet som en litteraturstudie av nio kvalitativa empiriska studier och en mixad metod-studie. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Medline samt analyserades utifrån studiens syfte. Analysen av artiklarna resulterar i tre teman: Främja patientdelaktighet, Utmaningar och hinder samt Kommunikation och teamarbete. Kommunikation kan ses som central för att främja delaktighet. Sjuksköterskan och patienten delar information med varandra, är lyhörda och uppvisar respekt för den andres person och kunskap. Dock finns det flertal hinder och utmaningar för både patient och sjuksköterska för att kunna involveras i den personcentrerade vården. Hinder som patientens ohälsa och mående, organisatoriska krav på sjuksköterskan samt den vårdkultur sjuksköterskan verkar i. Personcentrerad vård och delaktighet går hand i hand och det är viktigt för att patienten ska uppnå en bättre hälsa. Flertalet tolkningar av delaktighet som begrepp försvårar främjandet av densamma. Organisationer och samhället behöver hitta samsyn av begreppet för att kunna bidra till delaktighet. / Participation in healthcare as a concept is difficult to understand for both professionals and patients. How participation is achieved, and its importance has been highlighted by researchers. One path to participation is to take a life-world perspective – viewing the patient as a whole person. According to Swedish law, the patient must be involved, however the patient has no requirements to actually be involved. Statistics show that health care does not achieve full participation, causing additional patient suffering. The aim of the study is to highlight the nurse's experience of patient participation in nursing care. Based on Friberg's model, the study was carried out as a literature review of nine qualitative empirical studies and one mixed methods study, found through the Cinahl and Medline databases. Three themes emerged in the study. Promoting patient participation, Challenges and barriers, and Communication and teamwork. Communication can be seen as central to promoting participation. The nurse and the patient share information with each other, are responsive and show respect for the person and knowledge of the other. However, there are several obstacles and challenges for both patient and nurse to get involved in person-centered care. Obstacles such as the patient's health and well-being, organizational demands on the nurse and the care culture in which the nurse operates. Person-centered care and participation go hand in hand and are important for the patient to achieve better health. Participation’s multiple interpretations make its promotion difficult. Organizations and society need to reach a consensus with each other and contribute to participation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor både i Sverige och globalt. Mastektomi är en av behandlingsformerna för bröstcancer, vilket innebär att en del eller hela bröstet tas bort. Kvinnobrösten har utöver den fysiologiska funktionen en sexuell, samt kulturell betydelse. I vårt samhälle är brösten en symbol för femininitet samt sexualitet, vilket gör förlusten av ett bröst till en av de orsaker som ändrar kvinnors kroppsbild. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och att hjälpa patienten att acceptera och förstå att kroppen har ändrats samt ge stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevd självbild och behov av stöd hos kvinnor som genomgått mastektomi. Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie med inriktning på kvalitativa studier. Informationssökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Studiernas data analyserades och nyckelord samt meningsenheter identifierades. Resultat: Bearbetning av data gav tre huvudteman; Faktorer som påverkar kvinnans sjukdomsförlopp, upplevelser av förändrad kropp och livet efter mastektomin. I dessa tre teman framkom sex subteman; Stöd från olika parter i kvinnas liv, information & förberedelse, bröstensbetydelse och den emotionella påverkan, mastektomins inverkan på när relationer, bli vän med sin nya förändrade kropp, återfå livskvalitet. Konklusion: Mastektomi påverkade kvinnors fysiska samt psykosociala välbefinnande och ett behov av stöd uppstod. Stöd från sjuksköterskan behövdes innan, under och efter behandlingen. Ett personcentrerat arbetssätt var av vikt för att en anpassad vård skulle kunna ges där varje individs behov var i fokus. Trots att mastektomin innebar en förändring i vardagen utvecklade majoriteten av kvinnorna en acceptans gentemot den nya kroppsbilden. Livet var det som var betydelsefullt och ett förlorat bröst var obetydligt sett till helheten. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women both in Sweden and globally. Mastectomy is one of the treatments for breast cancer, where a part or all of the breast is removed. In addition to the physiological function, the female breast has a sexual and cultural significans. In our society, the breasts are a symbol of femininity and sexuality, which makes the loss of a breast one of the reasons that women's body image changes. The nurse has a central role in the nursing work, helping the patient to accept and understand that the body has changed and provide support. Aim: The aim of this literature study was to describe perceived self-image and need for support in women who have undergone mastectomy. Method: The chosen method is a literature study with focus on qualitative studies. The information search was performed in the databases PubMed, CINAHL and Psycinfo. Relevant studies were quality reviewed using SBU's review template for qualitative research. The data from the studies were analyzed and keywords as well as units of meaning were identified. Results: The data process yielded three main themes; factors that influence women around the mastectomy, experiences of an altered body and the life after mastectomy. In these three themes, six sub themes emerged; Support from different parties in women's lives, information & preparation, the meaning of the breast and the emotional impact, the impact of mastectomy on relationships, becoming friends with their new changed body, regain quality of life. Conclusion: Mastectomy affected women's physical and psychosocial well-being and a need for support arose. Nursing support was needed before, during and after treatment. A person-centered approach was important so that adapted care could be provided where everyone’s needs were in focus. Even though mastectomy meant a change in everyday life, most women developed an acceptance of the new body. The loss of a breast was insignificant, what mattered was being alive.

