Background The emergency department is intended for people with acute illness or injuries. In the acute phase and in urgent situations, the focus of the healthcare staff is not always on attendance and respectful treatment or care. Instead, quick handling and strict schedules are prioritized. As a result, communication and information fail and the patients' basic needs are overlooked. Consequently, the healthcare staff might be perceived as indifferent and rude. This uncaring encounter leaves the patients feeling vulnerable, abandoned and disrespected. The absence of communication and respectful treatment may have adverse effects on the patients' well-being. Aim The aim of this study was to describe patients' experiences of treatment in emergency departments. Method A literary study was made using 9 articles with a qualitative approach. Results Two themes were identified: the patients' experiences of being noticed in emergency departments and the patients' experiences of the meaning of communication in emergency departments. The themes had two subthemes each: not to be seen, to feel confirmed, lack of information and the importance of communication in health care. Conclusion The absence of caring encounters and lack of information contributes to negative experiences in the emergency departments and is the cause of great suffering in patients. / Denna studie hade som syfte att undersöka patienters upplevelser av bemötande när de sökte vård på akutmottagningar. Resultatet visade att patienter hade svårigheter i att tala om varför de sökte vård, då personalen upplevdes som ifrågasättande och nonchalanta. Patienterna kände sig bortglömda i väntrummet då det var långa väntetider samt att de inte informerades tillräckligt. Detta resulterade i att känslor av otrygghet, rädsla och oro belystes. De patienter som däremot informerades, uppmärksammades av personalen samt där personalen bjöd in patienten till delaktighet i sitt vårdbesök, upplevde ett gott bemötande. Denna studie visar att patienter upplevde brister i bemötandet på akutmottagningar och att personcentrerad vård värderades högt av patienterna för att känna en trygghet till vården. Att inte bli respektfullt bemött resulterar i ett onödigt lidande för patienten. Vården som bedrivs på akutmottagningen är inriktad på allvarliga skador och åkommor, där personalen har som ansvar att bedöma, sortera och prioritera så att de allvarligaste skadorna hanteras först. En del av sjuksköterskan ansvar på akutmottagningen är att uppmärksamma patientens psykosociala behov, likaledes är hennes ansvar att prioritera patienters fysiska behov. Studiens resultat påvisade att patienter upplevde brister kring dessa ansvarsområden. Patienter som sökte vård på akutmottagningen upplevde ångest och oro då de saknade kunskap om sitt förändrade hälsotillstånd och var beroende av kontinuerlig information. För att ge patienten en positiv upplevelse av sitt besök så kan personcentrerad vård vara en ingång. Personcentrerad vård innebär en kärnkompetens för sjuksköterskor och belyser vikten av att tillsammans med patienten bilda en relation och ett partnerskap för att patienten ska kunna uppleva delaktighet i sin egen vård. Genom delaktighet kan patienten på ett bättre sätt hantera och begripa sin situation. Den metod som använts är en litteraturstudie. Kvalitativ forskning har granskats för att skapa en överblick av tidigare forskningsresultat kring detta ämne. Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser och därför valdes kvalitativ forskning, då denna forskningsmetod rekommenderas för granskningar av upplevelser.

Bakgrund: Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Det kan vara av värde för sjuksköterskor att inneha kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom, för att kunna planera en personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med bukspottkörtelcancer. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av nio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Fysisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling, Psykisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling samt Betydelsen av kommunikation med vårdpersonal. Resultatet visade att patienter med bukspottkörtelcancer led av fysiska och psykiska symtom. Symtomen påverkade deras sociala och vardagliga aktiviteter. Resultatet visade även att patienter med bukspottkörtelcancer var i behov av information och kommunikation med vårdpersonal. Slutsats: Studien kan bidra med kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom på en fysisk och psykisk samt kommunikativ nivå. Ytterligare forskning kring hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskor att känna sig trygga med att arbeta med denna patientgrupp. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan personcentrerad vård i relation till patienter med bukspottkörtelcancer. / Background: Pancreatic cancer is one of the deadliest forms of cancer. It may be valuable for nurses to have knowledge of how patients with pancreatic cancer experience their disease, in order to be able to plan a person-centered care. Purpose: The aim of the study was to explore experiences in patients with pancreatic cancer. Method: A literature study with inductive structure and review of nine scientific articles was conducted. Result: The result revealed three categories: Physical impact as a result of illness or treatment, psychological impact as a result of illness or treatment and Importance of communication with healthcare professionals. The results showed that patients with pancreatic cancer suffered from physical and psychological symptoms. The symptoms affected their social and everyday activities. The results also showed that patients with pancreatic cancer were in need of information and communication with healthcare professionals. Conclusion: This study can contribute with knowledge about how patients with pancreatic cancer experience their disease on a physical, psychological and communicative level. Further research on how patients with pancreatic cancer experience their disease can help nurses feel safe working with this type of patients. Suggestion for further research is to study the relationship between person-centered care in connection to patients with pancreatic cancer.

