Bakgrund: Behovet av palliativ vård i samhället ökar i takt med en åldrande befolkning. Som sjuksköterska i hemsjukvården samverkar hen med många yrkesgrupper. Höga krav ställs då de ofta ställs inför sociala, medicinska och etiska ställningstagande. Det finns risker och utmaningar med att arbeta i patienters hem vilka sjuksköterskorna ställs inför på daglig basis. Sjuksköterskor inom palliativ vård har som ansvar att vårda utifrån ett personcentrerat synsätt där alla patientens dimensioner tas i beaktning. De fyra hörnstenarna och de 6 S:n är väsentliga begrepp som ligger till grund för en personcentrerad palliativ vård med målsättningen att främja patientens sista tid i livet. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes och sökresultatet gav totalt 343 träffar. Tio kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskningen som sedan analyserades och presenterades i en integrerad analys.Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier som berör områdena att samskapa palliativ vård och utmaningar i palliativ vårdkontext. Samtliga artiklar beskriver flera utmaningar som sjuksköterskorna ställs inför när de arbetar i hemsjukvården med inriktningen palliativ vård. Framför allt är det utmaningar i samskapandet med patient och närstående, det interprofessionella samarbetet och utmaningar för sjuksköterskan i palliativ vårdkontext. Slutsats: Utmaningarna i palliativ hemsjukvård är många och stort ansvar ställs på sjuksköterskor. Studien ger ökad kunskap inom personcentrerad palliativ vård som är väsentlig för sjuksköterskans profession.

Bakgrund: Språkbarriärer innebär ett språkligt hinder som begränsar kommunikationen,sjuksköterskans arbete och den personcentrerade vården. När det uppstår ett språkligt hinder på grund av språkbarriärer riskerar sjuksköterskan och patienten att inte förstå varandra. Det kan leda till att patienten inte görs delaktig i sin omvårdnad och inte bemöts som en unik individ. Språkbarriärer påverkar kommunikationen och hindrar sjuksköterskan från att utveckla en vårdande relation till patienten. Språkbarriärer kan leda till bristande informationoch missförstånd. Det kan försvåra sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens behov ochutforma anpassade åtgärder i omvårdnaden. Tidigare forskning tyder på ett behov av ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan ska hantera språkbarriärer vid omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer vid omvårdnad. Metod: Studien är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman och fyra subteman. Första huvudtemat varSvårigheter vid språkbarriärer följt av två subteman Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Kommunikationssvårigheter vid omvårdnad. Andra huvudtemat var Känslomässiga utmaningar vid omvårdnad. Tredje huvudtemat var Utmaningar när tolk används vid omvårdnad följt av två subteman Begränsningar i tillgängligheten av tolk ochKunskapsbrist hos tolken. Slutsats: Det framkom många utmaningar som sjuksköterskor upplevde med språkbarriärer vid omvårdnad. Utmaningarna som upplevdes var Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Begränsningar i tillgängligheten av tolk. Genom att lära sig att navigera genom de utmaningar som uppstår vid språkbarriärer kan sjuksköterskan främja en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med hög dödlighet där den främsta riskfaktorn är rökning. Patienter med lungcancer upplever många symtom som kan vara både fysiska och psykiska och som kräver behandling för att bota eller lindra.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse att leva med lungcancer.Metod: Litteraturstudien utfördes genom att använda en systematisk sökning där tre databaser användes. Elva artiklar låg till grund för resultatet som analyserades med hjälp av en integrerad analysmetodResultat: I resultatet framkom fem kategorier: Fysiska besvär, Emotionell påverkan, Påverkan på sociala interaktioner, Hinder i vardagen och Hoppets betydelse. Patienter upplevde då olika besvär som andningssvårigheter, rädsla och orkeslöshet. Genom att göra meningsfulla aktiviteter kunde hoppet öka.Slutsats: Patienternas liv påverkades på olika sätt. En förståelse för patienternas erfarenheter av att leva med sjukdomen är viktigt för att kunna hjälpa till att minska patienternas besvär på rätt sätt.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär lindrande vård och grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, stöd till närstående, kommunikation och teamarbete. Målen inom palliativ vård är att främja livskvaliteten, lindra lidande, samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Genom ett personcentrerat förhållningssätt finns förutsättningar att uppnå målen. I den palliativa vården i livets slutskede i hemmet har sjuksköterskan en ledande roll, vården kan vara komplex, utmanande och förutsättningarna för omvårdnaden är beroende på sjuksköterskans kunskap kommunikationen och samarbetet inom teamet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Tio kvalitativa artiklar utgjorde resultatet vilket analyserades enligt Fribergs fem steg (Friberg, 2022).   Resultat: Resultatet belyser sjuksköterskors erfarenheter i att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Analysen resulterade i tre teman: vårda i relation, teamarbete och förutsättningar för att vårda och sju subteman: egna känslor, att vägleda, närvara i hemmet, symptomlindring, samverka med patienten, närstående, sjuksköterskans kompetens och stöd från omgivande team.  Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet var utmanande på många sätt och deras egna känslor kunde påverka vården. För en erfaren sjuksköterska var det lättare att ge adekvat symtomlindring än för en oerfaren. Samarbete och stöd från kollegor samt tillgängligheten till primärläkare ansågs vara viktiga aspekter för en fungerande palliativ vård i hemmet. / Background: Palliative care at the end of life is based on symptom relief, support for relatives, communication and teamwork. The goals of palliative care are to promote quality of life, alleviate suffering and to take into account the individual’s physical, psychological, social end existential needs in case of incurable illness. Through a person-centered approach, it is possible to achieve these goals. In palliative care at the end of life at home, the nurse has a leading role. Care can be complex and challenging and the conditions for the care depend on the nurse’s knowledge and cooperation within the team.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in end of life care at home   Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. The analysis was done according to Friberg’s analytical model.  Results: The results highlight nurses experiences in caring for palliative patients at end of life at home and is presented in three themes: caring in relationship, teamwork and conditions for care and seven subthemes: own feelings, to guide, to be present in the home, symptom relief, to cooperate with the patient and relatives, the nurse’s competence and support from the surrounding team.   Conclusion: Nurses’ experience of caring for palliative patients at the end of life at home was challenging in many ways and their own feelings could affect care. For an experienced nurse, it was easier to provide adequate symptom relief than for an inexperienced one. Cooperation and support from colleagues as well as the availability of primary care physicians were important aspects for a functioning palliative care at home.

Bakgrund: För att säkerställa den personcentrerade vården finns lagar och riktlinjer som vägledning. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor värnar om patienters integritet och värdighet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor skapar en helhetsbild av patienters sjukdomstillstånd samtidigt som sjuksköterskor ser människan bakom sjukdomen.Anhöriga och patienter finner relationen till sjuksköterskor som en central del i personcentrerad vård. Patienter och anhöriga beskriver att lyhördhet och kommunikation behövs vid tillämpning av den personcentrerade vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter personcentrerat på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa och tre kvantitativa studier analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Sjuksköterskor beskrev den personcentrerade vården som kärnan i omvårdnaden. Sjuksköterskor beskrev att vårdrelationen var central i den personcentrerade vården och det var betydelsefullt att se hela människan bakom sjukdomen. Kommunikation bidrog till förbättrad patientsäkerhet, välmående och ökad tillit. Delaktighet i vården ledde till förbättrad vårdkvalitet. Sjuksköterskor beskrev att deras förhållningssätt, tidsbrist och brist på bemanning var bidragande faktorer till att den personcentrerade vården var frånvarande. Slutsats: Sjuksköterskor hade en god förståelse för den personcentrerade vården och hur den borde tillämpats i omvårdnaden av patienter. Trots detta framkom flertalet utmaningar i att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt i den dagliga omvårdnaden.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande kronisk sjukdom, som ökar runt om i världen i takt med att befolkningen blir äldre. Personen som drabbas måste lära sig att leva med och hantera sjukdomen, då det dagliga livet kommer att påverkas. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data samlades in via Medline och CINAHL samt sekundärsökning. Dataanalys utfördes enligt Fribergs metod.  Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt; ett förändrat liv, känna trygghet och stöd, begränsningar i vardagslivet, osäker framtid och att vara beroende av vård.  Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt får en förändrad livssituation som påverkar dem fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att personerna känner trygghet i sin vardag krävs för hantering av sjukdomen.  Kliniska implikationer: Sjuksköterskan ska informera och vägleda personen i sin sjukdom, samt hjälpa personen att hitta resurser för att klara av vardagen och sin livssituation. / Background: Heart failure is a common chronic disease, increasing around the world as the population gets older. The person who is affected must learn to live with and manage the disease, since the daily life will be affected.  Aim: To describe persons’ experiences of living with heart failure. Method: A literature study based on 12 scientific qualitative articles. Medline, CINAHL and secondary search was used to collect data. Fribergs analyze method was used to analyze the data.  Results: The analysis resulted in five categories that describe persons’ experiences of living with heart failure; a changed life, feeling secure and supported, limitations in daily life, uncertain future and being dependent on care. Conclusion: People living with heart failure have a changed life situation that affects them physically, mentally, socially and existentially. For these people to feel secure in their daily life it is required of them to cope with the disease. Clinical implications: The nurse must inform and guide the person in their illness, help the person find resources to cope with everyday life and their life situation.