Qualitative case study research on Physician Assistants / Background: The Ministry of Health and Long Term Care (MOHLTC) introduced Physician Assistants (PAs) into the Ontario health care system in 2006 to help increase patient access to care, decrease wait times, and improve continuity of care. As a new addition to Ontario, little research exists to describe the roles and contributions of PAs. The aim of this dissertation is to explore PA role integration through an in-depth analysis of setting and role descriptions, barriers and facilitators of role integration, and healthcare provider perceptions. Methods: An exploratory, multiple-case study was used to examine PA role integration in four clinical settings: family medicine, emergency medicine, general surgery, and inpatient medicine. Inductive thematic analysis was used within each of the four cases and for the cross-case thematic analysis. Results: Forty-six health care providers and administrators were interviewed across 19 different healthcare sites. Support for PA contributions across various health care settings, the importance of role awareness, supervisory relationship attributes, and role vulnerability (in relation to sustainability and funding) are interconnected and dynamic in general surgery, inpatient medicine, emergency department and family medicine settings. These findings demonstrate how the flexible and adaptable nature of the PA role and the PAs ability to build relationships allows for the establishment of interprofessional, collaborative, and person-centered care. Conclusions: This dissertation provides a rich understanding of the role of PAs in the Ontario healthcare system through an exploration of role definition, impact on patient care, and professional perceptions. The findings from this dissertation are important from a broad systems perspective as the results help fill existing knowledge and practice gaps regarding the role of PAs, and will help inform the design of human health resource research in order to optimize health care system efficiencies. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD) / Physician Assistants (PAs) are a new health care profession in Ontario, and were introduced by the Ministry of Health and Long Term Care (MOHLTC) in 2006 to help increase access to care and decrease wait times for patients. PAs are trained to work with physicians to extend healthcare services. This research study was undertaken to explore how the PA role has been integrated into number of health care settings, including family practices, emergency departments, general surgery and inpatient medicine settings. The research design is a qualitative case study, which allows for an in-depth exploration of the PA role. Findings revealed that PAs are flexible, collaborative, and adaptable members of healthcare teams in Ontario, who have an interest in enhancing patient care. Despite these benefits, role optimization is often limited by factors such as lack of funding and resistance from other healthcare providers. The findings from this study help fill research gaps around the PA profession in Ontario, and will help inform stakeholders interested in optimizing the impact of PAs in the Ontario healthcare system.

Bakgrund: Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat pumpa runt blod till kroppens olika organ, detta resulterar i att ischemi uppstår och en eventuell död. Hjärtinfarkter är den vanligaste orsaken till hjärtstopp, det kan även orsakas av andra tillstånd samt olyckor. Runt 1300 personer överlever hjärtstopp årligen i Sverige och siffran ökar på grund av bättre sjukvård. Den grundutbildade sjuksköterskan möter patienter som överlevt ett hjärtstopp oavsett vart i vården sjuksköterskan väljer att arbeta. För att kunna förbättra vårdkedjan genom att samverka i team och ge personcentrerad omvårdnad krävs det att sjuksköterskan har förståelse för vilka problem dessa patienter upplever. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp samt hur det har påverkat deras välbefinnande. Metod: Detta examensarbete utfördes i form av en litteraturstudie. Arbetet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: Resultatet genererade fyra teman: “Brist i sjukvården”, ”Den nya identiteten”, ”Existentiella frågor”, ”Familj & stöd” och tolv subteman. Konklusion: Slutsatsen är att patienter upplever att deras välbefinnande har försämrats efter ett hjärtstopp. Samtliga av de fysiska, psykiska och emotionella aspekterna av välbefinnandet blev påverkade av bland annat långvariga symtom orsakade av hjärtstoppet. Efter hjärtstoppet uppstod även flera existentiella frågor för patienterna. Patienterna beskriver ett missnöje med vården då de kände att de blivit övergiva vid hemgången samt att sjukvården missade att behandla deras psykiska hälsa. Genom att samverka i team och arbeta personcentrerat hade sjuksköterskan kunnat motverka majoritet av patientens problem och förbättrat deras välbefinnande. / Background: When a cardiac arrest occurs the heart will stop pumping blood to the body's organs, this will lead to ischemia and possible death. Myocardial infarction is the most common cause of cardiac arrest but other conditions and accidents can also cause it. It’s estimated that 1300 persons survive a cardiac arrest annually and the number of survivors is growing due to better healthcare. Regardless of where nurses choose to work they will encounter cardiac arrest patients. To be able to improve the care for the patient as a team and to work person-centered the nurse must understand what type of problems this patient group is experiencing. Aim: The aim of this study was to compile patient ́s experience of surviving a cardiac arrest and how it affected their well-being. Method: A literature study was used as a method for this research paper. The literature study was based on ten articles with qualitative study design. Result: The result generated four themes: “Flaws in the healthcare”,” My new identity”,” Existential questions”, “Family & support” and twelve sub teams. Conclusion: The conclusion is that patients felt that their well-being had deteriorated after surviving a cardiac arrest. The physical, psychical, and emotional aspect of the patient’s well-being had been affected by prolonged symptoms by the cardiac arrest. After the cardiac arrest several existential questions also arose for the patient. A dissatisfaction with the healthcare was described by the patients. This in relation to feeling abandoned after being discharged from the hospital and that the healthcare failed to treat their mental health. By collaborating in teams and working person-centered the nurse would be able to reduce the majority of the patient’s problems and also improve their well- being.