Digital technologies are becoming increasingly common tools in our daily lives. We use it for finding information, but also to communicate with people all over the world. With a vision to strengthen Swedish healthcare's digital resources, Sweden has made major efforts in this area. Improved living conditions have changed the demographic situation as people grow older, which in turn places higher demands on healthcare efficiency. Being able to meet these demands has made digitalization of healthcare increasingly important, but also demonstrating new challenges such as participation, transparency and usability. The purpose of this study has been to investigate if communicative tools can be created to facilitate nurses work with person-centred care and to enhance patients' positive experiences of their own care. The study is based on interviews and observations with nurses working within orthopaedic sections and employees working in facility management as well as administration within the hospital. The results show that digital solutions can be effective tools for enhancing person-centered care, but with automated solutions the physical encounter between nurses and patients can be reduced. The concepts that have been developed are two mobile applications. They were developed with the intention to make it easier for nurses to document and communicate patients' activity and care plans.

Bakgrund: Världens befolkning ökar, under de kommande 30 åren beräknas antalet personer över 65 år fördubblas. Detta kommer innebära en ökning av äldre i vården samtidigt som studier beskriver att intresset hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter att arbeta inom äldrevård är lågt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors syn på äldre. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 10 kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmetod. Resultat: Resultatet formulerades som tre kategorier och sex underkategorier: ‘Äldre är förlorare’: ‘Förfallet är chockerande’ ‘Förlorad värdighet’ och ‘På väg mot livets slut’,‘Äldre är hjälplösa’: ‘Åldrandet, en tid av hjälplöshet’ och ‘Utmaningar i kommunikationen’ och ‘Äldre är fortfarande betydelsefulla människor’: ‘Rika påerfarenheter’ och ‘Värdefulla’. Konklusion: Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters syn på äldre var både negativoch positiv. Kontakt med äldre var en viktig faktor för en vilja att arbeta inom äldrevård,dock krävs mer forskning i ämnet. Sjuksköterskestudenten behöver mer utbildning omäldre, etik och personcentrerad vård för att motverka den negativa bilden av äldre sområder i vården / Background: The world's population is increasing and over the next 30 years the number of people over the age of 65 is expected to double resulting in an increase in the elderly incare. Simultaneously, research reports a low interest of nurses' and nursing students' inworking with elderly. Aim: To illuminate the views of nursing students and nurses on the elderly. Methods: A literature review based on 10 qualitative studies. Searches were conducted inthree databases; Pubmed, Cinahl and Scopus. An analysis using Friberg's five-stage modelwas conducted. Results: The result was formulated in three categories and six subcategories; ‘Elderly arelosers': 'Deterioration is shocking', 'Lost dignity' and ‘Towards the end of life’, 'Olderpeople are helpless': 'Ageing, a time of helplessness' and 'Challenges in communication'and 'Elderly are still important': 'Rich in experience' and 'Valuable'. Conclusion: Nurses' and nursing students' views on the elderly were both negative andpositive. Contact with the elderly was an important factor affecting their will to work withelderly, however, more research is needed. Nursing students need more education ingerontology, ethics and person-centered care in order to counteract the negative image ofthe elderly in health care.