Sammanfattning Bakgrund Demenssjukdom bidrar ofta till att personerna i senare sjukdomsförlopp behöver flytta till särskilt boende, vilket ställer krav på omvårdnadsperonalen att ha förståelse och kunskap om hur vårdmiljön påverkar personer med kognitiv svikt. Riktlinjer visar att miljön måste uppfylla både fysiska och psykosociala aspekter och omvårdanden ska vara personcentrerad. Metod Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där lämpliga artiklar valts ut, samt via fri- och sekundärsökning som analyserades med integrerad analys. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur en personcentrerad vårdmiljö kan påverka personer med demenssjukdom inom särskilt demensboende. Resultat Resultatet visar att personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom och kan implementeras i alla tillgängliga boendeformer. Att göra miljön så hemlik som möjligt är viktigt och naturen har en positiv inverkan på personer med demens och utomhusmiljön kan också bidra med multisensorisk stimulans. Belysning, buller, och temperatur har också betydelse för exempelvis beteendestörningar. Förbättrad orientering kan erhållas genom användning av symboler och minnesboxar men också genom användning av färger. Slutsats Personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom när det gäller upplevelse av trygghet, välmående och livskvalitet, och sjuksköterskan kan anpassa miljön med rätt kunskap och engagemang. / Summary Background Dementia often leads to moving into assisted living/ nursing homes, which adds a great responsibility for the staff to understand how the environment affects people with dementia. Guidelines show that the environment must take both physical and psychosocial aspects into consideration and the care should be person-centered. Method Articles were chosen from two databases; CINAHL and PubMed. Free- and secondary references of interest were also found. The chosen articles were analysed with integrated analysis. Aim The aim of this review was to explore how the living environment affect people with dementia in assisted living and nursing homes for people with dementia. Result The result shows that person-centered care environment have great importance for people with dementia, and can be implemented in all available living facilities. Making the home environment as homelike as possible is important, and nature has a positive influence on people with dementia and can provide multisensory stimulance. Light, noise and temperature can induce behavioral changes. Improved orientation can be attained by the use of symbols and memory boxes, and also through the use of colors. Conclusion Person-centered care environment is of great importance for people with dementia to restore the sense of security, wellbeing and quality of life, and with knowledge and commitment the nurse can adjust the environment to fit its purpose.

Bakgrund: Patientrapportering är det informationsutbyte mellan vårdpersonal som handlar om den vårdsökande personens hälsotillstånd. Tidigare forskning visar att kommunikationsbrister kan få allvarliga konsekvenser för den vårdsökande. Vid bedsiderapportering förflyttas rapporteringen till sängkanten. Därmed kan den vårdsökande själv vara delaktig i rapporteringen. Syfte: Att beskriva vårdsökandes och sjuksköterskors upplevelse och uppfattning av bedsiderapportering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån 11 studier som svarade mot syftet. Dessa kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Från artiklarna med fokus på vårdsökande personer framkom tre teman: 1) Ger ökad trygghet. 2) Integriteten kan påverkas 3) Kommunikation anpassad efter vårdsökande. Från artiklarna med fokus på sjuksköterskor framkom tre teman: 1) Att komma vårdsökande närmare. 2) Vikten av att hantera sekretess och känslig information rätt. 3) Förbättrad kommunikation. Slutsats: Huvudfynden som framkom var ökad säkerhet samt ökad delaktighet. Dessa huvudfynd är begrepp som en personcentrerad omvårdnad bygger på och för den vårdpersonal som ämnar bedriva en personcentrerad omvårdnad skulle bedsiderapportering med fördel kunna implementeras som rapporteringsmodell. / Background: Nurse-to-nurse shift report means the exchange of information about the patient’s state of health between health care professionals. Previous research shows that errors within the communication are common and that it can lead to serious consequences for the patient. Bedside handover means that the shift report is conducted to the patient’s bedside, therefore the patient can also be actively involved in it.  Aim: To describe patients' and nurses’ experience and views of bedside report. Method: A literature review was conducted based on 11 studies that corresponded to the purpose. These were quality checked and analyzed with Friberg's three-stage model. Results: Articles focusing on patients was revealed into three themes: 1) Provides increased safety. 2) The integrity could be affected. 