I Sverige pågår en reform för att etablera en nära vård som prioriterar att vården omkring patienten blir mer effektiv och patientfokus i vårdmiljön stärks. Kärnan i denna reform är övergången till ett mer personcentrerat arbetssätt. Dagens ambulanssjukvård motsvarar inte samhällets ökade krav och är inte rätt rustad och effektiv i sin nuvarande struktur. Ett personcentrerat förhållningssätt tydliggör patientens behov och unika situation. Examens-arbetets syfte var att analysera tillämpningar av personcentrerad vård i dagens ambulans-sjukvård. Åtta yrkesverksamma ambulanssjuksköterskor inkluderades utifrån bekvämlig-hets urval och individuella intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen mellan ambulanssjuksköterskan och patienten framkommer som ett centralt begrepp i förverkligandet av ett personcentrerat fokus i den prehospitala vårdmiljön. Viktiga insikter är att ambulanssjuksköterskans handlingar mot patienten har stor inverkan på patientens integritet och är av betydelse i vårdandet. / In Sweden, a reform is underway to establish easy to assess healthcare system, that in integrative way prioritizes brings healthcare closer to the patient to create a more efficient and patient-focused care environment. The core of this reform is the transition to a more person-centered approach. Today's ambulance healthcare does not meet society's increased demands and is not adequately equipped or efficient in its current structure. A person-centered approach highlights the patient's needs and unique situation. This one-year master thesis aims to analyze the applications of person-centered care in today's ambulance healthcare. A qualitative interview study was conducted with eight practicing ambulance nurses selected through convenience sampling. Communication between the ambulance nurse and the patient emerges as a central concept in realizing a person-centered focus in the prehospital care environment. Key insights reveal that the actions of the ambulance nurse regard the patient have a significant impact on the patient's integrity and subsequent care plan.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folkhälsosjukdom som till stor del orsakas av ohälsosammalevnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan utöver sin specialistkompetens, omvårdnad, har denkunskap som krävs för att kunna hjälpa patienter att motiveras till egenvård och livsstilsförändringargenom motiverande samtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avatt motivera vuxna patienter med diabetes typ 2 till egenvård och livsstilsförändringar. Metod: Studienär en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Studien resulterade i 3 kategorier och 6underkategorier; Vikten av kunskap (otillräcklig utbildning & utbildning ökar sjuksköterskanssjälvförtroende), Sjuksköterskans hinder (maktlöshet och hopplöshet & Sjuksköterskans upplevelser avpatienternas beteenden och attityder), Stöd från organisationen (ekonomiska brister & behovet av tid)som besvarade studiens syfte och problemformulering. Diskussion: Sjuksköterskorna upplevdekunskapsbrist gällande att motivera patienter till att utföra egenvård och livsstilsförändringar. Ekonomi,resurser och tidsbrist hade en påverkan på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskor som fått utbildninginom hantering av patienter med diabetes typ 2 upplevde vården mer lättsam med förbättradevårdresultat. Slutsats: Vården av patienter med diabetes typ 2 kan förbättras om sjuksköterskor harkunskap, tid och stöd för att kunna utöva personcentrerad vård och för att motivera patienter tillegenvård och livsstilsförändring / Background: Type 2 diabetes is an increasing public-health disease largely caused by unhealthylifestyle habits. It is important that nurses, in addition to their specialized competence, have theknowledge required to help patients to be motivated to self-care and lifestyle changes throughmotivational interviewing. Aim: Describe nurses' experiences of motivating adult patients with type 2diabetes to self-care and lifestyle changes. Method: General literature review with a qualitativeapproach. Results: The study resulted in 3 categories and 6 subcategories; Importance of knowledge(insufficient education & education increases the nurse's self-confidence), nurse's obstacles(powerlessness & hopelessness & nurse's experiences of patients' behaviors and attitudes), Support fromthe organization (financial shortages & the need for time) that answered the study's purpose andproblem formulation. Discussion: The nurses experienced lack of knowledge regarding motivatingpatients to perform self-care and lifestyle changes. Finances, resources and lack of time had an impacton the nurses' work. Nurses who received training in management of type 2 diabetes perceived thecare to be more straightforward with improved outcomes. Conclusion: The care of patients with type 2diabetes can be improved if nurses have the knowledge, time and support to practice person-centeredcare to motivate patients to self-care and lifestyle changes.