SAMMANFATTNING Idag är cirka 19 procent av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Många av dessa äldre har en komplex sjukdomsbild. Detta kräver att vården som ges är holistisk; hänsyn måste tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Personcentrerad vård syftar till att se hela människan och hennes behov och resurser. Begreppet är idag erkänt och något som hälso- och sjukvård ska arbeta utifrån. Tidigare studier visar på att vården brister när det gäller personcentrerad vård för äldre personer. Många äldre personer upplever att de av sjukvården inte ses som en person eller som en helhet, utan de upplever att vården enbart ser en del eller en diagnos. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i vårdandet av äldre personer, och det är därför relevant att belysa deras erfarenheter av personcentrerad vård och vilka fördelar och nackdelar de har erfarenheter av. Detta kan leda till ökad förståelse för faktorer som är centrala vid personcentrerad vård, för att kunna ge optimal vård för äldre. Syfte med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård av äldre. Den metod som användes var litteraturöversikt. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed, CINAHL, Google Scholar och Web of Science. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Innehållsanalys användes och kategorier identifierades i artiklarna. I resultatet framkom faktorer som har betydelse för att sjuksköterskor ska kunna bedriva personcentrerad vård för äldre. Dessa var arbetsmiljö, organisation, demografiska faktorer och kommunikation. Sjuksköterskor lyfte fram många positiva erfarenheter av personcentrerad vård av äldre. Fördelar var till exempel högre vårdkvalité, förbättrat arbetsklimat och arbetsengagemang och mindre stress. Den ledde även till lägre nivåer av dåligt samvete hos sjuksköterskor och minskade deras vilja att byta arbetsplats. Nackdelarna som sjuksköterskorna hade erfarenhet av, var framför allt att personcentrerad vård var resurskrävande. Den krävde tid, adekvat bemanning, fungerande teamarbete och en ledning som stöttade. Många sjuksköterskor beskrev att riktlinjer och rutiner arbetade mot personcentrerad vård, det var därför svårt att sätta patientens behov och önskemål före dessa. Sjuksköterskor var inte heller alltid bekväma med att ge patienten mer makt och påverkan. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskors erfarenheter visade att faktorer som arbetsklimat, engagemang samt vårdkvalitet förbättrades med personcentrerad vård, men att tid och resurser kunde påverka utförandet negativt. / ABSTRACT Today about 19 per cent of Sweden's population are aged 65 or older. Many of these seniors have a complex clinical picture. This requires that the care provided is holistic; consideration must be given to not only the physical but also to the mental, social and spiritual needs of the patient. Person-centered care is aimed at the whole person and their needs and resources. The concept is currently recognized and something that health care should be based on. Previous studies show health care shortcomings in the person-centered care for older people. Many of them feel that the health services does not see them as a person or in their entirety, they feel that health care workers only see a part of them or a diagnosis. Nurses play a privotal role in the care of older people, and therefore it is relevant to highlight their experiences of person- centered care and what advantages and disadvantages they have experienced. This can lead to a greater understanding of the factors that are central to person-centered care, in order to provide optimal care for the elderly. The aim of this literature review was to highlight nurses' experiences of person-centered care for the elderly. The method used was a literature review. Searches for articles have been made in PubMed, CINAHL, Google Scholar and Web of Science. A total of 16 scientific papers were included, with both quantitative and qualitative methods. Content analysis was used and categories were identified in the articles. The result showed factors that are important for nurses in order to conduct in person-centered care for the elderly. These were working environment, organization, demographic factors and communication. Nurses highlighted many positive experiences of person-centered care of the elderly. Benefits were for example higher quality of care, improved working climate and job commitment as well as less stress. It also lowered levels of bad conscience amongst the nurses and made them less inclined to change workplace. The main disadvantages that the nurses had experienced, was that person-centered care was costly. It required time, adequate staffing, effective teamwork and a supportive management team. Many nurses described that policies and procedures are working against person-centered care, and that it was difficult to put the patient's needs and wishes before those. Additionally, nurses were not always comfortable with giving patients more power and influence. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses' experiences showed that factors such as work environment, commitment and quality of care improved by person- centered care, but that time and resources could affect performance negatively.

No description available.