3) Communication adapted to patient. Articles focusing on nurses was revealed into three themes: 1) To get closer to the patient. 2) The importance of dealing with privacy and sensitive information in a correct way. 3) Improved communication. Conclusion: The main findings in this literature review were increased patient safety and increased sense of patient participation. These findings are notions which the person-centered care is based on. Health care professionals who intend to pursue a person-centered care should consider implementing bedside handover as their report model.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter. / Background: Each year about 25 000 people in Sweden get affected with dementia. The disease increases worldwide and is likely to double within the next 20 years. Dementia affects the brain, which affects memory and cognitive ability and can cause behavioral and psychological symptoms (BPSD). Studies show that nine out of ten people at some time will show symptoms such as anxiety, agitation, wandering and aggressive behaviors. Drug administration to treat symptoms such as agitation, anxiety and agitating behavior is not unusual. Drugs are often likely to cause side effects in older people. If animal-assisted therapy can be used to treat the symptoms that can occur in dementia it can be seen as a positive alternative when studies have shown that animal therapy has a positive effect on people with dementia. Aim: The purpose of this study was to describe the impact of animal-assisted therapy on people with dementia and other cognitive diseases. Method: The study is a literature review based on articles with qualitative and quantitative approach (n = 15). Results: The results of this study show that animal therapy reduces stress levels, decreased production of aggressive behaviors, fewer delusions, decreased anxiety, depression, sadness, depression and apathetic behavior, and increase joy, happiness, commitment, alertness, awareness, verbal and increased memory. Conclusion: The results indicate that animal therapy can be advantageously used as an alternative or complementary therapy for people with dementia. However, the authors think that expanded research is needed to see long-term effects of animal therapy's effects.

Background: Dementia impairs cognitive functions, such as memory and speech, changing a person’s life forever. Providing person-centred care to these persons intend to retain their identities, dignity and autonomy. Such care demands time, devotion and good knowledge of the caring nurse. Dementia is expected to increase in the future and therefore nurses will have to face new challenges. Aim: To describe nurses’ experience of providing person-centred care for people with dementia. Method: A literature review of 15 articles, published between 2009-2016, that have been read and analysed through content-analysis. Results: Nurses experience a positive change in their attitudes, when providing person-centred care to people with dementia, as they gained better understanding of their patients’ dignity and integrity. Education, training and support from management were seen as key factors for providing up-to-date care. Time was viewed as a hindrance for person-centred care, and often led to nurses prioritizing other routines. Two common outcomes of person-centred care were increased satisfaction as well as emotional burnout. Conclusion: Since dementia is increasing and nurses find person-centred care time-consuming, there is a risk of such care becoming poor. To prevent this nurses need good leadership and education. / Bakgrund: Demenssjukdomar försämrar den kognitiva funktionen, så som minne och tal, vilket förändrar en persons liv för alltid. Att ge personcentrerad vård till dessa personer ämnar behålla deras identitet, värdighet och autonomi. En sådan typ av vård kräver tid, hängivenhet och god kunskap av den behandlande sjuksköterskan. I framtiden förväntas alltfler att insjukna i demenssjukdom och sjuksköterskan kommer därför att behöva möta nya utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar, publicerade mellan 2009-2016, har blivit lästa och analyserade genom innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en positiv förändring i sin inställning när de gav personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Framförallt då de fick ökad förståelse för deras patienters värdighet och integritet. Utbildning, övning och stöd från ledningen sågs som nyckelfaktorer för att kunna ge aktuell vård. Tiden sågs som ett hinder för personcentrerad vård och ledde ofta till att sjuksköterskorna prioriterade andra rutiner. Två vanliga följder av vårdandet rapporterades vara såväl ökad tillfredsställelse som emotionell utmattning. Konklusion: Eftersom demenssjukdomar ökar och sjuksköterskor finner personcentrerad vård som tidskrävande, finns det en risk att sådan vård fallerar. För att förhindra detta behöver sjuksköterskor gott ledarskap och utbildning.