Bakgrund: Sömn är inte bara ett grundläggande behov för överlevnad utan ocksåav stor betydelse för hälsa och återhämtning. Vårdmiljön är central för att främjahälsa för patienter inlagda på sjukhus. För att ge god omvårdnad och skapaförutsättningar för patientens välbefinnande och återhämtning är ett personcentreratförhållningssätt fördelaktigt.Syfte: Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka sömnkvaliteten förpatienter inlagda på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där 15 varkvantitativa och en var kvalitativa. Artiklarna publiceras mellan 2009–2020 ocherhålls från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades enligt Friberg(2017) metod.Resultat: Faktorer som påverkade patienters sömn presenteras i trehuvudkategorier med tillhörande underkategorier: faktorer relaterat till miljö ochomgivning var ljud, belysning, lokaler och utrustning. Faktorer relaterat till patientvar känslomässiga och fysiska aspekter. Slutligen var faktorer relaterat till personalmedicinska och omvårdande åtgärder och bemötande. Resultaten visade också attljud var den faktor som hade mest negativa betydelse för god sömn.Slutsats: Sömn är avgörande för människors hälsa, välbefinnande och möjlighetentill återhämtning. De flesta patienter på sjukhus kan ha en påverkad sömnkvalitet.Sammanfattningsvis är många faktorer i vårdmiljön, inklusive ljud, ljus, fysiska ochkänslomässiga aspekter, väsentliga för patientens sömnkvalitet. Sjuksköterskan haren central roll eftersom de orsakar många störande faktorer. / Background: Sleep is a basic need for survival and of great but importance forhealth and recovery. The care environment is central to promote health for patientsadmitted to hospitals. To provide good nursing care and create conditions for thepatient's well-being and recovery. A person-centered approach is beneficial.Aim: To describe factors in the care environment that may affect sleep quality forpatients in hospitals.Method: A literature review based on 16 scientific articles, 15 were quantitative,and one was qualitative. The articles are published between 2009–2020 and obtained from the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed accordingto Friberg (2017) method.Results: Factors that affected patients' sleep are presented in three maincategories with associated subcategories: factors related to the environment andphysical environment were sound, light, premises and equipment. Factors relatedto the patient were emotional and physical aspects. Finally, factors related to staffwere medical and nursing measures and treatment. The results also showed thatsound was the factor with the most negative significance for good sleep.Conclusion: Sleep is vital for human health, well-being and the possibility ofrecovery. Most patients in the hospital may have an impaired sleep. In summary,many factors in the care environment, including sound, light, physical, andemotional aspects, are essential for patients' sleep quality. The nurse has a centralrole as they cause many disturbing factors.

Bakgrund: Ett hjärtstopp inträffar plötsligt, kan drabba vem som helst och är en allvarlig folksjukdom med hög mortalitet. Bland personer med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller diabetes, är hjärtstopp den ledande dödsorsaken och står för hälften av antalet förlorade levnadsår orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige drabbas omkring 13 000 personer av hjärtstopp varje år. Vid omvårdnaden av dessa patienter ska sjuksköterskan arbeta personcentrerat och i enlighet med ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts med allmän litteraturstudie som metod.  Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman. Dessa var; ett förändrat liv, ny syn på livet, mötet med andra, samt behov av svar. Det framkom att personer som överlevt hjärtstopp kan få besvär med minne, emotionell instabilitet eller smärta. Både positiva och negativa erfarenheter av vården uttrycktes. De beskrev även en känsla av tacksamhet till både familj och personer som utförde livräddande insatser. Vidare upplevde deltagarna en minskad integritet och autonomi. Det framkom existentiella frågor, samt ett behov av förståelse och uppföljning.   Slutsats: Flera aspekter av att överleva hjärtstopp identifierades. Livet kunde bland annat förändras med neurologiska och emotionella konsekvenser. Vården kunde upplevas såväl positiv som negativ, samt både existentiella och reella frågor väcktes. Genom att ha dessa olika perspektiv i beaktande, kan sjuksköterskans arbete mot en mer personcentrerad omvårdnad främjas och medföra att personens samtliga behov tillgodoses på ett mer tillfredsställande sätt. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly, can affect anyone regardless of age and is a severe national disease with high mortality. Among people with coronary heart disease, heart failure, or diabetes, cardiac arrest is the leading cause of death and accounts for half of the years of life lost to cardiovascular diseases. In Sweden, around 13,000 people suffer cardiac arrests yearly. While caring for these patients, nurses should work in a person-centered manner and in accordance with ICN:s ethical code.   Aim: The aim of this literature study was to describe adults' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A descriptive design with qualitative approach has been used with a general literature study as a method.  Result: Four main themes were discovered. A changed life, a new view on life, the meeting with others, and the need for answers. People who survived cardiac arrest could experience problems with memory, emotional instability and pain. Positive and negative experiences of care were expressed. Feelings of gratitude to family and the people who performed CPR was described. Survivors experienced a decrease in privacy and autonomy. Existential questions appeared, and a need for understanding and follow-up was expressed.  Conclusion: Several aspects of surviving a cardiac arrest were identified. Survivors experienced negative neurological and emotional changes. The care could be experienced both positively and negatively. Existential and other questions were raised. By taking these aspects into consideration, the nurse's work towards person-centered care can be improved and result in the individual's needs being met.

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar. / Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.

Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.